Introduktion
Sverige har ett oförtjänt gott rykte internationellt för sitt så kallade hållbara skogbruk. Länder som köper svenskt virke vilseleds med olika typer av miljöcertifiering, och begreppet ”återplantering” antyder ett hållbart nyttjande av skog. Medan avverkningar i tropiska länder ofta förknippas med avskogning, har man i de nordiska länderna Sverige och Finland velat hävda att skogsbruket här är bättre och annorlunda eftersom avverkade skogar vanligtvis ersätts av nya träd.
I själva verket har ett stort pågående ekosystemskifte snart nått sitt slutskede. Varierade artrika naturskogar och gamla bondeskogar har förvandlats till industriåkrar, trädplantager. Denna process liknar den som redan skett i jordbruks- och kulturlandskap, där varierade ängs-, hag- och åkerlandskap ersatts med storskaliga jordbruk. Allt detta innebär en katastrof för den biologiska mångfalden.
Svensk skog
Sveriges goda rykte för ett hållbart skogsbruk står i stark kontrast till det faktum att det aldrig tidigare funnits så lite gammelskog i Sverige som idag. Samtidigt fortsätter skogsbolag att avverka gammelskogar och andra skogar med höga naturvärden, skogsskötselåtgärder sker ofta med otillräcklig naturhänsyn. Sverige är långt ifrån att nå sina åtaganden under FN:s konvention om biologisk mångfald.
Den svenska skogsindustrin och regeringen förespråkar ett intensifierat skogsbruk för att maximera flödet av råvara till industrin.
Mer än hälften av Sveriges landyta täcks av skog. Landets skogspolitik och skogsbruksmetoder har omvandlat merparten av skogslandskapet till industriskog som saknar naturskogens nyckelegenskaper. Gamla naturskogar avverkas och ersätts med plantager och produktionsskogar med låga naturvärden. Bara några få procent av den produktiva skogsmarken nedanför fjällnära gränsen består av gammelskog med höga naturvärden.
Trots det, hyser Sverige en stor andel av de återstående gammelskogarna i Europa. Skogar som måste bevaras.
Över 1 800 skogslevande växt- och djurarter är rödlistade, dvs hotade eller missgynnade. Många av dessa arter är beroende av gamla träd, död ved och lövträd för att överleva. För att vända den pågående negativa trenden, måste 20 procent av den produktiva skogsmarken nedanför den fjällnära gränsen skyddas. Ledande forskare inom biologi och naturvård menar att den svenska skogspolitiken utgör ett hot mot skogens biologiska mångfald.
Endast 3,3 procent av den svenska produktiva skogsmarken var (2007) formellt skyddad i form av nationalparker, naturreservat, biotopskydd och naturvårdsavtal. Ca 1,5 procent av den produktiva skogsmarken nedanför fjällnära gränsen är formellt skyddad.
För att Sverige ska kunna leva upp till sina nationella och internationella åtaganden, vilket bland annat inkluderar konventionen om biologisk mångfald, är landet skyldigt enligt lagen att skydda den biologiska mångfalden och försäkra att brukandet av skogen sköts på ett hållbart sätt. Ett av de nationella miljömålen, ”Levande Skogar”, deklarerar att skogens och skogsmarkens värde för biologisk produktion skall skyddas samtidigt som den biologiska mångfalden skall bevaras till 2010. Miljömålsrådets utvärdering av Sveriges miljömål 2008 visade att Sverige troligtvis inte kommer att leva upp till miljömålet ”Levande skogar” vare sig till 2010 eller 2020.
Ett flertal negativa trender inom skog och skogsbruk är rådande. Skogar med höga naturvärden avverkas samtidigt som naturhänsyn ofta saknas vid avverkningar. 28 procent av avverkningarna på privatägd skogsmark och 20 procent av avverkningarna hos det övriga skogsbruket lever inte upp till skogsvårdslagens krav på generell hänsyn. Alla dessa aspekter påverkar skogens biologiska mångfald dramatiskt. Avverkningarna i Sverige har ökat med ungefär 35 procent sedan 1990. Avverkningen 2007 (95,5 miljoner skogskubikmeter) var ibland över den möjligt hållbara avverkningsnivån för en långsiktig skogsproduktion.
Skogsbruk
Det svenska skogsbruket är extensivt och har dramatiskt förändrat det svenska skogslandskapet. Mer än 90 procent av Sveriges skogar är brukade eller har brukats och påverkas av skogsbruk.
De stora skogsbolagen i Sverige är miljöcertifierade enligt FSC-standarden (Forest Stewardship Council). Svenska miljöorganisationer har visat att skogsbolagen ofta bryter mot standarden. De avverkar gammelskogar, lämnar otillräckliga hänsynsytor eller inga alls, de avverkar naturvärdesträd och kör över liggande död ved.
Den svenska FSC-standarden är i sig otillräcklig. De skogsbolag som är certifierade kan trots att miljömärkningen ska garantera ett hållbart skogsbruk, ta upp stora kalhyggen, använda sig av plantgifter och anlägga monokultur plantager av barrträd, något som hotar mångfalden och skadar miljön. Enligt standarden behöver de bara avsätta minst 5 procent av sin skogsareal till naturvård, en nivå som inte alls ligger i linje med ledande forskning på området eller med miljömålsrådets.
Skogspolitik
Den svenska regeringen föreslog i sin budgetproposition, som presenterades under hösten 2007, att anslaget för att skydda den svenska skogen skulle sänkas med 450 miljoner SEK under de kommande tre åren. Regeringen har uttalat att de vill öka det frivilliga skyddet av de svenska skogarna. Därmed kan miljömålet för långsiktigt skydd av skogsmark uppnås på ett mer kostnadseffektivt sätt. Det hela begränsar dock statens möjligheter att ställa krav och kontrollera efterlevnaden av skyddet. Om en privat markägare själv får välja vilka områden han eller hon vill skydda frivilligt, är risken stor att för få områden och områden med låga naturvärden avsätts. Det är vanligt att lågproduktiva skogar skyddas för att minska den ekonomiska förlusten. Det råder också en osäkerhet kring långsiktigheten hos de frivilligt skyddade områdena. Markägaren kan plötsligt ändra sig och bestämma sig för att hugga ner skogen, utan att det får några följder.
Skogsproposition
Den svenska regeringen presenterade I mars 2008 sin skogsproposition ”En skogspolitik i takt med tiden” för riksdagen. Propositionen slog fast att skogspolitikens två mål, miljömålet och produktionsmålet, skall vara jämställda. Trots det fokuserade propositionen huvudsakligen på en ökad skogsproduktion, medan miljöhänsynen lyste med sin frånvaro. Regeringen förespråkade en ökad skogstillväxt, ökad röjningsintensitet och ett ökat uttag av biobränslen. De rekommenderade att en utredning av intensifierat skogsbruk skulle tillsättas och de föreslog att gränsen för fjällnära skog eventuellt ska dras om och flyttas längre norrut, för att möjliggöra för avverkningar i fjällnära skogar. Fjällnära skogar har historiskt sett utsatts för mycket mindre mänsklig påverkan än de skogar som finns nedanför fjällnära gränsen.
Biologisk mångfald i Sverige
Det finns uppskattningsvis 50 000 arter i Sverige, varav ca 25 000 är skogslevande. Av dessa arter är 1 875 rödlistade, dvs hotade eller missgynnade. 92 arter har försvunnit från Sverige, 1 174 bedöms vara sårbara eller missgynnade, och 346 är starkt eller akut hotade. Antagligen är dessa siffror högre eftersom kunskapsläget om vissa artgrupper är bristfälliga.
Artförlusten i skogen beror till största delen på skogsbruket, genom direkt förlust av livsmiljöer till följd av avverkning, men också genom dikning, gödsling och mekanisk påverkan från skogsmaskinerna. Många skogslevande arter överlever inte i trädplantager på grund av bland annat den förstörda skogsstrukturen och det öppna mikroklimatet.
De rödlistade arterna återfinns numera ofta i små och isolerade öar av naturskogsrester som tidigare hyst stora och dynamiska populationer med god spridningsförmåga. Det innebär att när lokala populationer försvunnit, minskar chansen till återkolonisering, vilket hotar hela artens överlevnad. Fenomenet kallas för utdöendeskuld. Arter knutna till död ved är särskilt känsliga.
Brist på resurser
De svenska myndigheterna har inte kunnat skydda tillräckligt många områden på grund av resursbrist. Skogsstyrelsen har inte resurser att se över alla avverkningsanmälningar som kommer in till dem. Även om de hinner se över vissa avverkningsanmälningar och identifierar områden med naturvärden, saknas ofta pengar för att skydda dessa områden. Det hela resulterar i att Länsstyrelsen och Skogsstyrelsen, de två myndigheter som har i uppdrag att inrätta naturreservat, respektive biotopskydd och naturvårdsavtal, inte har något annat val än att tillåta avverkningar i skogsområden med höga naturvärden.
Skogen och klimatet
Den svenska regeringen förordar en ökad skogsproduktion för att motverka klimatförändringarna. Skogsindustrierna (pappers- och träindustrins branschorganisation),skogsägareföreningen Södra och skogsbolaget Sveaskog med flera passar på att utnyttja situationen och lobbar för ett aktivt skogsbruk där gamla träd avverkas för att användas till olika skogsprodukter. De avverkade träden ersätts sedan av nya träd, vilket påstås gynnar klimatet. Det faktum att avverkningar av gammelskogar förstärker växthuseffekten nämns inte alls. En skog lagrar mycket kol, både i trädbiomassan och i marken. När skogen avverkas avges det lagrade kolet i marken, framför allt vid bearbetning av marken. Ju äldre skogen är, desto mer kol finns lagrat i marken och i trädbiomassan och desto mer koldioxid frigörs vid avverkningen. Studier vid Lunds universitet visar att det tar upp till 30 år innan koldioxidutsläppen kompenserats av upptaget från de nya träd som växer upp. Skogen upphör dessutom att fungera som en kolsänka när de träd som binder kol tagits bort.
Klimatförändringarna innebär en ökad stress och sårbarhet för skogen och dess arter. Intakta skogsområden står emot och återhämtar sig bättre från bränder, stormar, insektsangrepp och annan påverkan än fragmenterade områden. Intakta skogslandskap och gammelskogar ger träden, växterna och djuren bättre möjligheter att sprida sig, anpassa sig och överleva i ett klimat som förändras.
Södra hävdar att om hälften av världens skogar brukas som de svenska skogarna kommer växthuseffekten elimineras. De har försökt sprida denna propaganda i utlandet och delvis lyckats. Skulle det svenska skogsbruket med kalhyggen som huvudsaklig bruksform användas som standardmodell i utlandet, skulle det få förödande konsekvenser för världens skogar.
Text hämta från föreningen Skydda Skogens hemsida.
Intressant?
Bloggat: Fröberg, Rangner, Röda Malmö,
Borgarmedia: DN1, 2, 3,
Läs även andra bloggares åsikter om Skog, Svensk skog, Avverkning, Skogsbruk, Naturvård, Ekosystem, Natur, Naturvärden, Biologisk mångfald, FSC, Skogsbolag, Klimat, Klimathotet, Ekonomi, Samhälle, Politik
