Bonderomantiskt skräckvälde

Boktips
Ondskans tid
Chanrithy Him
B. Wahlströms

Bonderomantiskt skräckvälde

Som desillusionerad ex-maoist har jag i drygt 30 års tid läst faktaböcker om realsocialismen för att försöka förstå vad som gick fel, och vad man borde göra istället. Ibland slänger jag in några romaner också för den känslomässiga förståelsen.

Som ”Ondskans tid – En flickas uppväxt under de röda khmerernas skräckvälde”. Vilken ger en brutalkonkret bild av hur det var att bli drabbad av dessa extremistfanatikers nationalist-socialist-terror. Men som författaren var flicka under skräckväldet får man bara vardagsförtrycket, inte den större politiska bilden.

Att USAs massiva terrorbombningar bidrog till den röda khmernationalismens antihumanism är uppenbart, liksom att Washingtons senare stöd förlängde deras diktatur. Men ansvaret för folkmordet i Kambodja faller förstås ändå helt på de så kallade marxister/kommunister/maoister som ledde landet in i den utopiska bonderomantiska avgrunden. Till kusliga år 0.

En del av lidandet är den från huvudstaden Pnom Penh utdrivna stadsbefolkningens ovana vid hårt jordbruksarbete och primitiva boendeförhållanden (gäller författaren). Men så har ju stora delar av världens bondebefolkning alltid levt utan att klaga. Dels för att de inte känner till något annat, dels för att de inte kan uttrycka sig litterärt.

Här kan man jämföra även med Sverige. Som de få arbetarförfattarna som förr artikulerade vad vanligt folk upplevde. Liksom den uppmärksamhet det än idag väcker när någon helt vanlig människa berättar något från arbetsplatserna. Arbetarklassen är tyst.

Det är förstås inget försvar av folkmordsregimen i Kambodja. Men det är tragiskt att vanligt folk så sällan kan artikulera sig vad gäller att beskriva sin situation. Ett annat exempel på det är alla de böcker av stadsbor som tvingades ut på landet under kulturrevolutionen i Kina. De beskrev slitet och enformigheten, inte bönderna själva.

Ett bra exempel på det senare är Lulu Wangs roman ”Näckrosteatern”. En bredare skildring är Anhua Gaos ”Till kanten av himlen”. Och så min favoritroman om Kina före och under Mao: Jung Changs ”Vilda svanar – Tre döttrar av Kina” (dotter, mor och mormor).

Under Mao dominerade bondeklassen. Idag har Kina världens största och växande arbetarklass, en klass som har börjat organisera sig, strejka och kämpa. Tyvärr ofta inspirerade av den maoism som ledde till katastrof i såväl Kina som i Kambodja. Även om det troligen är den goda teorin och inte den onda praktiken av maoismen som inspirerar dem…

Hans Norebrink

Läs mer: Marikas bokdagbok, ThailandoSverige,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!