Antalet anmälda bedrägerier har fördubblats på 10 år. Det är sannolikt en reell ökning och troligen inte bara beroende på ökad anmälningsbenägenhet. Totalt anmäldes 115 000 bedrägerier förra året (2011). Bedrägerierna handlar om allt från bokföringsbrott, skattebrott, bluffakturor, bidragsbrott, förskingring, sol-och-vår ärenden och försäljning av icke-befintliga föremål över nätet. Många anmälningar av bedrägerier som leder till anmälan handlar dock om försök till brott och inte genomförda brott.
Enligt den Nationella Trygghetsundersökningen (NTU) ska omkring 3% av svenskarna ha blivit lurade på pengar eller värdesaker under förra året. Det motsvarar cirka 215 000 vuxna personer enligt SVD. Offren för bedrägerier är oftast de som redan har det svårast. Människor med lite pengar som inte behärskar svenska, som enbart har grundskoleutbildning eller inte gått ut gymnasiet samt ensamstående föräldrar.
Enligt GP, andra media och EU-barometern ska 8% av de svenska nätanvändarna ha blivit utsatta för identitetstöld eller bedrägeri under 2011. Men nätbaserade problem överdrivs ofta, vilket sannolikt är fallet med trojanen som bytt DNS-inställningar på en mängd datorer. Kanske är det också så med identitetsstölder och nätbedrägerier (de flesta på nätet utsätts dock för försök till nätbedrägerier, därom råder inget tvivel)
Väldigt få anmälningar om bedrägerier leder till åtal. Dels har det med det faktum att många anmälningar rör förök till brott och det är svårt att knyta någon till brott. Andra anmälningar berör mycket komplicerade brott med bulvaner i flera led, konkursade företag osv:
Många bedragare klarar sig undan helt. Johanna Hagstedt, utredare på Brå, konstaterar att bedrägerier är en typ av brott som ofta är svåra att lösa eftersom vittnen sällan finns.
– Det stora problemet är att du med hjälp av internet kan skicka 400 mejl vilket kan ge 400 polisanmälningar. Men om polisen inte hittar någon misstänkt gärningsperson är det svårt att lösa, säger hon.
[…]
Brottslingen kan ha en viss fördel i rättssalen – en egenskap som gör en framgångsrik bedragare är förmågan att dupera.
– Bedragare är ofta belevade och verbala människor. Nu är jag lite cynisk, men om domstolen kan identifiera sig med den misstänkte som person, om den personen liknar människor man normalt omges av, så lyssnar man mer än vad man gör på exempelvis en rysk hallick, säger Hans Ihrman.
[…]
Ekonomiska brott mot staten, som större skattebrott och bokföringsbrott, utreds av Ekobrottsmyndigheten, men när det huvudsakliga brottet är bedrägeri, som oftast drabbar privatpersoner, hanteras det normalt av den vanliga åklagarmyndigheten.
[…]
– Ofta har företagen ingen egentlig verksamhet, utan man har dem för skenets skull, som ett brottsverktyg, säger Hans Ihrman.
Utöver detta finns det företag som inte begår brott men som helt klart ägnar så åt oetisk verksamhet. Deras telefonförsäljare säljer saker till oförstående äldre och människor med lätta begåvningshandikapp. De skickar fakturor och varor som ingen har beställt, vantolkar med flit vad folk säger i telefon osv. Det finns företag på hela skalan från rena bedragare och skurkar som Företagslansering i Sverige till tidigare seriösa företag som Eniro som idag ägnar sig åt försäljning med tveksamma metoder.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Bedrägerier, Skattebrott, Bokföringsbrott, Bluffakturor, NTU, Nationella Trygghetsundersökningen, Brå, Konkurser, Brott, Ekonomi, Samhälle
