Bladh i Vasa och Kaskö

Petter Blaad (-1691) var rådman i Åbo och hans son Johan Bladh d.ä. (-1737) var affärsman i Vasa. Den senares son Johan Bladh d.y. (1719-83) föddes i Norrköping dit familjen flytt under Karl den tolftes krig. Efter kriget flyttade familjen tillbaks till Vasa.

När Johan Bladh d.ä dog tog änkan Beata Bladh (-1754) över Vasas rikaste dödsbo och handelshus. Hin drev till sin död då sonen Johan Bladh d.y. tog över. Han var gift med Katariina Juvelius i sitt första äktenskap. De fick tre barn. När Katariina Juvelius dog år 1753 gifte han om sig med Margareta Cajanus. Johan Bladh d.y. sysslade främst med spannmåls-  och tjärhandel, eftersom efterfrågan på dessa produkter var jämn i Stockholm. Senare utvidgades handeln till Västeuropa och ända till Medelhavet. Den förmögenhet Bladh skaffat sig genom handeln investerade han i andra affärsgrenar, som t.ex. fartyg som han satte i trafik på Medelhavet och olika sågverk i hemlandet, bl.a. Keppo såg i Jeppo.

Johan Bladhs mor, änkan Beata Bladh, fick år 1740 tillstånd att grunda en tobaksmanufaktur i Vasa. Fabriksstarten sköts dock upp i fem år på grund av materialbrist och krig. När Beata Bladh dog övertog Johan Bladh d.y. också tobaksfabriken. År 1750 arbetade 15 personer på fabriken och tobaksodlingen. Tobaksplantan var känslig för frost, vilket gav stora variationer i skörden. Produktionen på Bladhs manufaktur steg dock sakta men säkert då fetrfrågan hela tiden steg i närområdet. Fabriken kunde dock inte täcka hela efterfårgan utan import förekom också. År 1774 övertogs tobaksfabriken av köpmannen Abraham Falander, make till Bladhs brorsdotter.

År 1762 fick Bladh rättigheter att grunda en klädes- och bandfabrik i Vasa. Han trodde att fabriken skulle bli lönsam, eftersom det i Vasa fanns få företagare inom textilindustrin. Fabriken tillverkade band och tyg av ylle och lin. Prouktionen var dock liten,s annolikt beronde på oerfaren arbetskraft i första hand. Ullen tog han från sina egna får. Som bäst sysselsatte fabriken ca 10 personer år 1764, då även produktionen var som störst. Beslutet att flytta till Kaskö tog han när det såg ut som att Vasas stapelrättigheter skulle överföras till Kaskö. Han köpte Benvik gård i Närpes, som omfattade hela kommande Kaskö stads område, av häradshövding Herman Ross. Dit flyttade Bladh år 1775.

Johan Bladhs verksamhet i Kaskö var mångsidig. Han grundade en tegelfabrik, ett beckbruk och ett skeppsvarv och utvidgade sin verksamhet även till den svenska sidan av Bottenhavet. Vid sin död år 1783 efterlämnade han en stor förmögenhet.

En av sönerna till Johan Bladh d.y. var Peter Johan Bladh (1746-1816) som 1766 tog anställning i Ostindiska kompaniet i Göteborg. Arbetet fick han genom en släkting, Michael Grubb som då var superkargör i Ostindiska kompaniet. Michael Grubb var gift med Beata Christina Kijk, dotter till J.J. Kijk och Christina Bladh, faster till Peter Johan Bladh. Första resan till Kanton gjorde Peter Johan Bladh redan samma år. Andra resan följde 1768 och år 1772-1773 gjorde han sin tredje Ostindieresa, nu såsom förste assistent, och åren 1774-1775 sin fjärde resa. 1776-84 var han fast placerad som superkargör i Kanton. Unde denna tid var han i konlfikt med flera kollegor och det tycks om om en av de frågor som han opponerade sig mot var de affärer som andra superkargörer gjorde för egen räkning med bland annat opium.

Vid faderns död återvände Peter Johan Bladh till Sverige år 1784. Han erbjöds då en direktörspost i Ostindiska kompaniet men avböjde då han var tveksam till om bolaget skulle kunna fortsätta drivas med vinst efter att Storbritannien och Frankrike ändrat sina handelsregler och tullbestämmelser vad det gällde te. Det visade sig att han hade rätt i sin tvekan. Den fjärde oktrojen som startade 1786 blev inte speciellt lönsam och slutade i konkurs. Bladh fick ånyo erbjudanden om en direktörspost åren 1796 och 1800 men avböjde vid bägge tillfällena.

Efter hemkomsten övertog Peter Johan Bladh faderns egendom Benvik i Närpes och bedrev i likhet med denne en vidsträckt handel med tjära och trävaror, i återfrakt hemförde han främst salt. En stor del av handleln bedrevs via Kaskö, men även Benvik hade en egen hamn. Vid Benvik fanns förutom hamnen även en kvarn. År 1785 erhöll Kaskö verkliga stadsprivilegier och stapelrätt och år 1792 utverkade han en rad betydelsefulla förmåner för staden och avvärjde även grannstädernas kritik mot den ovälkomna konkurrenten. Under båda riksdagarna 1789 och 1792 företrädde Peter Johan Bladh Kaskö. Han var en klart uttalad motståndare till den politik som Gustav III förde.

Peter Johan Bladh var gift med Eva Beata Stenberg (1766-94), dotter till salpetersjuderidirektören Johan Stenberg i Vasa. Han blev i slutet av sitt liv nästan ruinerad. Flera av hans fartyg led skeppsbrott, hans gård Benvik brändes av ryssarna och han och sonen Karl Edvard Bladh (1790-1851) fängslades. Karl Edvard Bladh var en period affärsman i Santiago de Chile, en tid svensk konsul i Rio de Janeiro och i slutet av sitt liv grosshandlare i Stockholm.

Anders Bladh (1748-1834), bror till Peter Johan Bladh, var läkare i Stockholm. Bland annat var han Carl Michael Bellmans läkare och epistel 81 dedikerades till honom.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Tags: , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Powered by Qumana

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!