Vid protesterna mot avverkningen av Ojnareskogen på Gotland finns flera så kallade dialogpoliser på plats tillsammans med en mängd andra poliser:
Dialogpolisen arbetar för att bibehålla ordningen och tryggheten för alla som deltar i demonstrationer samt med att förmedla information mellan polisen och grupper som arrangerar opinionsyttringar. Dialogpolisen har varit närvarande vid Ojnareskogen vid ett flertal tillfällen sedan domen kom i juli och de finns nu också på plats och håller regelbunden kontakt med demonstranterna.
– Polisens ambition är att hjälpa Nordkalk i deras arbete och samtidigt verka för att skydda och värna medborgarnas rätt att demonstrera, säger Isabel Thorén, Polisens kommenderingschef.
Demonstranterna har också bjudits in till polishuset i Visby för att få möjlighet att ställa frågor. Polisens presstalesmän finns på plats och svarar på frågor. Polisen strävar efter fortsatt dialog med alla parter.
Total finns där 70 extra poliser som förstärkt gotlandspolisen inför protesterna mot skogsavverkningen. Dialogpolisens generella uppdrag beskrivs på polisens hemsida på följande sätt:
Dialogpolisen arbetar enligt en metod som kallas för särskild polistaktik. Grunden i särskild polistaktik består av fyra konfliktreducerande principer: kunskap, underlättande, kommunikation och differentiering. Tanken är att deltagarna i en folksamling själva ska känna ansvar för sitt och övriga deltagares uppträdande och handlingar, så kallad ”Self-policing” .
Ömsesidig respekt
Syftet med dialogpolisens verksamhet är att undvika missförstånd och att få en gemensam bild av hur opinionsyttringar ska gå till så att de kan genomföras utan att det sker några brott eller ordningsstörningar.
Dialogpolisernas arbete bygger på ömsesidig respekt och förtroende mellan dem och de grupper de har kontakt med. Därför använder de enbart öppen dialog, inte spaning eller underrättelser.
Som jag ser det så är det bra att ha kontakt med dialogpolisen inför, under och efter olika demonstrationer och protester. Man kan på det sättet undanröja felaktiga uppfattningar hos polisen såväl som fördomar och förutfattade meningar. Vidare kan ryktesspridning motverkas. På det sättet kan onödigt våld från polisen sida i många fall undvikas och förebyggas. Ofta beror sådant på att polisens styrs av rykten, fördomar och förutfattade meningar. Vidare att de låter sig stressas i situationer när de inte behöver bli det. Samtidigt finns ingen anledning att ge dialogpoliser mer information än vad som behövs för att vis ska kunna genomföra vår aktion eller demonstration på det sätt vi vill. Gärna då utan att polisen använder onödigt våld mot oss. Detta betyder dock inte att våld kan uteslutas.
Ofta hamnar vår målsättning i konflikt med polisen målsättning och om då blir det förr eller senare ett polisingripande. I de allra flesta fall så lönar det sig att även då försöka tala lugnande med polis för att undvika onödiga våldsutbrott från deras sida. Från vår sida gäller ju i allmänhet att vi vill ha en fredlig demonstration då det förbättra våra chanser att nåt ut med vårt budskap. Något som inte utesluter att vi i fall där det behövs måste ha rätten att försvara os mot polisens våld. I ett läge där polisen ingriper har dock dialogpolisen i allmänhet försvunnit då de ras uppdrag är slut. De ingår inte i de grupper av poliser som ingriper mot aktivister och demonstranter.
Den nära kontakten med dialogpolisen kan företrädesvis skötas av särskilt utsedda representanter som också är delaktiga i aktionens eller demonstrationens ledning på något sätt. Samtidigt så får inte dialogpoliserna betraktas som ”vänner” eller ”kompisar”. Dialogpoliser är poliser. De lyder order och de har överordnade befäl, insatschefer och kommenderingschefer. Dialogpoliser är inte våra vänner. De är representanter för polisen som det går att prata med, som är till för att prata med. Men poliser är de.
Även polisen själva påpekar i sin utbildning av dialogpoliser att de är poliser i första hand:
I många opinionsyttringar deltar ungefär samma personer. Arbetet handlar mycket om att skapa en god och respektfull kontakt med dem samtidigt som det hela tiden måste vara tydligt att man arbetar för polisen.
Dialogpoliserna arbetar också under själva opinionsyttringarna. Bland annat pratar de med deltagare, affärsinnehavare och andra som påverkas av det som sker. Kontakterna fortsätter även efteråt. Som dialogpolis arbetar man sällan med dialogfrågorna på heltid utan har samtidigt andra uppgifter.
Dialogpolisen är en del av det som kallas Särskild polistaktik (SPT) och som omfattar fler delar än bara dialogpolisen.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Dialogpoliser, Demonstrationer, Aktioner, Protester, Ockupationer, Blockader, Opinionsyttringar, Polisen, Våld, Politik, Samhälle
Ett svar på “Dialogpolisen, särskild polistaktik och demonstrationer”
Kommentarer är stängda.