MLK – radikalkristen ikon

Martin Luther KingBoknytt
Martin Luther King
Lennart Pehrson
Historiska media

MLK – radikalkristen ikon

Jag såg nyligen den gripande filmen ”The Lady” om Burmas fredliga nationalhjälte Aung San Suu Kyi. Där framgår att hon under den långa militära husarresten läste Gandhi och citerade Martin Luther King (MLK). Själv väcktes jag politiskt som 13-åring 1963 av just Martin Luther King och den svarta medborgarrättsrörelsen han ledde. Jag önskade hans böcker ”Vägen heter icke-våld” och ”Vi kan inte vänta” i julklapp.

Vad jag inte minns från den tiden är hur hänförd Martin Luther King var av Mahatma Gandhi och dennes icke-våldsfilosofi. Bland annat gjorde MLK en lång studieresa till Indien, och kallade vid hemkomsten till USA hindun Gandhi för den främsta kristna personligheten under 1900-talet.

Sedan Martin Luther King fått Nobels fredspris i Oslo besökte han Stockholm, och träffade bland andra kungen och makarna Myrdal, vars klassiska bok ”An American Dilemma” om USAs rasmotsättningar han hade inspirerats av. Han tog också intryck av den socialdemokratiska skandinaviska modellen. Samtidigt tog han avstånd från socialism & kommunism för deras ateism, materialism och kollektivism,

Martin Luther King misstänktes förstås ändå för att vara kommunistsympatisör i det kalla krigets USA – av såväl FBI (Hoover) som av vita konservativa präster. De senare anklagade honom för att blanda religion och politik – ironiskt med tanke på hur politiserad den kristna högern senare skulle bli. För MLK var det dock redan då självklart att en tro som inte fick uttryck i kamp för ett rättvisare samhälle inget var värd.

För en bok på blott 140 sidor har författaren (svensk bosatt i New York) lyckats väl att täcka Martin Luther Kings liv och gärning. Liksom den dramatiska samhällsutvecklingen i USA under hans aktiva tid. Som de svartas övergång från demokrater till republikaner (den vita arbetarklassen gick samtidigt motsatt väg), och den vita konservativa ”backlashen” mot 60-talsradikalismen. Med namn som Goldwater, Wallace och Reagan.

De svartas kamp – ambivalent stödd av presidenterna Kennedy och Johnson – fick slut på den tills dess lagliga segregationen i sydstaterna. Man banade väg för en svart medelklass, och senare för en svart president – Obama.

Å andra sidan skapades en ny praktisk segregering i stora delar av USA, som en följd av att den vita medelklassen flydde till villaförorter – bort från svarta grannar och raskravaller. Senare följde en flykt till ”vita” delstater, en befolkningsomflyttning som fortfarande pågår.

Martin Luther King är mest känd för sitt arbete för människovärde och mot RASISM. Men han kom att bredda sig och se protesterna mot (Vietnam)KRIG och kampen mot FATTIGDOM, ojämlikhet, och socioekonomiska orättvisor under kapitalismen som lika viktiga. Han förespråkade en allians med fattiga vita.

Men när kampen vidgades från rasförtryck till klassorättvisor förlorade han mycket av stödet från liberala vita som troligen kände sina privilegier hotade. Martin Luthers engagemang mot fattigdom, maktlöshet, arbetslöshet och ekonomisk ojämlikhet fick inget genomslag i det amerikanska samhället.

Svarta och fattiga vita har därefter halkat efter och drabbats hårt av den ekonomiska krisen. Inkomstklyftorna i USA har sedan länge stadigt blivit allt större.

Martin Luther King var framgångsrik i kampen mot den institutionaliserade rasismen i USA, men inte i kampen mot klassamhället och de enorma ekonomiska klyftorna mellan fattiga och rika. Dock har han inspirerat dagens Occupy Wall Street-rörelse.

De våldsamma rasupploppen i USAs storstäder på 60-talet var dock ett stort nederlag för MLKs icke-våldsstrategi i rasfrågan. De eldades på av svarta vänsterradikaler, Black Power-nationalister och islamistiska rasister bland de svarta i ghettona. Dessa anklagade honom för att vara en försiktig Onkel Tom-förrädare som fjäskade för de vita och deras makt.

Martin Luther King drabbades också regelbundet av tvivel på sin kristna samhällsgärning. Hans notoriska otrohet med älskarinnor och prostituerade tärde också på hans psyke och samvete. Denna hans dubbelmoral kom dock till offentlighetens kännedom först långt efter mordet på honom 1968.

Med tidens gång har dock Martin Luther King fått ett rättmätigt gott eftermäle i USA – med en nationell helgdag, ett nytt monument i Washington DC (2011), och tusentals vägar, skolor och byggnader uppkallade efter honom. Han var en vänsterkristen ikon, men ses idag av en bred amerikansk allmänhet som en stor och viktig personlighet i USAs historia.

I vår tid har intoleranta, reaktionära, auktoritära och fundamentalistiska tolkningar av judendom, kristendom, islam och hinduism fått en alltför stor utbredning i världen.

Inte minst därför förblir Martin Luther King en viktig inspirationskälla för såväl sekulära samhällsförbättrare som för företrädare för en vidsynt, humanistisk, progressiv och demokratisk religionstolkning.

Hans Norebrink

Läs mer: UNT, Sickan, Dagen, GP,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Köp boken hos Adlibris

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!

Ett svar på “MLK – radikalkristen ikon”

Kommentarer är stängda.