Konsumenter driver på utvecklingen mot hållbart fiske, eller?

MSCEn ny världsomspännande konsumentundersökning visar att svenskarna är mycket måna om att fisken de köper är miljömärkt. Hela 70 procent av de som handlar fisk vill att butiker ska saluföra miljömärkt fisk, och nästan lika många är bekymrade över tillståndet för fiskarna i havet. Men när konsumenten besöker en restaurang är det betydligt färre som anser att det är viktigt att kunna välja miljömärkt fisk, 49 procent.

– Det kan bero på att vi inte är vana att se MSC:s miljömärke i samband med våra krogbesök. Men nu är ett trendbrott på gång – intresset från restauranger som vill MSC- certifiera sig ökar, säger Minna Epps, verksamhetschef för Marine Stewardship Councils (MSC:s) östersjökontor.

Första krog i Stockholm som nappat på att certifiera sig är restaurang B.A.R. Från och med nu kommer deras matgäster kunna välja ett miljömärkt alternativ:

– Det känns bra att kunna bidra till att fiskar fångas hållbart. Vi märker redan att vårt arbete ger ringar på vattnet, då vi fick vår leverantör att ta in miljömärkt fisk, säger Daniel Frick, delägare i BAR.

Trender på land påverkar fiskarna i haven

Konsumentundersökningen avslöjar även att 6 av 10 konsumenter håller med om att fiskarna i haven har nått en kritiskt låg nivå och kommer försvinna om vi inte gör något. Lika många anser att om de väljer hållbart fångade fiskar, hjälper de till att bevara fisk för framtida generationer.

Här verkar konsumenterna ha rätt – de får stöd i en ny forskningsrapport (publicerad i den vetenskapliga online-tidskriften Public Library of Science) som visar att i områden som fiskats enligt MSC:s regler ökar fiskarna fem gånger mer än de bestånd som studien jämförde med.

– Det känns bra att äntligen kunna visa detta på ett vetenskapligt sätt. Det tar tid att se förändringar i havet och därför var studien möjlig först nu när fisken enligt MSC:s regler funnits i över tio år, säger Minna Epps.

Antalet MSC-märkta fisk- och skaldjursprodukter på den svenska marknaden har ökat och närmar sig 1000 olika produkter.  Internationellt ligger Sverige på tredje plats vad gäller igenkänning av MSC:s miljömärke, 38 procent av fiskkonsumenterna känner igen miljömärket – en ökning med 10 procent på ett år.

– Vi har stora förväntningar att leva upp till och är glada för att konsumentundersökningen visar på så stort engagemang för hållbart fiske. Och att de verkligen ser vårt miljömärke som ett sätt att komma tillrätta med problemen med överfiske i haven, säger Minna Epps.

Konsumentundersökningen

MSC har beställt en återkommande studie som mäter attityder och beteende kring miljömärken, hållbart fiske och MSC. Totalt genomfördes 5 977 intervjuer i tio länder: Sverige, Danmark, Storbritannien, Tyskland, Holland, Frankrike, Kanada, USA, Australien och Japan mellan den 15:e februari och 23:e mars 2012.

Resultaten av undersökningen är representativ för den vuxna befolkningen som köper fisk och skaldjur minst en gång varannan månad. Den svenska delen av studien visade att:

– 38 procent av de som köper fisk känner igen MSC:s miljömärke, varav 9 procent beskriver det som ett märke för ett hållbart fiske.
– Över hälften (57 procent) håller med om att antalet fiskar i havet är på en kritisk nivå och att vi kommer att ta slut på fisk om inget görs.
– Drygt en tredjedel (36 procent) kan tänka sig att betala lite mer för miljömärkta produkter.
– En tredjedel (35 procent) säger att de köper mer fisk i dag än för ett år sedan.
– Fyra av tio (39 procent) skulle köpa mer fisk om de var säkra på att den var hållbar.
– Hälften (53 procent) är mer bekymrade över minskande fiskbestånd än för ett år sedan.
– 63 procent skulle kunna tänka sig att rekommendera familj och vänner att välja MSC-märkt fisk.
– Två tredjedelar (58 procent) tror att de kan bidra till att säkerställa fiskbestånden till framtida generationer genom att köpa MSC-certifierade produkter.

Kosnumentundersökningens resultat kan dock ifrågasättas. Det är onlineintervjuer beställda av MSC. Chansen/risken om att den undersökta populationen, gruppen av människor, inte är representativ för befolkningen i stort är mycket stor. Sannolikt är de som svarat på undersökningen mer medvetna konsumenter och kunnigare om fiske och fisk än genomsnittskonsumenten. Vilket betyder att de slutsatser MSC drar inte är korrekta. Undersökningen kan sannolikt inte användas för den typen av generella påståenden om kunniga konsumenter och konsumentmakt som MSC tillåter sig att göra.

Resultaten från forskningsrapporten om fiskbestånden är däremot betydligt mer trovärdiga.

Svensson/MSC

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

4 svar på “Konsumenter driver på utvecklingen mot hållbart fiske, eller?”

  1. Jag har länge förfäktat att det inte är viktigt att äta fisk. Just för att det leder till att haven utfiskas industriellt. Att åsikten att man ska äta fisk en eller ett par gånger i veckan för att vara frisk eller vad man nu påstår skulle vara de positiva fördelarna, skulle vila på någon vetenskaplig grund. (tar gärna emot info om att fisk är en nödvändighet för att överleva, eller att inte bli sjuk)

    Kanske är det så att min fysik är fantastiskt speciell, men jag har klarat mig mer eller mindre utan fisk hela livet. Kanske äter jag fiskpinnar eller annan panerad fisk tre fyra gånger om året. Och det bara för att det är gott och jag känner för det just då.

    Det tragiska är att denna enmansshow som startade på 60-talet (om jag inte minns fel?) med snubben som genom att experimentera på sig själv, kom på iden att fisk (omega sorterna) var nödvändiga för alla har nu lett till att det fiskeindustriella komplexett börjat ge sig på krillen som hittills har fått vara i fred. Krill är en grund för det övriga beståndet. Det finns i ”enorma” mängder har man som motiv (för sina ekonomiska vinster)
    Fakta är att det finns inte ett överflöd av krill eller fisk, det finns exakt så mycket som naturen behöver och kan hantera. Eventuellt överskott tar naturen själv hand om och ingenting som människan kan ”hjälpa” till med.

    I den mån fiskenäringen öht ska behöva existera för traditionens skull så måste den vara lokal, inte globalt industriell. De som är intresserade av dessa frågor vet vad rovfisket som fiskeindustrin bedriver över hela klotet innebär för lokala fiskare. En sån grej att det går åt mer fisk (i vilt tillstånd) än vad man får ut av fiskodlingar (som matas med den vilda fisken) borde ju vara en tankeställare.

    Finge jag som jag ville skulle den globala fiskeindustrin gå i konkurs och alla flytande fabriker skrotas. Visst är det viktigt att folk kan försörja sig, men aldrig så viktigt att den naturliga balansen störs på grund därav. Då, och nu ska jag provocera; får folk hellre svälta ihjäl (fast det är ju inte fallet med det industriella fisket egentligen. det är inte svält eller inte det handlar om utan)

     

    1. Jag tror inte man måste äta fisk. Däremot har det i gamla tider varit nödvändigt att äta fisk i vissa delar av världen. helt enkelt för att det inte går att leva där annars. Norden är en sån region. Med i stort sett enbart lokalt producerad mat behöver vi äta lite kött och lite fisk. Men huvuddelen av den fisk som fiskas vi vår del av världen idag går inte till människoföda utan till kraftfoder för djur (intensiv djuruppfödning på grisfarmer och hönsfarmer kräver kraftfoder) inklusive laxfiskar i odlingar. Det är naturligtvis helt orimligt.

      1.  Håller med dig helt där. Visst har fiskandet varit nödvindigt historiskt, och är nödvändigt även idag i vissa delar av världen, men min åsikt är att den rika världen bör inte stödja industriell våldtäkt på naturen bara för att folk ska överleva, än mindre för att folk i den rika delen av världen ska få behålla sina jobb eller ”traditioner”.

        Visst ska människor få sina magar mätta av lokalt fiske så länge det inte hotar naturen, det har jag inga åsikter om. Inte ens om de dödar valar (som jag vurmar för genom att stödja seashepherd.org ekonomiskt)

        Jag är en köttätare av stora mått, jag har inga moraliska betänkligheter över att döda ett djur, men jag anser inte att det är livsnödvändigt att jag får köttet billigt (vilket naturligtvis är drivkraften för köttproducenterna) Jag anser inte att det är någon mänsklig rättighet att äta kött som jag eller någon annan mindre bemedlad än jag har råd med. Därför är det naturligtvis helt vansinnigt ur min synvinkel att rovfisket får fortgå. Hållbart fiske är enligt mig det lokala fisket så länge ”för många” inte håller på med det, och särskilt inte för några förbannade ”traditioners” eller arbetstillfällens skull.

Kommentarer är stängda.