Romer har funnits i Sverige sen 1500-talet.De har varit ständigt förföljda, ständigt diskriminerade. På 1600-talet ofta med brutalt våld, mord och grym våldsam förföljelse. Romer jagades från bygd till bygd, dödades och sattes i fängelse beroende lite på när, var och hur de upphanns av rena lynchmobbar.
På 1700-talet infördes försvarslöshetsstadgan. Det blev då förbjudet att vara fattig och arbetslös. Var man fattig och arbetslös kunde man hamna på fästning, spinnhus eller barnhus där man tvingades till tvångsarbete. När försvarslöshetsstadgan avskaffades 1885 ersattes den med den så kallade lösdriveristadgan. Brott mot den ledde också till att man hamnade på en tvångsarbetsanstalt. Men hade man pengar på sig så klarade sig många resande och romer. Resande, som kallades tattare, var sannolikt ättlingar till de romer som kom till Sverige på 1500-talet.
Andra romer drevs under 1700-talet och 1800-talet över till den östra rikshalvan, Finland. Det är dessas ättlingar som i modern tid kommit tillbaks och det är de som bär de som vi igenkänner som romska kläder. De kallas ofta för finska romer. De tillhör kalé-gruppen. Denna grupp romer utsätts ofta för grov diskriminering då de är lätta att identifier på grund av sin klädsel. De talar vad jag förstår i allmänhet finska.
I slutet av 1800-talet började andra romer komma in i Sverige , men 1914 föbjöds all romsk invandring. De som lyckats ta sig in i Sverige i slutet av 1800-talet, men innan 1914 är de romska familjer som brukar kallas för svenska romer. De mest känd familjerna i denna grupp är Taikon och Taikumer. Dessa romer tillhör en romsk högstatusklan, kalderasha.
Med den statligt sanktionerade rasläran, rasbiologin, under mellankrigsåren, lanserad av Herman Lundborg, så inleddes en period av tvångssteriliseringar av resande och romer.
Det fanns i Sverige byar och samhällen som dominerades av resande. De flesta av dessa är borta sen länge. En sådan by fanns i Snarsmon i Bohuslän, nära norska gränsen. Därifrån jagades de resande bort i slutet av 1800-talet. En annan by fanns i Finnerödja i Tiveden. Som mest bodde där 200 resande. 1920 jagades de sista resandefamiljerna bort från byn efter år av förföljeslerm bråk och hot. De sista jagades bort med våld,. Påkar, käppar och annat användes som tillhyggen mot familjerna.
I Jönköping bodde också många resande, 1944 var det 440 personer som uppgavs ha resandebakgrund i staden. I Stockholm fanns bara 39 personer med resandebakgrund vid denna tidpunkt. De flesta resande i Jönköping bodde på Öster, kring Östra torget. Det var på 1930-talet och 1940-talet vanligt att andra ur Jönköpings befolkning överföll och misshandlade resande. 1948 kulminerade det hela. En mobb av rasister gick på midsommarafton till attack mot boende på Öster. Resande uppsöktes i hemmen, misshandlades, slängdes ut, butiker, lägenheter och annat slogs sönder: Många resande jagades bort. Den först juli angreps de resande på samma sätt igen. Denna gång förstördes än mer och den rasistiska mobben försökte också elda upp de hus som resande bodde i.
Men resandefolket har lämnat spår i Jönköping. I den lokala arbetardialekten, som numera är nästan utdöd, endast en del ädre och medelålders kan en del av den, innehåller många fler romaniord än svenskan gör. De flesta resande talar en variant av romani-språket, men inte alla och alla anser inte heller att de är ättlingar till romer.
Det finns resande som spårat sin bakgrund til Tyskland. Det är känt att gårdfarihandlarna från sjuhäradsbygden talade en form av tyska, kallat rotwelsch eller månsing. Detta språk talades också av många så kallade luffare och tiggare. Troligen härstammar också en del av de som anser sig vara resande från sjuhäradsbygdens gårdfarihandlare.
Romer som kommit senare till Sverige, från Balkan, Frankrike, Polen, Ungern osv tillhör en rad olika grupper som exempelvis lovara, sinte och xoraxane. Xoraxane är muslimska romer och det finns romer och resande med i stort sett alla former av tro. Kristna av olika slag, muslimer som redan nämnts, märkliga blandreligioner som syns i Zigenarnas tid och som jag upplevt bland romer i Frankrike, Alakoh-kult med mera.
Själv minns jag både resande och romer. Jag hade som barn i Stenungsund vänner som var resande eller romer. Jag har inte riktig koll på det. Men de bodde i baracker på kraftverksberget och det hela var för mig som barn mycket annorlunda och exotiskt. Vid Folkets Park i Kungälv stod visse perioder på året många romer med husvagnar och även på andra platser såg jag läger med romer, från tid till tid. Efter att de genom den kamp som Katarina Taikon och andra bedrev så fick romer rätt att skaffa fast bostad (det var förbjudet när jag var liten) och man såg därefter allt mer sällan romska läger.
Även resande såg jag ofta, det var knivslipare och försäljare av diverse saker. Idag finnns väl de mest som säljare på olika marknader antar jag. Eller har helt vanliga jobb som de flesta svenskar.
Men diskriminering tycks både resande och romer drabbas av även idag. Ett tydligt exempel är ju bensinkedjorna som inte hyr ut bilar till romer. Och idag ser vi dem återigen. Fattiga romer som tigger för sitt uppehälle. De kommer oftast från Rumänien och Bulgarien.
Källor:
Bo Hazell, Resandefolket, 2002
Arnstberg/Ehn, Etniska minoriteter i Sverige förr och nu, 1976
Gunborg Lindholm, Vägarnas folk, 1995
Isabel Fonseca, Begrav mig stående, 1995
Intressant?
Bloggat: Röda Berget, Röda Malmö,
Borgarmedia: MND, Kulturen, Wirtén,
Läs även andra bloggares åsikter om Romer, Resande, Förtryck, Pogromer, Förföljelse, Finland, Kalderasha, Kelderasha, Kalé, Lovara, Sinte, Xoraxane, Rasbiologi, Herman Lundborg, Månsing, Rotwelsch, Romani, Alakoh, Rasism, Jönköping, Bohuslän, Snarsmon, Finnerödja, Västergötland, Samhälle, Politik
Köp Lawen Mohtadis bok om Katarina Taikon hos Adlibris
3 svar på “Romerna – ständigt diskriminerade och förtryckta”
Kommentarer är stängda.