Den brutala misshandel och det våld som riktades mot den lille pojken Bobby från hans styvfar och hans mor ledde till fängelsestraff för båda förövarna. De dömdes inte för mord utan för grov misshandel, grovt vållande till annans död, olaga frihetsberövande, grovt olaga tvång, brott mot griftefriden och grovt falskt larm. Straffet blev fängelse i tio år. Det är ett hårt straff för det som de dömdes till. Om de hade dömts för mord hade förstås straffet blivit längre. Eftersom båda två skött sig i fängelset har de nu släppts efter vad som är ungefär två tredjedelar av straffet. Det är praxis och normalt.
Detta handlar om människor som har begått ett vidrigt brott. De har suttit av sitt straff och ska nu leva i frihet igen. Det handlar inte om yrkesbrottslingar, det handlar sannolikt inte om att det är stor risk för återfall i samma brottslighet. Det finns som jag ser det ingen anledning att samhället ska betala väldigt dyrt för deras uppehälle. Fängelse är nämligen betydligt dyrare för samhället än om de arbetar eller lever på socialbidrag. Jag tror inte heller att någon människa blir bättre av att sitta i fängelse. Sammantaget kan jag därför inte se att det finns nån anledning att de ska vara kvar där.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Bobby, Styvpappa, Misshandel, Grov mishandel, Grovt vållande till annans död, Straff, Samhälle
Ursäkta men du måste skoja. Bobbys liv försvann efter 10 år i livet. Men han mamma och styvpappa får vara kvar i livet ?
Hämnd leder inte till ett bättre samhälle. Att döda fler leder inte till att en död återuppstår. Det blir barbariskt och meningslöst ur alla aspekter.
Drt är inte rimligt alls.
Och det handlar inte om hämnd från samhällets sida.
Men den här styvpappan har begått liknande brott tidigare och flera gånger, så risken för återfall från hans sida kan därför anses stor.
Man kan naturligtvis önska att det fanns möjlighet till behandling och rehabilitering för hans problematik, men samhället har inte kommit så långt att det ger det, så han blir bara inlåst och utsläppt efter en viss tid.
Hur det ligger till med mamman vet jag ibte, men eftersom styvpappan inte fått hjälp mot sina problem så ser jag i varje fall honom som en fortsatt samhällsfara.
Jag håller helt med Leif GW Persson i ”Veckans brott” nu ikväll. Han tar upp att mamman och styvpappan INTE dömdes för mord utan fick10 år för misshandel.
Leif GW menar att mord inte alls behöver vara en plötsligt påkommen handling utan kan ha förberetts och pågått under lång tid -att mamman och styvpappan i samråd och under lång tid torterat det hjälplösa barnet till döds. Ett synnerligen grovt brott som borde klassats som mord och då hade gett livstid, 20 år istället för dom sex åren. Högsta Domstolen hade kunnat göra en markering och dömt till mord istället, menar han, men fallet kom aldrig dit.
Mitt hjärta brister för lilla Bobby.
Jo det är rimligt, med tanke på vilket brott han är dömd för. Det orimliga är möjligtvis att de inte dömdes för mord eller dråp.