Samtidigt som förhandlingarna om EU:s långtidsbudget går in slutskedet publicerar WWF en opinionsundersökning som visar att både svenskar och övriga EU-invånare har en helt annan uppfattning än politikerna om hur subventioner till jordbruket bör användas. Medborgarna vill att ekonomiskt stöd till jordbruket ska skapa nytta för hela samhället – i stället för ett rent inkomststöd till bönderna. Politikerna och eliten i Europa vill ge mer stöd till storjordbruken, befolkningen vill ge stöd till ett hållbart ekologiskt jordbruk.
– Resultatet av vår undersökning visar att beslutsfattarna i Bryssel är helt i otakt med sina väljare. Europas befolkning kräver att bönderna levererar samhällsnytta i utbyte mot de ekonomiska stöd de får, säger Håkan Wirtén, generalsekreterare på Världsnaturfonden WWF.
Undersökningen har genomförts i sex av EU:s medlemsländer: Frankrike, Tyskland, Italien, Polen, Rumänien och Sverige. En stor majoritet av de cirka 6 000 som intervjuats anser att jordbruksstödet ska användas till särskilda åtgärder för att gynna ett långsiktigt hållbart lantbruk och inte som idag – betalas ut till jordbrukarna i proportion till hur mycket mark de äger.
Opinionsundersökningen visar också att både svenskar och européer helst vill att deras skattepengar används till säkra och hälsosamma jordbruksprodukter, förbättrar miljön, naturen och landsbygden och upprätthåller en levande landsbygd. Minst viktigt är att ”öka jordbrukarnas inkomster” och ”intensifiera produktionen av livsmedel”.
– Vi är oroade över att de förslag som cirkulerat innehåller mer pengar som ovillkorat inkomststöd till jordbrukare och mindre till åtgärder för miljö- och naturvård och för att utveckla landsbygden, säger Lennart Gladh, övergödningsexpert på WWF.
Den gemensamma jordbrukspolitiken används idag huvudsakligen på två sätt:
Ungefär 75 procent delas ut som gårdsstöd baserat på hur mycket mark jordbrukarna äger och hur mycket stöd de mottagit tidigare
Resten – cirka 25 procent – används inom landsbygdsprogrammet.
Landsbygdsprogrammet är ett verktyg för att nå målen med landsbygdspolitiken. Det innehåller satsningar i form av stöd och ersättningar för miljöåtgärder, naturvård och landsbygdsutveckling.
Den 7-8 februari möts Europas statschefer i Bryssel för att nå en slutlig överenskommelse om EU:s långtidsbudget och besluta om stöd till Europas bönder 2014-2020. Den gemensamma jordbrukspolitiken CAP tar för närvarande upp ungefär 40 procent (55 miljarder euro per år) av EUs hela budget.
78 procent av befolkningen i de undersökta länderna (85 procent av svenskarna) anser att jordbruksstödet ska gå till åtgärder för att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar landsbygdsutveckling. Bara 16 procent av européerna (6 procent i Sverige) anser att det är storleken på gården som ska avgöra.
På frågan om hur viktigt det är att jordbrukare levererar samhällsnytta i utbyte mot de stöd de får, svarar 90 procent i såväl Sverige som i resten av Europa att det är antingen ”mycket viktigt” eller ”ganska viktigt”, medan endast 7 procent (6 procent i Sverige) svarar ”inte särskilt viktigt” eller ”inte alls viktigt”.
Den nya gemensamma jordbrukspolitiken får troligen en mindre budget än dagens och det pågår en debatt om var nedskärningarna ska göras. De senaste förslagen går helt på tvärs med den allmänna opinionen och föreslår proportionellt större gårdsstöd jämfört med landsbygdsprogrammen.
Svensson/WWF
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om WWF, Håkan Wirtén, Jordbruksstöd, Gårdsstöd, Lennart Gladh, CAP, EU, Europa. Jordbruk, Samhälle, Politik
