Jag är bekant med Janne Josefsson, möter jag honom på gatan pratar vi kanske en stund. Jag känner honom på samma sätt som jag känner en person som jag träffar på möten i det parti jag är med i eller på samma sätt som medlemmar i Tro & Solidaritet känner Omar Mustafa. De senare, exempelvis Ulf Bjereld och Anna Ardin har intygat att Omar Mustafa minsann inte är rasist, inte är homofob och inte är mot lika rättigheter för kvinnor och män. De känner ju honom. Jag kan intyga att så vitt jag erfarit de gånger jag träffat Janne Josefsson så är han inte på något sätt rasist eller antifeminist.
Men ärligt sagt så är den typen av försvar av en person inte värt speciellt mycket. Det är i själva verket inget försvar alls. Att man är bekant med någon, är med i samma organisation eller känner någon är ingen garanti för att man vet att den personen är rasist eller inte rasist. Det kan man förstås veta, men andra utomstående kan inte förlita sig på den typen av argument. Det är därför meningslöst att försvara någon på det viset.
Men är då Janne Josefsson rasist? Jag är ganska säker på att han inte är det. Men ni kan ju knappast lita på mitt ord i det fallet (lika lite som jag eller ni kan lita på Bjereld eller Ardin). Därför måste vi titta på vad de faktisk sagt. Så vad har Janne Josefsson sagt eller gjort som fått exempelvis Johanna Langhorst att i sin bok Förortshat anklaga Josefsson för att springa rasisters ärenden. Så här skriver hon bland annat:
Janne Josefsson har gjort flera program och inslag från miljonprogrammen. Några av dem är mycket populära på rasistiska och främlingsfientliga nätforum. Han har också gjort en mängd uttalanden om hur den svenska journalistkåren i åratal dolt det faktum att det finns problem i förorten, citat som även de flitigt används i rasistiska bloggar.
[…]
Först påstår Josefsson att de problem som finns i miljonprogrammen tigs ihjäl och att det beror på att där inte bor några journalister. I nästa andetag hävdar han att de som bor i miljonprogrammen inte själva kan ge en rättvis beskrivning av sin tillvaro.
Citaten publiceras i samband med en intervju hon gjort med Josefsson där han enligt boken säger följande:
Man frågade ju aldrig svensk arbetarklass vad de tyckte om invandrings- och flyktingpolitiken. Hade man gjort det så kanske man inte hade fått ett rungande ja. Och det var ju de som fick bära hela den ekonomiska krisen på sina axlar, de fick också bära hela flyktingpolitiken. De fick se hela sin trappuppgång förvandlas, kanske på ett par år. Och att se sin trappuppgång förvandlas det är ju en riktig, rejäl omställning. Det är ju där du ska gå ut med soporna, det är där du har tvättstugan. Det var ingen abstraktion som det var
Det här har Josefsson sagt förut, jag har sett flera Youtubeklipp och läst intervjuer där han har sagt precis samma sak.
Den här gången hinner jag med.
jag:
Men när du säger att trappuppgångarna förvandlas, då kan man ju tolka det som att det kommer en massa svartskallarin i trappuppgången och att det är det som är problemet.Janne josefsson:
Alltså problemet är ju att de etablerade demokratiska partierna inte har erkänt de här problemen. Att det är problem.
Svenskarna har ju flytt, de som har kunnat. Och då gäller det att röna ut vad beror det på och låta saker och ting komma fram. I och med detta så blir det ju till slut att de trycks in i rasistiska fållor och de kanske röstar på partier som är direkt främlingsfientliga och sådant där. Den risken tror jag är uppenbar.
De etablerade partierna har inget svar på de här frågorna. Det är ett svek, tycker jag. Mot alla som bor i de områdena. Jag har heller inte träffat några invandrar- och flyktingfamiljer som har sagt att de vill bo kvar i de här gettona.
De vill ju inte längre … De vill ju integreras. De flesta. Den absoluta majoriteten, tror jag.
De svenska arbetarklassrasisterna kan enligt Janne Josefsson inte hjälpa att de är rasister. Allt är politikernas fel, eftersomde inte erkänner att det finns problem. Att Josefsson ser en koppling mellan samhällsproblem och invandring är uppenbart. Men på vilket sätt han menar att invandringen orsakat problem är inte lika tydligt.
Jag kan inte citera hela intervjun, men återkommande är att Langhorst verkar mena att det faktum att rasister citerar Josefsson är problematiskt. Det är det, det tycker jag också, men det innebär inte att Janne Josefsson är rasist (Langhorst hävdar inte det heller). Men det är problematiskt om Josefsson uttalar sig på sätt som kan utnyttjas av rasister.
Man kan uttrycka oro över de sociala konsekvenser dåliga svenskkunskaper kan få, de sociala konsekvenser fattigdom kan få, de sociala konsekvenser rasism och diskriminering kan få, de följder arbetslöshet kan få, utan att skylla på de hårdast drabbade, på invandrarna eller utlänningarna. Det är där Josefsson gör fel som jag ser det. Det är då hans uttalanden och reportage kan utnyttjas av rasister, men det gör honom inte till rasist. Det är då han medverkar till att legitimera rasism och rasistiska åsikter. En del av Janne Josefsson uttalanden i intervjun kan nog dessutom sägas vara rasistiska och fördomsfulla (exempelvis det om invandrares brottslighet). Vi säger säkert alla någon gång rasistiska saker. Men inte ens det gör oss till rasister.
Intressant?
Borgarmedia: SVD1, 2, 3, DN, AB, Esbati,
Läs även andra bloggares åsikter om Janne Josefsson, Omar Mustafa, Johanna Langhorst, Invandrare, Rasistiskt, Rasist, Klass, Media, TV, Rasism, Samhälle, Politik
Jag förstår inte vad hon menar med sina citat av Janne Josefsson. Vad vill hon säga?
I början på nittiotalet, som Janne Josefsson antagligen pratade om, då kom det massor med somalier hit, och massor med folk från ex-Jugoslavien. Här i Göteborg fanns det massor med tomma lägenheter i nordost då (Angered), så flyktingarna fick naturligtvis lägenheter där, så trappuppgångarna förvandlades. Naturligtvis blev det en del praktiska problem då som kommunen och bostadsboilagen BORDE ha arbetat på att lösa SNABBT just när flyktingarna kom för att det inte skulle bli så många kulturkrockar för varken ”ursvenskarna” som bodde här eller för dom plågade flyktingar som tvingats söka sej hit.
Men om först kommunen inte skötte informationen (skriftligt, eller verbalt för dom som inte fått gå i skola och lära sej läsa) om t.ex.
reglerna i tvättstugan -som kan vara den mest konfliktskapande platsen av alla i ett hyresbostadsområde- och sen
bostadsbolagen inte skötte att sätta upp skyltar på dom aktuella språken om reglerna där så blev det förstås problem. Ensamma mammor som kom hem från jobbet, hade handlat, hade småbarn och nästan ingen tid innan ungarna skulle lägga sej -dom blev såklart desperata när nån som inte förstod tvättstugereglerna hade tagit maskinerna på deras tid så dom inte kunde fixa rena, torra kläder till nästa dag.
Detta var ju inte flyktingarnas fel, dom gjorde så gott dom kunde för att få ihop Sina liv -men det blev dom som fick ta skiten av konflikterna, eftersom det var dom som gjorde felen.
Johanna Langhorst kanske hade egen tvättmaskin hemma så hon inte märkte av dom här konflikterna?
Dom ”ursvenskar” som kunde, dom flyttade då så fort dom kunde från området. Hjällbo t.ex. ( i Angered) tömdes på ”ursvenskar” och det blev bara invandrare kvar. Dom få ”ursvenskar” som inte kunde, eller ville, flytta från Hjällbo, dom skickade sina barn till andra skolor för det fanns kanske bara ett eller två barn i klassen som hade svenska som modersmål. Alla andra behövde språkhjälp av olika slag för att överhuvudtaget kunna förstå någonting, det kom ju nya flyktingar hela tiden som lärarna måste börja om ffrån början med, och ”ursvenskarna” kände sej mer och mer alienerade och oroliga för sina barns utbildning.
Detta var naturligtvis inte flyktingarnas fel, eller ”invandringens” fel . Det var organisatoriska uppgifter som kommunen måste sköta och lösa SNABBT och effektivt. Om såna här praktiska problem inte löses på ett snabbt och adekvat sätt så blir dom konfliktskapande och kan ge grogrund för rasism. Det är väl detta som Janne Josefsson pratade om. och för det ska väl inte Han kritiseras.
Jag kan förstå att, som Johanna Langhorst skriver, främlingsrädda forum tar upp sånt. Men människor med xenofobi (ångest för främlingar) sitter å andra sidan alltid och letar efter saker som kan bekräfta att deras ångest är berättigad. Jag tycker absolut inte att man ska låta deras ängslighet hindra oss från att prata om olika aktuella problem som vi behöver hitta lösningar på. Vi kan väl inte lösa något om vi inte pratar om det.
Xenofoberna letar efter problem för att kunna fortsätta bekräfta sina fobier. Dom hamnar då i rasism.
Till skillnad från dom tar vi andra upp problem för att försöka Lösa Dom.
Så jag tycker verkligen inte man ska ge sej på Janne Josefsson i dom här frågorna.
Betydligt mer problem än att racister citerar Janne Josefsson är dumvänstern som vägrar se verkligheten eller hoppar av från publicistklubben (för att dess ordförande säger typ: invandrarkritik inte får sägas) och därmed bekräftar och bevisar det ordföranden säger. Är själv väldigt mycket vänster men tycker att sanningen kommer före ideologin, och är beredd att bli höger om min vänsterståndpunkt skulle visa sig vara orimlig eller orealistisk. Att bli dumvänster skulle aldrig falla mig in.
Samma dumvänster som vill förtiga invandringsproblematiken var ju ute och kritiserade Janne J för reportaget som visade muslimers kvinnoförtryck. Även då var dumvänstern mot Janne J och ställde sig på de kvinnoförtryckande männens sida.
(Kommenterar här eftersom jag inte orkar skriva en lång bloggpost om just dumvänstern.)