Ratko Djokic var svärfar till Milan Sevo. Han tillhörde kretsarna kring Arkan och Dragan Joksovic eller kanske det var tvärtom, de tillhörde kretsarna runt Djokic. Ratko Djokic kom till Sverige år 1970 tillsammans med sin fru. Han kom från Podgorica i Montenegro och fick arbete på Alfa-Laval i Tumba som svarvare. I Sverige hade han redan flera släktingar.
Efter tre månader sa Ratko Djokic upp sig och tog istället jobb som vakt på Hotell Malmen på Södermalm i Stockholm. Efter mindre än två veckor fick han sluta med anledning av att blev anmäld för en brutal misshandel. Han fälldes i Stockholms tingsrätt för misshandeln till villkorlig dom och böter.
1972 tog han ett nytt jobb som städare för att får förlängt arbetstillstånd men syntes sällan på jobbet och fick sparken. Skilsmässa följde också snart och lite senare greps han tillsammans med en kompis för att ha brutit upp en spelautomat i Nacka. Han slapp även denna gång fängelse.
Nån gång under åren 1973-74 stötte Ratko Djokic ihop med Arkan för första gången. Arkan tillsammans med en jugoslav som gick under namnet Whiskey blev efter en längre rånturné efterlysta. Whiskey greps i november 1974 men Arkan hade lyckats fly till utlandet. Sannolikt fanns det fler personer inblandade i rånen och en av de som nämnde svar Ratko Djokic.
Djokic greps aldrig för rån. Men han greps för ett annat brott. I likhet med spelkungen i Göteborg, Rade Kotur, hade Ratko Djokic lärt sig hur man överlistar spelautomater med borr och ståltråd. Han greps tillsmmans med några andra personer i januari 1975 för att ha länsat spelautomater på OK Motorhotell i Köping och dömdes för en lång rad stölder i Uppland och längs med Norrlandskusten. Han dömdes till skyddstillsyn men fick ändå permanent uppehållstillstånd strax därefter.
Därefter tycks Djokic bland annat ha arbetat med indrivning, Något han greps för efter att ha hotat att skjuta en bilköpare i Alby. Den hotade dök aldrig upp till rättegången och Djokic gick fri. I slutet av 1970-talet kom en annan man från Podgorica till Sverige, Dragan Joksovic (Jokso kallad).
Enligt uppgifter som återges i boken Svenska Maffia av Lasse Wierup och Matti Larsson ska det ha varit Ratko Djokic som tog hit Joksovic. En av de som hävdar detta är Ratko Djokics bror Dragan Jokic. 1979 började Jokso som vakt på strippklubben Chat Noir. Han fick snart ett bättre jobb, dörrvakt på nattklubben Alexandras. Samma år ska Ratko Djokic ha presenterat Jokso för Arkan enligt en del uppgifter. Joksovic ska därefter ha blivit chef för Arkans svenska verksamhet och Arkan tycks ha lämnat Sverige för gott därefter.
Under 1980-talet fanns det misstankar om att såväl Ratko Djokic som Dragan Joksovic arbetade för jugoslaviska säkerhetstjänsten. Klart är att Joksovic ibland arbetade för jugoslaviska ambassaden som livvakt och att några svenska poliser uppger att Ratko Djokic år 1985 filmade oppositionella kroater när de demonstrerade för självständighet. Ratko Djokics bror Dragan förnekar med bestämdhet att Ratko Djokic skulle ha arbetat för den jugoslaviska staten. 1985 greps också Ratko Djokic för förberedelse till grovt rån. Han dömdes till fängelse och utvisning.
Vid mitten av 1990-talet kom en ung man, Milan Sevo, med ett förflutet i den så kallade Örnligan in i kretsarna kring Ratko Djokic och Dragan Joksovic. Ratko Djokic hade vid denna tid blivit utvisad till Jugoslavien men hans bror Dragan Djokic fanns i Sverige. Den senare överfölls av Joksos närmaste man, Dragan Kovac. För att lösa konflikten fick Arkan agera medlare från Jugoslavien. 1998 mördades Joksovic och snart framträdde Milan Sevo som ledare inom de jugoslaviska gangsternätverken.
När Ratko Djokic kom till Montenegro efter utvisningen från Sverige var det krig i det forna Jugoslavien, om än inte i Montenegro. Montenegros huvudstad Podgorica var centrum för cigarettsmuggling. Pirattillverkade cigaretter tillverkade i Kovovo, Makedonien och andra ställen smugglades via Montenegro. I Podgorica lastades cigaretterna om och fördes med flyg, båt och lastbil till Europa, bland annat till Sverige.
Montenegros regering och den dåvarande presidenten Milo Djukanovic var djup inblandade i smugglingen och tog en avgift på varje transport. Ratko Djokic har uppgivit att han fick jobb för Montenegros regering att kontrollera att pengarna kom in. Sannolikt deltog han själv också i smugglingen till Sverige.
Tillsammans med cigaretterna smugglades ofta kokain som kommit till Montenegro med hjälp av den kalabriska ’ndranghetan. En av de som ansågs ha varit ansvarig för smugglingen av kokain var Stanko Subotic. Montenegros regering tycsk ha varit medveten om och också inblandad i kokainsmugglingen för enligt Ratko Djokic medgav Djukanovics säkerhetsrådgivare Goran Zugic att han kände till smugglingen och att det inte var något att bekymra sig för.
Sommaren år 2000 hittades Goran Zugic skjuten utanför sitt hem och strax efter det sköts en av Stanko Subotics närmaste män i Athen. Mördaren var Ratko Djokics kusin. Även denne mördades senare och Ratko Djokic bestämde sig för att fly till Sverige då han var orolig för att han också skulle bli mördad. Enligt Djokic var det Subotic som var ute efter hans skinn. Om det verkligen var på det viset är oklart. Djokic kan mycket väl har rest till Sverige i ett helt annat syfte. Exempelvis för att ta hand om den svenska delen av cigarett- och kokainsmugglingsoperationerna.
5 maj 2003 sköts Ratko Djokic utanför en boxningsklubb som han drev i Skärholmen. Han mördades av tre män. Det visade sig senare att mordet inte hade nån koppling till cigarett- och kokainsmugglingen utan till helt annan kriminell verksamhet.
Förutom motsättningarna kring cigarettsmugglingen och kokainet fanns flera riktningar att rikta misstankarna i. En var mot konkurrenter i indrivningsbranschen Motsättningarna där hade bland annat lett till ett mordförsök på Milan Sevo hösten 2001. Dessutom fans det motsättningar kring kontrollen av illegala spelautomater i Sverige.
En marknad som dominerades av kriminella grupperingar i Göteborg, främst Rade Kotur och hans RK Company. Andra misstankar om var mördarna kunde återfinnas rörde sig kring styckningen av Seth Roland Arnérs fiffelimperium i vilket sammanhang Ratko Djokic agerat beskyddare åt Björn Monteine. Dessutom ska Djokic ha hjälp Uppsalamaffian med utpressning mot en bilhandlare i Stockholm. Det fanns alltså många uppslag för polisen att undersöka.
Via tips, en pizzabagare och hjälp från den tyska polisen kunde en man gripas i Italien år 2005. Han gick då under namnet Bojat Nidija, men det visade sig snart att hans naman var Nenad Misovic. Han dömdes som delaktig i mordet och pizzabagaren dömdes för skyddande av brottsling. Via Nenad Misovic och pizzaägaren fick polisen så småningom misstankar om att Rade Kotur låg bakom mordet på Ratko Djokic.
Nenad Misovic visade sig ha arbetat som livvakt åt Kotur. Dessutom verkade det som om Ratko Djokic varit rådgivare och beskyddare för en av Koturs konkurrenter och på detta sätt hamnat i konflikt med Kotur med en rad mordförsök, överfall och mord som en konsekvens av motsättningarna. Konkurrenten ska ha varit ett bolag med namnet Automattjänst:
I mitten av 1990-talet hade Rade Kotur och det nybildade RKC lagt under sig inte bara Göteborgs spelmarknad utan också en stor del av Stockholms, Malmös och Norrköpings. Kotur dömdes visserligen på nytt för att ha ordnat illegalt spel, liksom flera av hans medarbetare, men det stoppade inte expansionen.
I början av 2000-talet kom det verkliga genombrottet. Alltfler av RKC:s gamla spelautomater ersattes nu med internetanslutna terminaler. Företaget slapp därmed mer och mer av sin kontanthantering och spelandet kunde övervakas online. Det var också nu som Rade Kotur tog RKC till utlandet. Först Danmark, sen Tyskland och därefter Spanien, England och Jugoslavien.
Först vid den här tiden vaknade de svenska myndigheterna. Orsaken var en utredning gjord av Folkhälsoinstitutet 2003. I denna uppskattades att den illegala spelbranschen nu omsatte fyra miljarder kronor årligen genom cirka 5.000 illegala spelautomater. Uppgifter ur brottsutredningen tyder på att minst 1.500 av dessa tillhörde RKC. Folkhälsoinstitutet konstaterade samtidigt att polisen sällan ingrep mot illegalt spel.
[…]
Den beskjutne ”gudsonen” i Fisksätra, som tidigare ansvarat för säkerheten inom RKC, hade gått ihop med andra avhoppare och börjat ersätta RKC:s spelautomater i Stockholmsområdet med egna. Därmed hotades RKC av stora förluster. Enligt vad Kotur nu sagt till polisen gav Stockholmskontoret cirka 1,2 miljoner kronor i vinst – varje månad.
[…]
Åklagarens version vilar bland annat på uppgifter i polisförhör med ”gudsonen” och den nu åtalade Nenad Misovic själv. Men till åklagarens förtret är ingen av dem beredd att stå för de tidigare uppgifterna när rättegången inletts. Misovic har tagit tillbaka sitt vittnesmål. Offret har inte ens dykt upp.
Minst lika tufft väntas det bli för åklagaren att styrka den åtalspunkt som gäller anstiftan till mord. Offret här var 54-årige Ratko ”Cobra” Djokic, som sköts till döds utanför sin boxningsklubb i Skärholmen den 5 maj 2003. Motivet ska ha varit att Ratko Djokic ställt upp som beskyddare åt RKC:s konkurrent Automattjänst AB i Stockholm.
– Automattjänsts ägare anlitade Ratko Djokic för att få hjälp med sin och företagets säkerhet. Enligt Djokics son hade pappan och Rade Kotur minst ett möte, sa åklagaren i sin sakframställan.
Den för mordet livstidsdömde Nenad Misovic har berättat för polisen att han och en annan jugoslavisk man kommit till Sverige för att ansvara för Rade Koturs ”security”. Dessförinnan hade han flytt hemlandet på grund av brott som han begått efter att ha avslutat sin krigstjänstgöring på 1990-talet.
I detta sammanhang bör påpekas att Rade Kotur frikändes i hovrätten för inblandning i mordet på Ratko Djokic.
Powered by Qumana
