I den gemensamt ägda sektorns verksamheter så har rationaliseringar och marknadssystem inneburit alltmer administration och byråkrati som ska skötas av de som egentligen borde ägna sig åt vård eller polisarbete.
Uppföljningar, mätningar, hysterisk kontroll av påhittade mått för effektivitet osv snor alltmer av vård-, skol- och polispersonals arbete.
De proffessionella administratörer man förr hade i form av civilanställda sekreterare, kontorister och administratörer av olika slag har rationaliserats bort och istället ska deras uppgifter utföras av personal som inte är utbildade för just det.
Det hela är ett resultat av marknadslösningar och ekonomers förslag och syn på offentlig verksamhet. Byråkrati i form av IT-system skapas inte ur ett vacuum som Jonas Söderström delvis tycks mena i en debattartikel i DN:
Men i arbetslivet har IT-utvecklingen växlat in på ett spår som innebär kontroll, styrning, dokumentation och statistikfetischism. Det syns tydligast i offentlig sektor, men även delar av näringslivet börjar tyngas under en IT-överbyggnad som tar allt större resurser.
Den administrativa explosionen beror inte på att en ”marknadsekonom” sitter i toppen och styr. Orsaken är en mängd särintressen på en mängd platser i samhället: myndigheter, branschorgan, förvaltningar, nämnder, statistikproducenter, kontrollorgan. Alla har inrättat regler och krav som du måste följa och rapportera. Alla har något slags information, som de absolut måste ha av just dig: mängden elskrot du har slängt på din akutmottagning, antal barn som klämt fingret på din förskola, antal rökare bland dina patienter?…
[…]
New public management, NPM, har definitivt perverterat den offentliga verksamheten, och måste förkastas. Men problemet med Byråkrati 2.0 går utöver det rent ekonomiska. Belastningen på vården är till exempel större i Sverige än i de grannländer som också tillämpar NPM, konstaterar Hanne Kjöller i DN (26/5).
Sverige är i dag på väg mot en administrativ infarkt. Vi måste skära ned den IT-drivna och överdrivna administrationen, kontrollen och styrningen till en rimlig och nyttig nivå.
Det som Söderström beskriver om byråkratin är ett resultat av att marknadsstyrning kräver resultatuppföljning, effektivitetsmätningar osv. Det har lett till ett alltmer omfattande system av kontroller, statistik etc i tron av att mer kontroll skulle gör saker som har för dåligt med resurser i form av pengar och personal bättre. Istället för att ge me och bättre resurser innebär systemen färre resurser och att personalen sysslar med fel saker.
Intressant?
Borgarmedia: DN1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 9,
Läs även andra bloggares åsikter om Marknadsstyrning, Byråkratisering, NPM, New Public Management, Gemensam sektor, Offentlig sektor, Vård, Skola, Polis, Polisen, SKolpolitik, Vård, Politik, Samhälle
