Till vardags i Sverige tycker jag inte det. För mig är det en reaktionär konservativ sedvänja som bygger på en reaktionär konservativ syn på människor, såväl kvinnor som män. Därför är jag mot att folk ska bära hijab, mot bruket av hijab (som ju är en sjal och inte en slöja).
Samtidigt anser jag att folk har rätt att bära vilka kläder de vill, eller gå utan kläder om de vill det. Alltså får kvinnor bära hijab om de vill det. Klädvalet kan naturligtvis locka fram olika reaktioner hos medmänniskor. Alla måste inte gilla allt. Det finns folk som inte gillar hijab, jag är en av dem. Men jag lämnar självklart alla som bär hijab i fred. Och jag respekterar dem som människor även om det är sannolikt att det finns många saker vi inte är överens om. Det är deras rättighet att klä sig så om de vill.
Att överfalla någon på grund av det sätt som den är klädd eller inte klädd är naturligtvis inte okej. Därför sympatisera jag med alla som protesterar mot överfallet på hijabklädd kvinna i Farsta. Kvinnan överfölls enligt egen utsago på grund av att hon bar hijab. Det är naturligtvis inte acceptabelt på nåt sätt.
Samtidigt är jag inte helt övertygad om att det är en vettig metod att ikläda sig ett reaktionärt klädesplagg för att visa sin solidaritet med den överfallna kvinna. Jag tycker inte kvinnor borde bära hijab alls och ser det som en konservativ och reaktionär symbol och sedvänja. Jag har svårt att se det positiva i att använda ett sådant klädesplagg. Kanske är det okej som ett sätt att visa solidaritet. Men inte mer än så.
Läs också: Hijab är ingen ny företeelse i Sverige
Intressant?
Mer: Stefan Bergmark,
Läs även andra bloggares åsikter om Sjal, Hijab, Slöja, Överfall, Solidaritet, Protest, Våld, Brott, Stockholm, Rasism, Jämställdhet, Samhälle, Politik
Jag anser också att människor, även muslimska sådana, ska få klä sig som de vill. Trots att de är provocerande för andra. Det är deras fria val (enligt dem själva då) Och naturligtvis ska inte någon som bär slöja (eller hakkors för den delen) riskera att bli misshandlad. Jag anser för övrigt att burkaförbudet i Frankrike är helt galet.
Men, det betyder inte på något sätt att andra ska behöva acceptera det, legitimiera det mot ens övertygelse, Arbetsgivare t.ex. är ju ett tacksamt exempel. Det är lika mycket slöjans upplevda ”fria vilja” att ta av sig den, som att ta på sig den, när de arbetar om arbetsgivaren kräver det. Ibland är det faktiskt så här i livet att man måste för allas bästa anpassa sig.