Husbyupploppen – om en rapport om Husby från Husby

I maj för ett år sedan blev Husby nyhetsstoff i hela världen. Brinnande bilar och stenkastande ungdomar diskuterades i media, i politiska sammanhang och runt köksborden. Medierna fokuserade intensivt på det som hände. Men hur såg de som bor i Husby på händelserna? Fick de komma till tals och i så fall hur? Åtta forskare från Stockholms universitet började samla in Husbybornas berättelser redan för ett år sedan. Nu har den första sammanfattningen av händelserna kommit ut i form av en rapport. Den är en är en del av ett stort forskningsprojekt om Husby. Under 2015 kommer rapporten att utvecklas till en antologi som publiceras av Stockholmia förlag.

HusbyRapporten lyfter fram de problembilder som Husbyborna själva ser som relevanta för förståelsen av händelserna i maj. Detta då forskarna just pratat med invånare i Husby i motsats till vad DN antyder i en ledare. En ledare vars skribent faktiskt inte verkar ha läst rapporten och därför skarvar friskt, hittar på och ljuger.

– Det är en viktig forskningsuppgift att samla Husbybornas egna berättelser. Rapporten ger inget slutgiltigt svar på varför det blev som det blev i Husby. Men den ger en inblick i erfarenheter och föreställningar bland Husbyborna som ingen som verkligen vill förstå vad som hände kan bortse från, säger Magnus Hörnqvist vid Kriminologiska institutionen, Stockholms universitet.

Genomgående teman i intervjuerna med de boende i Husby är ekonomisk ojämlikhet, bristande demokrati och rasism. Frågor som enligt forskarna inte kan begränsas rumsligt till Husby utan berör hela samhället.

– De senaste åren har vi sett ökad social oro och våldsamma protester i flera europeiska förorter. Om man ser till Husby så finns det många olika uppfattningar om hur händelserna ska förstås och hanteras. Men de allra flesta måste hålla med om att de rymmer en politisk dimension som bortom bilbränderna i förorterna handlar om ett förändrat socialt landskap i Sverige, säger Magnus Hörnqvist.

Rapporten kommer fram till 5 bakomliggande orsaker och problem som hade stor betydelse för den utveckling som händelserna i Husby fick.

1. Ett demokratiskt underskott. I Husby har de boende aktivt försökt påverka områdets utveckling. Samtidigt upplever de att de ständigt körs över av såväl politikerna i Stadshuset som av andra beslutsfattare och att dessa leder utvecklingen i motsatt riktning.

2. Plats, gemenskap och motstånd. En stark känsla av gemenskap har skapats genom nedläggningar, privatiseringar och flytt av offentlig verksamhet samt genom upplevelsen av att vara tvungen att lita till egna lösningar. Uppfattningen om Husby som en gemensam plats går hand i hand med erfarenheter av diskriminering, rasism och utestängning från det
omgivande samhället.

3. Polisens roll. De många och vardagliga identitetskontrollerna i kombination med polisens ovilja att kommunicera under oroligheterna, ses som uttryck för vardagsrasism och ett bristfälligt bemötande från det etablerade samhället.

4. Tillhörighet och berättigande. Intervjupersonerna har bestämda föreställningar om vad de har rätt till i samhället – föreställningar som de delar med andra boende i Husby liksom med de flesta andra invånare i Sverige. Men de upplever att förväntningarna i allt mindre utsträckning infrias och har stor förståelse för ”ungdomarnas” protester, särskilt under de två inledande nätterna.

5. Våldet och mediabilden. Det finns en frustration över hur närvarande journalister reagerade när oroligheterna pågick och hur politiker uttalade sig. Man upplever att ingen bekymrar sig om Husby i vanliga fall, att media förmedlar en överdrivet negativ bild av området och att Husbyborna var tvungna att ta avstånd från ”våldet” för att beredas plats i det offentliga samtalet.

Samtidigt konstateras det att det faktiskt finns stora problem i Husby. Det är inget som förnekas. Men att myndigheterna skiter i befolkningens krav på förbättringar eller krav på stopp på försämringar. Dock parat med ett civilsamhälle där många engagerar sig, men genom att de upplever att myndigheter och beslutsfattare skiter i dem är det många engagerade som samtidigt känner sig lite uppgivna.

Själva händelseförloppet med bilbränder och upplopp beskrivs nyktert av de intrevjuade och med den komplexitet som finns:

Ännu en bild som förmedlas är att bilbränderna  startades av en liten grupp, men att fler ungdomar från orten anslöt till stenkastningarna. Uppdelningen mellan de som deltog och de som höll sig utanför varierar i berättelserna. Flera personer talar om ungdomar som kommer utifrån men berättar samtidigt att en dialog kombinerad med övertalningsförsök pågick mellan de som deltog i oroligheterna och de som befann sig på plats för att lugna ner stämningen. Medan somliga betonar grupptrycket och ungdomarnas sökande efter spänning talar andra om en ”gnista” eller om ”en bägare som rinner över”.

”Först började det med nedskärningarna, sen kom REVA och sen kommer dödsskjutningen. Det var de här tre olika processerna som leder till en viss frustration hos människorna.”

Den ackumulerade frustration som finns bland ungdomar i Husby – särskilt i möte med polisen – lyfts i intervjuerna fram som en viktig orsak till att situationen
exploderade. Vi återkommer till detta längre fram i rapporten.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!