”Demokrati” i generna

Hierarchy in the ForestBoktips
Christopher Boehm
Hierarchy in the Forest
Harvard University Press

”Demokrati” i generna

Våra schimpanssläktingar organiserar sig ofta i kollektiva kampallianser mot alltför mäktiga och ”orättvisa” alfahannar i flocken. Troligen organiserade sig våra apliknande förfäder i liknande koalitioner. Majoritet mot minoritet.

Det var ”massan” mot ”eliten” i en slags ”förmänsklig klasskamp”. Tillspetsat uttryckt kan man därifrån spåra de allra ursprungligaste rötterna till mänsklig massorganisering, majoritetsstyre, folkmakt, demokrati, jämlikhet och socialism.

Dess motsatser – som diktatur, hierarki, ojämlikhet, klassamhälle och kapitalism – kan spåras ännu längre tillbaka i vårt däggdjurssociala ursprung. Men i denna recension fokuserar jag på, det jag som vänstermänniska uppfattar som, de positiva dragen i människans natur.

Och vad gäller demokratin. Självklart ligger inte vår tids moderna demokrati med dess val, partier, politiska institutioner och fri- och rättigheter i generna. Däremot vår tendens till jämlikhet och rättvisa, och vår aversion mot ojämlikhet och orättvisa. Alltså den likavärdesprincip/praktik som är folkstyrets urgrund.

Och förstås då dess motpol elitism och despotism. Människan är en politiskt ambivalent och kreativ social varelse. Därav det breda spektrum av samhälleliga organisationsformer vi skapat genom tiderna.

I det lokala småskaliga jägarsamhället utvecklade den tidiga människan i stora drag jämlikhetsarvet vidare, och tryckte ner alla potentiellt dominanta hannar. Det var en slags ”protodemokrati”. Eller kanske en ”folkets proletära diktatur” över dem som hotar (åter)bli överklass. En kulturrevolution om vi fortsätter att använda termer från vår egen tid.

Denna stora förhistoriska jämlikhetsrevolution skapade ett slags ”urkommunistiskt” samhälle. Den sociala hierarkin återkom dock i och med statens uppkomst och det storskaliga jordbrukssamhället med dess slaveri och feodalism. Det vill säga det moderna mänskligt unika klassamhället.

Detta var möjligt eftersom människans natur vacklar mellan elitär ”diktatorisk” despotism och folklig ”demokratisk” egalitarism. Och eftersom de samhälleliga betingelserna har stort inflytande över vilken av dessa två tendenser som tar överhanden under en given tidsperiod.

Sedan upplysningen, den franska revolutionen och industrialismen har (politisk) jämlikhet fläckvis återkommit. Liksom försök att bygga folkmakt, socialism och ekonomisk jämlikhet. I vår långa däggdjurs- och mänskliga historia har vi alltså pendlat mellan mer jämlika och mer ojämlika perioder och samhällssystem.

Läs denna skarpsinniga evolutionära analys av klasser, demokrati, jämlikhet och ”The Evolution of Egalitarian Behavior” av antropologiprofessor Christopher Boehm.

Som jag förstår det är slutsatsen att vi människor drivs av två motsatta evolutionära beteendetendenser, egoistiskt konkurrens och osjälviskt samarbete. Å ena sidan den elitära ”aphierarkiska” driften som överklassen och högern förvaltar, å andra sidan den egalitära ”jägarjämlika” driften som underklassen och vänstern förvaltar.

Enligt marxismens historiematerialism (och författaren Lasse Berg i hans Kalahariböcker) kom klassamhället med jordbruket och privategendomen (slaveri och feodalism). Men som jag ser det är det ett dubbelt idealistiskt (alltså borgerligt) synsätt.

Först måste jämlikheten i jägarsamhället då ha uppstått som en ren idé, och då tar man inte hänsyn till vårt ambivalenta evolutionära arv av dominans och motvilja mot dominans, som författaren beskriver.

Sedan uppstod då ojämlikheten med idén om privat ägande, och då tar man inte hänsyn till vårt dubbla arv av hierarki och egalitarism, och hur det interagerar med nya samhälleliga betingelser.

Nej, det räcker inte med borgerlig idealism eller med marxistisk materialism. Det behövs en evolutionsmaterialistisk förklaring, och den bidrar Christopher Boehm på ett lysande sätt med.

Detta är nya och svåra kunskaper för de flesta. Det har länge även förekommit ett motstånd mot att tolka människans samhälle med hjälp av evolutionsvetenskap. Så jag gör ett försök att förtydliga Boehms budskap ytterligare. Så här;

Människans natur är såväl allmänmänskligt biologisk, som variabelt kulturell. Vi har dels medfödda beteendetendenser (inte benhårda instinkter), dels inlärda beteendetendenser (men också ett individuellt val).

Först levde människans däggdjursförfäder precis som andra sociala däggdjur i grupper som kombinerade individuell konkurrens och gruppsamarbete. Detta gjordes via pyramidformade sociala hierarkier, vilket var ett socialt stabilt sätt att kombinera flocksamverkan med att de dominerande alfahannarna ändå fick mest tillgång till makt, mat och sex. Även de underordnade tjänade på systemet – i resurser och trygghet. Fast majoriteten gynnades mindre än minoriteten.

Sedan utvecklade troligen våra apliknande förfäder ”protodemokratiska” allianser, som balanserade flockmakten mellan alfahannarna och de vanliga flockmedlemmarna – som hos dagens schimpanser. Alternativt att den tidiga människan utvecklade sådana jämlika tendenser.

Men den gamla benägenheten till social ojämlikhet ärvde även den tidiga människan. Däggdjurshierarkin är sålunda (rimligen) även det mer sofistikerade mänskliga klassamhällets yttersta ursprung. Det är inte (i Rousseaus tradition) att någon person plötsligt fick idén att sätta upp stängsel kring en bit mark och säga att; ”Detta är min privata egendom!”

Sedan utvecklades människans intelligens, kommunikationsförmåga, språk och socialitet evolutionärt (och jämlik beväpning kulturellt). Därmed fick människan en allt bättre förmåga att skapa sociala allianser och koalitioner – som kunde växa till att omfatta hela gruppen (eller grupper av grupper). Eller vara de mångas allians mot de få dominerande alfahannarna. Båda dessa fall hade en makt- och resursutjämnande effekt.

Resultatet blev förhistoriens stora jämlikhetsrevolution. Som en konsekvens av detta uppstod det i stort sett egalitära jägarsamlarsamhället, som har kallats den primitiva eller urkommunismen. Jämlikheten uppstod inte ur en idé om allas lika värde, utan genom att de nya evolutionära förmågorna råkade gynna ”massorganisering” och ”folkmakt” (sedan tillkom gruppmoral och altruism till rättvisans beskydd).

Christopher Boehm menar att vi moderna människor samtidigt har både en ”aphierarkisk” ojämlik beteendetendens (strävan efter dominans), och en ”jägarjämlik” egalitär beteendetendens (motstånd mot dominans). Men hur dessa båda tendenser påverkas när samhället förändras efter jägarsamlartiden (merparten av mänsklighetens historia) går han inte in på. Det kan dock andra forska och spekulera i.

Personligen anser jag det helt uppenbart är att jordbruket, de nya komplexa storskaliga samhällsformerna, arbetsdelningen, staten med särskilda väpnade styrkor istället för jägartidens ”allmänna folkbeväpning”, svårigheterna för vanliga bönder att kommunicera och organisera sig i jordbruksimperierna, inte sällan språkförbistring, elitens kunskapsansamling, överlägsna överblick och kommunikationsförmåga, det fysiska (och därmed sociala) avståndet mellan ledarna och vanligt folk (svårt kontrollera dem) – allt detta och mer ändrade betingelserna för den mänskliga samhällsorganiseringen.

Konkret undergrävdes vår ”jägarjämlika” beteendetendens och gynnades vår ”aphierarkiska” beteendetendens (båda troligen med tiden genetiska). Den sociala hierarkin började återuppstå när jägarsamhället gradvis (via flera mellanformer #) övergick i det nya jordbrukssamhället. Det bildade grund för det nya mänskliga klassamhället som i stora drag kvarstår än idag.

Med den moderna tiden, från 1500-1700-talen och framåt, återkom bättre samhälleliga betingelser för massmobilisering. Inte minst de dramatiskt ökade möjligheter för vanligt folk att kommunicera och därmed organisera sig. Än mer så med urbanisering, industrialisering och viss läskunnighet (med början i folkspråksbiblar).

Den latenta moral-, rättvise- och jämlikhetstendensen (dominansmotståndet) blommade åter upp med arbetar-bonde-kamp för demokrati, socialism och jämlikhet. Med franska revolutionen och hundra år framåt lades grunden via facklig och rösträttskamp, via ökad politisk och klassmedvetenhet. Från slutet av 1800-talet till kring 1980 ökade därefter jämlikheten i världen. En historisk parentes kan vi se nu i efterhand.

För att gå vidare har idag (som jag ser det) betingelserna än en gång skiftat i den eviga kampen mellan hierarki och jämlikhet, mellan klassamhälle och egalitarism (equality, egalité, jämlikhet). Den folkliga kampen skedde inom nationalstatens och det nationella välfärdssamhällets ram. Den har eliten brutit sig ut genom den kosmopolitiska världskapitalismen (och EU). Som en följd av det har nationerna/staterna försvagats, och ojämlikheten åter ökat sedan drygt tre årtionden.

Parallellt med denna globalisering har världens härskande klasser gått till ideologisk offensiv via den marknadsfundamentalistiska nyliberalismen. Med början i Thatcher och Reagans borgerliga kontrarevolution mot de västliga välfärdsstaterna

Den breda arbetarrörelsen och vänstern i vid bemärkelse har dels misslyckats med att möta denna elitära borgerliga offensiv via globaliserad folklig masskamp, dels misslyckats med att hitta formerna för ett modernt tekniskt avancerat jämlikt samhälle (realsocialismen misslyckades som bekant – liksom i stort socialdemokratin). Resultatet är en i grunddragen allt mer orättvis, hierarkisk och ojämlik värld, där klassklyftorna stadigt växer.

Det första steget för att ändra detta sakernas tillstånd är att förstå klassamhällets uppkomst och funktionssätt. Därför behöver vänstern med nödvändighet en vetenskaplig evolutionsmaterialistisk förståelse av det mänskliga samhället och av människan själv. Endast så kan vi börja drömma om en grön, frihetlig och demokratisk socialism som inte konsekvent urartar i nya klassamhällen utan – under ständig vaksamhet – består.

Hans Norebrink

En tidigare bokanmälan av samma bok.

Mer: Google, Goodreads,

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Hans Norebrink on Patreon!
Become a patron at Patreon!