Researchgruppen som har stått bakom en stor mängd avslöjanden av rasister och nazister i det rasistiska partiet Sverigedemokraterna (SD) säger att de har tillgång till Flashbacks databas med användaridentiteter etc. Hur de har kommit över databasen finns det olika uppfattningar om, men det är för mig ganska ointressant.
Flashback är till stor del en otrolig dyngpöl av rasism, fördomar, rykten, lögner, vandringssägner och annat. Plus en hel del intressanta guldkorn och förstås användbart för mig som ofta skriver om brottslighet. Dock måste allt som skrivs på sajten tas med en stor nypa salt och kan inte betraktas som sant förrän det går att verifiera på annat sätt.
På Flashback huserar en otrolig mängd rasister, nazister och fascister. Fantastiska mängder av näthatare finns där också, nästan alla av dessa är högerextremister. Många av dem är medlemmar i SD. Nu hotar Researchgruppen med att avslöja en stor del av dessa näthatare, högerextremister och medlemmar i SD. Det har jag inget emot.
Andra tycker det hela är förskräckligt. De gillar inte att vänsterfolk har sådana uppgifter oh skriver sig blåa för att förtala vänstern som avslöjar nazister istället för att ägna sig åt att bekämpa den rasism som det är varje människas plikt att bekämpa. Dessa borgerliga ”frihetskämpar” från Piratpartiet och andra borgerliga partier gör sig därmed skyldiga till att vara rasismens och nazismens medlöpare. Nazismen är inget problem bara den är anonym tycks deras inställning vara. Att tala om vem som är nazist ska ingen göra, minsann. Speciellt inte om de som avslöjar nazister är vänster och kanske kommit över informationen på märkliga vägar.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Flashback, Researchgruppen, Rasister, Näthatare, Politiker, Makthavare, SD, Högerextremister, Rasism, Internet, Sverigedemokraterna, Journalistik, Media, Samhälle, Politik
Jag ser lite andra problem. Framförallt att databasen också innehåller känsliga uppgifter kring folk som talar om alkoholism och psykiska sjukdomar. Liksom i FRA finns risken att de uppgifterna läcker ut. Att någon får reda på det de inte borde få veta och för det vidare.
Av det skälet är jag också orolig för att databasen ska föras vidare. Krävs på något sätt lika stora säkerhetsåtgärder som de som The Guardian haft kring Wikileaks.
De problemen finns förstås. Jag litar dock på Researchgruppen i dessa sammanhang (jag känner flera av de aktiva i gruppen). Om uppgifterna läcker ut från nån av uppgiftslämnarna så är det inte Researchgruppens fel och inget som de kan göra nåt åt.
Är det OK att plocka fram identiteterna på alla som skriver på ’socialism.nu’, och hota att eventuellt offentliggöra dem?
Ja, jag tror ingen skäms för det som de skriver där. Många där skriver ju inte anonymt.
Men nu är det inte vad detta handlar om. Det handlar bara om att hänga ut kända personer, politiker, journalister etc som gör sig skyldiga till näthat, hot, rasism osv. En helt annan sak. Det finns många som ägnar sig åt det på flashback. Mycket få på socialism.nu
Jag har mest problem med att det kan bli fel. Precis som Expo erkände idag. I en iver att hänga ut folk så kan fel personer bli utpekade. Inte OK anser jag.
http://expoidag.blogspot.com.au/2014/09/vi-ber-om-ursakt.html
Det problemet ser jag också. Som jag svarade till Hampus är det inte helt problemfritt. Jag kanske borde tagit upp de problem som finns med det hela i mitt inlägg också. Kanske kan göra ett nytt inlägg om det. Senare idag eller imorgon.
Nej, jag håller inte med. Känns mer som åsiktsregistrering av politiska motståndare, än som avslöjande av maktens hemligheter. Litar inte alls på att Researchgruppen kan hålla tätt. Har dom ens kompetensen? Och finns det någon som litar på Expressen?
Självklart ska politikers dolda agendor avslöjas, men även vanligt folk har hängts ut tidigare i medierna efter uppgifter från Researchgruppen.
Att försvara rätten till anonymitet är livsviktigt. Jag anser också att folk har rätt till obehagliga åsikter i en demokrati.
Det är inte problemfritt. Därom är vi överens. Se också mina svar till Hampus och Erik.
Jag litar på Researchgruppen (känner två av dem personligen). Jag litar inte i 5 sekunder på Expressen och utgår ifrån att de inte får tillgång till databasen utan bara till informationen om de individer som Researchgruppen identifierat.
Jag slogs av en kommentar hos bloggaren Opassande i detta ämne. Det beskriver mina känslor inför Researchgruppens ”arbete” tämligen väl:
”Det jag verkligen hakat upp mig på är att så många ikväll har snackat om RG:s “gräv” och “avslöjande” trots att ett sådant inte finns, åtminstone inte än. Det stör mig verkligen, eftersom det betyder att anledningen till att vi vet att källmaterialet finns hos RG INTE är resultatet av en publicering, utan pga av att deras twitterkonto liksom i förbigående nämnde att de har källmaterialet.
På rak arm kan jag inte minnas att jag hört en publicist skryta på twitter om sitt källmaterial, och sedan svara på följdfrågor med “la la la” eller “för att vi kan” och DET gör mig illa berörd. Det vittnar om en barnslig och obehaglig attityd och en nonchalans inför konsekvenserna av att antyda att man sitter på många tusen människors privata data, människor som i de allra flesta fall INTE är aktiva nazister, trollande makthavare eller annat otyg.”
Jag kan hålla med om den kommentaren i stort. Jag ska återkomma med en kommentar om problemen kring detta efter valet. Känner att jag har svårt att koncentrera mig och få ihop nåt bra för närvarande.
Jag tycker det känns obehagligt att FRA trålar massa oskyldiga människors kommunikation för att ta reda på några få våldsverkare. Och jag känner exakt likadant när Researchgruppen gör det. Det finns alldeles för mycket collateral damage här. Vi måste kunna hålla på våra principer om rätten till privatliv. Vi måste får inte låta oss lockas av argumentet ”den som har rent mjöl i påsen har inget att oroa sig för”, även om det råkar vara våra meningsfränder som låter målen helga medlen.
Du beskriver flashback som om det är Sveriges skitpöl. Och det är det, inom vissa subforum. Inom andra subforum berättar folk om sina innersta och mest skamfyllda tankar och känslor, för att få råd och stöd. Människor berättar att de planerar att ta livet av sig, att de har ångest över att ha varit otrogna, får medlidande och stöd när de har blivit våldtagna eller misshandlade av sina familjemedlemmar, eller att varje dag är en ständig självhatande och ångestfylld kamp mot pedofila känslor. Och även om svaren varvas med hatiska angrepp, så är det flesta svaren varma, medkännande och hjälpsamma.
Och nu påstår RS, med en överdriven och föga klädsam nonchalans, att de kan ta reda på vilka dessa människor är. Det finns många oskyldiga som är livrädda just nu. De lever i praktiken under hot om att få sina liv raserade. Att du litar på medlemmarna i RS hjälper knappast dessa människor — du är ju, som du redan beskrivit, vän med dem.
Jag tycker faktiskt att detta är väldigt, väldigt upprörande.
Nu är det inte riktigt så det gått till. Researchgruppen har inte gjort nåt aktivt. Nån har försett Researchgruppen med materialet. Mest troligt nån av dem som driver flashback. Om jag som publicist fick tillgång till samma material skulle jag också använda mig av det.