Ekologiskt jordbruk – en katastrof?

I en debattartikel i SVD menar fyra forskare att ekologisk odling inte är mer miljövänligt än konventionell odling. Frågan är om de har rätt på alla punkter. Sannolikt har de inte det. På vissa punkter motsägs de helt klart av den forskning som finns. Deras argumentation handlar om att bevisa ett antal punkter:

  • Konsumenterna får varken bättre livsmedel eller en bättre miljö om de köper ekologiskt odlad mat.
  • De omfattande stöden för ekologisk odling – cirka 500 miljoner per år – skulle göra större samhällsnytta om de användes i det vanliga jordbrukets fortsatta miljöanpassning.
  • Ekologiska livsmedel är inte giftfria.
  • Ekomaten är inte heller nyttigare än konventionellt odlad mat.
  • Ökad ekologisk odling försämrar allvarligt livsmedelsförsörjningen, både i Sverige och globalt.
  • Ekoodling ger inte ett lägre utsläpp av näringsämnen till yt- och grundvatten.
  • Ekoodling är inte klimatsmart.

Stödet till ekologisk odling kan så vitt jag förstår det konventionella jordbrukets miljöanpassning drivs på. Dvs, trycket från den ekologiska produktionen kan tvinga konventionellt jordbruk att använda miljövänligare metoder för att de ska kunna sälja sina produkter. Om det är så vet jag inte, men det är helt klart teoretiskt tänkbart. Forskarna presenterar inte några bevis på att sådana effekter inte kan finnas.

Ekologiska livsmedel är med all säkerhet inte giftfria. Men. Det finns gott om produkter där det klart visat sig att ekologiska alternativ innehåller mycket mindre gifter än konventionellt odlade. Kanske inte i det svenska jordbruket, men när det gäller många importerade frukter är det inget tvivel.

Nyttigare är förstås inte ekologisk mat. Inte om vi pratar om näringsinnehåll. Den innehåller alltså inte mer näringsämnen, men den kan vara nyttigare ändå. Genom mindre mängd gifter.

Avkastningen är självklart problematisk. Ekologiskt jordbruk innegär lägre avkastning och då uppstår problem med livsmedelsförsörjningen. Det är problem som vi emellertid får ändå. När fosfattillgångarna på jordklotet tar slut. Så vi kanske måst börja funder på hur vi löser det. För det finns exempel på grödor och situationer där ekologiskt jordbruk med mer gammaldags brukningsmetoder ger lika hög avkastning som konventionellt jordbruk. Detta har setts i enstaka fall vid studier av amish-jordbruk i USA.

Ekoodling kan vara klimatsmart. Framförallt om det handlar om lokal producerat kött eller mjölk från extensivt betande djur. Det är klart klimatvänligare än kött importerat från andra sidan jordklotet eller griskött från Danmark där grisarna fått fiskfoder. Dessutom är det sannolikt så att köttet innehåller mindre antibiotikarester och annat. Det låter alltså som om sådant kött också skulle vara hälsosammare.

När det gäller övergödningen påstår de 4 forskarna en sak som verkar vara en ren lögn:

Forskningen har visat att utlakningsförlusterna från samma yta vid ekologisk odling är minst lika stora som från konventionellt jordbruk. Om man beaktar att ekoskördarna är mycket lägre och förlusterna minst lika stora per odlingsareal vid ekoproduktion, blir utlakningsförlusterna ungefär dubbelt så höga för ekologiska jämfört med konventionella produkter.

De har nämligen påstått exakt samma sak vid tidigare tillfällen och då bevisligen haft fel:

Växtnäringsbalanserna för ekologiska gårdar hade enligt studien signifikant lägre överskott av kväve per hektar än konventionella gårdar. Kväveöverskottet var 17, 38 och 35 procent lägre för de ekologiska växtodlings-, mjölk- respektive köttgårdarna jämfört med de konventionella gårdarna.

Överskottet av fosfor per hektar var också signifikant lägre, 42 respektive 32 procent, på ekologiska mjölk- och köttgårdar än på motsvarande konventionella gårdar. Däremot var fosforöverskottet mycket högre på de ekologiska växtodlingsgårdarna jämfört med konventionella växtodlingsgårdar.

Av allt att döma är ekologiskt jordbruk bättre för Östersjön och kan innebära minskade utsläpp av gödningsmedel samt minskad övergödning. I sin tur kan detta medföra större fiskbestånd och ökat fiske. Dvs, även om ekologiskt jordbruk kan innebära lägre avkastning i själva jordbruket så kan det ändå innebär ökad livsmedelsproduktion. Dessutom tyder det mesta på att ekologiskt jordbruk i Sverige bör inriktas på kött- och mjölkproduktion för att var så effektivt och nyttigt som möjligt. Det innebär ju inte heller att mer åkermark behöver skapas, däremot att mycket av den mark som för 50-100 år sen användes som betesmark till den ekologiska mångfaldens fromma återigen kan användas till betesmark. Något som ju verkar bra ur de flesta aspekter.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!

8 svar på “Ekologiskt jordbruk – en katastrof?”

  1. De här ekomatskritikerna från SLU har en kollega vars forskning de inte alls nämner i sina slutsatser – givetvis för att hennes nyliga doktorsavhandling helt motsäger deras påståenden. ”Kristina Belfrage visar i sin avhandling att hög biologisk mångfald och
    hög matproduktion inte alls behöver stå i motsatsförhållande till
    varandra. Tvärtom verkar hög biologisk mångfald och hög matproduktion
    följas åt” http://www.mynewsdesk.com/se/sveriges_lantbruksuniversitet__slu/pressreleases/smaaskaligt-jordbruk-kan-maetta-maanga-munnar-1065615

  2. Skälet till att vi inte längre har hungersnöd via missväxt stavas handelsgödsel, introducerat efter andra världskriget. Handelsgödsel innehåller kväve som hamnar i Östersjön och åstadkommer övergödning ibland. Vi byter hungersnöd mot partiell övergödning. Ett lätt val.

    1. Problemet kommer att uppstå ändå. Oavsett vad vi tycker och tänker om ekologisk odling. Den dagen fosfattillgångarna i världen tar slut. Då behöver vi mer naturgödsel vilket innebär mer djur och därmed mer lokalt kött att äta.

      Det finns alltså all anledning att forska rejält kring hur vi ökar avkastningen i ekologiskt jordbruk. Betänk att det i andra delar av världen dock inte är så stor skillnad på avkastningen i ekologiskt jordbruk och konventionellt. Men när det gäller spannmål på våra breddgrader är det stor skillnad.

      Samtidigt vore det kanske också bättre om vi åt mer fisk istället för pasta/bröd. Nyttigare helt klart. SÅ kanske är övergödning av Östersjön sämre än mindre skördar.

      Något som också bör betänkas är att Sverige inte är och aldrig har varit självförsörjande med mat.

Kommentarer är stängda.