Ursprungsbefolkning, nyttjanderätt och äganderätt

Det är vanligt att vänstern, vänsterfolk och miljörörelser  i sitt försvar av natur och ursprungsbefolkning gör sig till försvarare av äganderätten. Ofta beror det på att engagemanget inte är baserat på en socialistisk och marxistisk analys utan mer på moral, medkänsla,och tyckande. Som när Emma Lundström i tidningen Internationalen regelbundet går till försvar för äganderätten i sin kritik av gruvindustrin.

I Sverige fungerar det så att malmer och mineraler inte tillhör markägaren. Utan de tillhör oss alla. Därefter lämnar samhället ut letandet och utvinningen till olika företag, privata eller statliga. Detta görs i allmänhet på en begränsad tid. Men när det kommer till brytning ofatst på en mycket lång tid och vissa fall i praktiken i evighet. Det är en bra ordning. En demokratisk ordning. Vi kan i demokratisk ordning sedan också bestämma hur mycket bolagen ska betala i avgifter för den nyttjanderätt till naturtillgångarna de fått av samhället.

Denna ordning borde utvidgas till att gälla fler områden och idag har det införts i delar av fisket i haven. På samma sätt tycker jag det skulle fungera med mark, utnyttjande av vatten och mark för elproduktion, jakt, fisk överallt och en hel del annat. Enskilda personer, företag, kooperativ, föreningar och befolkningsgrupper kan få rätten att utnyttja en resurs på en viss tid med rätt till förlängning om det hela inte missköts. Rättigheterna kan sedan säljas, hyras ut, lånas ut, ges bort etc om innehavarna nu vill det.

Om äganderätt byttes ut mot nyttjanderätt skulle problem med ursprungsbefolkningar och särskilda folkgrupper bli lättare att ordna. Låt oss ta renskötselområdet som exempel. Samerna kan ges rätten att utnyttja vilt i hela området samt hålla renar. Det hela ges som en kollektiv rättighet som därefter hanteras av sametinget. Rätten att hålla renar kan därefter delas ut av sametinget till alla samer som vill ha renar, det bör inte vara begränsat till vissa individer och familjer som idag, utan alla bör kunna få rätten. Dessa renbetesrättigheter och jakträttigheter kan sametinget i sin tur lämna ut till samebyar, företag, individer osv. Eventuellt bör det finns begränsningar av hur många renar det kan finnas.

När vi alla lämnar rättigheterna att bedriva renskötsel och jakt till samerna kan detta också inkludera regler om hur många rovdjur det ska finnas i renskötselområdet. Hålls inte detta avtal kan staten omförhandla nyttjanderättsavtalet som träffats med sametinget.  Det måste också finnas bestämmelser om hur konflikter mellan olika typer av nyttjanderättsinnehavare ska hanteras, exempelvis kan ju de individer och företag som har rättigheterna att bedriva jordbruk eller skogsbruk på viss mark hamna i konflikt med som har rätten till renskötsel och jakt. Att renbete bör vara förbjudet på jordbruksmark är förstås en sådan regel.

Andra konflikter som kan uppstå är mellan de som har rättigheter att nyttja malmer och mineraler eller de som har rät att nyttja vatten till vattenkraft kontra de som har rätten till jakt och fiske. Kanske ska inte heller samerna ha rätten till fiske i alla små sjöar och i älvarna utan de rätterna bör kanske också kunna delas ut till andra, till föreningar, enskilda jordbrukare, företag, individer osv.

Rättigheter ska förstås i alla led kunna hyras ut, lånas ut, säljas och ges bort.  Det bör också finnas regler om hur stor andel av en viss nyttjanderätt för nåt visst ändamål eller rnån viss art om vi pratar om jakt och fiske som någon kan ha. För nyttjanderätter kan delas upp på arter och geografiska områden vad det gäller jakt och fiske i älvar och sjöar. Precis på samma sätt som det görs inom det pelagiska fisket (sillfisket kan vi också kalla det) idag.

Jag är också av åsikten att fiskarbefolkningen i Sverige ska behandlas på liknande sätt som samerna. De ska kunna få nyttjanderätten till vissa resurser i haven exklusivt. Räkor, säl, all fisk utanför en viss gräns osv. Dessa nyttjanderätter kan lämnas ut av samhället på lite olika sätt. I fallet med det pelagiska fisket omfattas större delen av de svenska kvoterna av sill, makrill och skarpsill samt alla svenska kvoter på tobis, blåvitling och vitlinglyra. Inom räkfisket bör ett liknande system införas så fort som möjligt.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!