Ras är ett vetenskapligt begrepp

18 svar på “Ras är ett vetenskapligt begrepp”

1. Det är rätt tveksamt om de olika mänskliga fenotyperna är tillräckligt genetiskt distinkta för att kvala in som raser i zoologisk mening. Den genetiska variationen inom hudfärgsgrupper är större än variationen mellan hudfärgsgrupper. Således är en rasindelning baserad på yttre karaktärer en godtycklig praktik vilket gör att begreppet ras blir en social konstruktion vad gäller människor.

   1. Ja, det kan vi nog vara överens om. Jag tror Hans också är överens om det.

      1. Svar från Hans Norebrink:

         Visst är jag överens. Det är ju vad jag i grunden skriver; att det är tveksamt om de olika mänskliga fenotyperna är tillräckligt genolika för att kallas just raser. Men att detta är en forskningsfråga, ingen tyckarfråga.

         Som jag förstår forskningen så handlar dock gruppindelningen inte bara om hudfärg utan om allmänt genetiskt släktskap. Även grupperingar av djur åtskiljs ofta av geografiska och andra barriärer, som gör att djur i olika områden blir något mer lika och något mindre släkt med djur i andra områden.

         För människan har vi dels den stora skillnaden mellan kvar i Afrika och ut ur Afrika. Genom ”flaskhalseffekten”, att en liten grupp lämnar Afrika och just deras gener sedan sprids utanför Afrika, uppstår en genetisk släktskillnad mellan svarta ”urinvånare” och så småningom ljusare utvandrare (alla människor var förstås mörka i vårt gemensamma urhem Afrika).

         Sedan har Sahara fortsatt att skilja vitt från svart, utom kring Nilen som binder samman norra och centrala Afrika. Därför är människorna i EtiopIen, Somalia och Eritrea blandade mellan svart och vitt.

         I Eurasien skapade som jag förstår det geografiska barriärer och olika klimat en grupperingsskillnad mellan vitt och gult. Bergen mellan Indien och Burma (fortfarande utan vettig väg), Himalaya, Tibet, öknarna i Sinkiang och Mongoliet samt Sibirien bildade en naturlig befolkningsgräns. De mongoliska folken utformades ursprungligen för nordasiatisk kyla med korta exremiteter och smala ögon som skydd mot kylan.

         Andra flaskhalseffekter & isoleringseffekter uppstod när människor gick vidare till Amerika (i tre vågor) och till Australien och öarna mellan Asien och Australien.

         Senare har svarta och gula blandats genom malajisk invandring på Madagaskar. Vita och gula har blandats i gränsområdena i Centralasien. Alla ”raser” har blandats genom att komma till Amerika på tre olika sätt (gul/”röd” urfolks- invandring, vit erövrar-invandring och svart slaveri-invandring).

         I Latinamerika talar man om sin ”kosmiska ras” som bildas när de tre mänskliga huvudgrupperingarna blandas. Överhuvudtaget måste man anse att rasblandning är bra, dels för att de luddar till ”raserna”, vilket försvårar för rastänkande.

         Dels också för att stor genetisk variation är bra och nyttig för att undvika sjukdomar och ha genetiskt material för att evolutionera fram nya motståndskrafter och egenskaper. Att få mer av det rikliga genetiska arvet från de svarta i Afrika måste vara särskilt bra som jag ser det.

         Sedan är det ju ändå så att oavsett vad forskningen säger eller kommer att säga så är ras redan idag en social konstruktion, mest i negativ betydelse. Vad vetenskapen säger bekymrar inte nazister och rasister, de fortsätter ändå att tro på sina påhittade rasteorier och hata. På så sätt finns raser som i verkligheten existerande sociala konstruktioner.

         Ras kan dock också vara ett motstånd mot rasism. Som ”negritude-rörelsen” i Svarta Afrika, och Black power-rörelsen samt Red power-rörelsen i USA. Liksom de latinamerikanska indian/mestiserna i USAs begrepp ”La Raza”. Även etnisk nationalism kan vara såväl reaktionär som progressiv.

         Hans Norebrink.

2. Jag tror nog Hans har de kunskaper som behövs. Skulle nog tor att han vet mer än 90% av svenskarna.

   Däremot tror jag inte du läst ordentligt. Ingen anser att ras är ettbegrepp som kan tillämpas på människor. Hans skriver ju klart och tydligt att det inte går. Både i artikeln och en kommentar. Däremot används det ju på alla möjligt djur. Som ett vetenskapligt begrepp. Det Hans menar är därför att det är ett vetenskapligt begrepp och inte ett tyckarbegrepp som exempelvis ”fascist”.

   1. ”Sedan finns i Eurasien en gruppuppdelning mellan västliga vita ”kaukasoida” (inklusive araber och indier) och östliga gula mongolida grupperingar. Även via dem grupperingar eller undergrupperingar av indianer i Amerika, aboriginer i Australien och andra svarta grupper i Asien/Oceanien.

      I Afrika finns en uppdelning mellan den dominerande svarta (”negroida”) gruppen och den lilla bruna koisangruppen i Namibia-Botswana, de som kanske är närmast människans ursprung. Se Lasse Bergs böcker om Kalahari.”

      ”Om dessa uppenbara (men gränsflytande, och uppblandade – främst i Latinamerika) grupperingar & undergrupperingar är tillräckligt olika för att kallas raser är dock mer tveksamt.”

      Till att börja med argumenterar han alldeles tydligt inte för att det inte går att tillämpa ras på människor. Däremot säger han att det kanske inte går. Så om jag missförstod texten är jag inte den enda här.

      Sen missförstod jag nog hans inlägg, läste det för snabbt, ber i så fall om ursäkt för ”ytliga kunskaper”-kommentaren, men varför i hela friden använder han ovanstående utdaterade begrepp om han är djupt insatt i ämnet, varför tar han inte istället chansen att folkbilda? Jag hade tagit från texten att negroid och mongoloida och kaukasoida raser alt. subgrupper är vetenskapligt valida kategorier om jag inte läst mycket om ämnet.

      1. Du kanske ska se hans kommentar också. Där håller han med all oss som vill tydliggöra attd et inte går att tillämpa rasbegreppet på människor så som vestenskapen ser ut just nu.

         Poängen som Hans vill göra (och kanske gör lite otydligt) är att ras är ett vetenskapligt begrepp som används för många djur. Det betyder att om vetenskapen kommer fram till nya saker kring människan skulle ras rent vetenskapligt kunna användas också på människor även om det inte är så idag.

         Genetiska skillnader mellan människor finns dock. Alla europeer och asiater bär på neanderthalgener. Alla asiater bär på gener från denisovaner. Afrikaner saknar dem. Vi i Norden bär på flera genetiska mutationer, den mest kända är den som ger oss möjlighet att dricka mjölk som vuxna. De flesta människor på jorden har inte denna genetiska mutation. Även hudfärg, hårfärg, ögonfärg och liknande beror ju på olika genuppsättning. Dessa genetiska skillnader är dock inte så stora att de gör olika grupper av människor till olika raser enligt vad forskningen idag kommit fram till, men skillnader finns.

         Han hade kunnat skriva mycket tydligare, där är vi överens. Han skriver alltför ofta känslomässigt och jag funderade länge på om jag skulle publicera detta inlägg eller inte, men valde att göra det. Kanske borde jag krävt lite förtydliganden på en del ställen, men nu får de komma i kommentarerna istället.

         1. Jag tycker inte jag skriver känslomässigt, bara logiskt resonerande, och även tydligt, men ordet ras fördunklar sinnets resoneringsförmåga verkar det.

            Det finns definitivt fyra mänskliga raser: Homo sapiens, neanderthalare, denisovamänniskor och hobbitarna på Flores i Indonesien. Alla dessa raser utom människan är utdöda (tack och lov, tänk vilken rasism vi skulle ha fått annars!).

            Tre av dessa mänskliga raser beblandade sig med varandra (inte hobbitarna vad man hittills vet) och fick fertil avkomma, som fortfarande finns kvar som gener i vårt dna. Alla dessa raser var alltså delar av den mänskliga djurarten.

            Den enda idag existerande mänskliga djurarten Homo sapiensmänniskan är i sin tur delad i undergrupper/underarter, subpopulationer, kanske främst vita gula och svarta. Så långt inga problem.

            Diskussionen gäller bara om dagens mänskliga undergrupper inom Homo sapiensmänniskan är olika nog för att kunna kallas raser. Den frågan överlämnar jag till forskarna. Varför blockeras av ordet ”ras” i sitt tänkande?

            Det viktiga är att bekämpa ideologin rasism.

            Hans Norebrink

      2. Svar från Hans Norebrink:

         Nej, som jag också skrev som svar till Anders så tar jag inte ställning till om mänskliga populationsskillnader (mellan främst vita, gula och svarta) är raser eller inte. Det är för vetenskapen att avgöra om de är stora nog för att kallas raser. Jag misstänker som sagt att de flesta forskare inte dela upp i raser utan i subgrupper eller populationer).

         Problemet här är att begreppet ras blivit missbrukat av rasister och nazister.

         MEN DET ENDA RAS BETYDER ÄR EN DJURARTS UNDERGRUPPER ELLER HAPLOGRUPPER ELLER SUBPOPULATIONER. En del har gett upp kampen om ordet ras som vetenskapligt begrepp, och gett det förlorat till rasismen.

         Jag har inte gjort det än, men kanske det är rätta vägen eftersom det blir så mycket diskussion och tjafs om det. Det är samma med ordet ”nationalism”. Många låter ordet gå förlorat till extremhögern, fast nationalismen i sig varken i är ond eller god, eller vänster eller höger, utan kan vara allt detta. Men varför ska vi släppa ord till reaktionärer?

         Hans Norebrink

         1. Ok, jag förstår din poäng, och tack för svar. Jag är ledsen att jag missförstod dig som okunnig om ämnet när jag läste första gången.

            Jag tycker inte heller vi ska släppa vetenskapligt valida/funktionella ord till reaktionärer, iaf inte om vi inte har väldigt bra skäl till det (jag försöker t ex inte återinföra ”idiot” och ”kretin” som kategorier av lågbegåvade, trots att alla neutrala ord för dem snabbt får samma nedsättande klang). Men jag tror verkligen inte indelningarna i de negroida, mongoloida och kaukasoida raserna är valida/funktionella koncept som blivit oförtjänt stigmatiserade. Jag tror att de uppstod ur en föråldrad och motbevisad uppfattning om hur mänskligheten är beskaffad. Och jag tror att användningen av de orden idag (tillsammans med mycket, mycket annat) hjälper till att föra vidare denna felaktiga föreställning i människors medvetanden, precis som alla problematiska modeller av verkligheten gör.
            Just i det här fallet har det ju politiskt känsliga implikationer, men i princip skulle jag kunna säga samma sak om planetmodellen av atomer, som gör det svårare att förstå kvantfysik t ex.

            På ett sätt. På ett annat sätt tänker jag att det inte riktigt är samma sak – det finns mer och mindre politisk vetenskap. Jag vill verkligen inte framstå som vetenskapsfientlig här, men vetenskap är ofta svårt att skilja från ideologi eftersom den oftast drivs av en tilltänkt funktion för människor. Den snubblar ändå över många sanningar, för nånstans är väl människor också intresserade av verkligheten i sig – Kopernikus som upptäckte något som absolut inte passade mänsklighetens syften alls, t ex. Men, vi har en stark tendens att fästa oss vid mentala modeller vi en gång lärt oss och förvränga vad vi ser så att det passar. Och vissa bias är värre än andra, för de göds av nuvarande politiska omständigheter. I det här fallet resterna av kolonialismen.

            Konceptet ”ras” är en mänsklig funktionell modell och därför nånstans godtyckligt. (Jfr definitionen av ”liv” t ex.) Så frågan är vilken funktion modellen ska fylla, om den gör det och behövs, och vilka aspekter den skymmer.
            Jag tror funktionen för att rasindela mänskligheten har klara rasistiska ideologiska rötter. Vita människor ur mäktiga klasser såg sig omkring, såg vita herrar som dem själva och knepiga bruna undersåtar. Dessa forskare var inte förmögna att föreställa sig mänskligheten som *inte* indelad i raser, att de synliga skillnaderna på folk från olika platser *inte* var yttre tecken på mer fundamentala och betydelsefulla skillnader. Därmed sa deras intutioner om verkligheten att mänskligheten måste gå att klassificera i raser. Deras intuitioner sa dem aldrig någonsin att vi alla kanske härstammade från en liten grupp etiopier för ca 200 000 år sen – och deras intuitioner var fel.

            Vad gäller funktion idag brukar folk framhäva medicinska applikationer, som jag ska säga att jag inte satt mig in i på djupet – men jag har hittills aldrig sett ett exempel där ”rasskillnad” är det bästa sättet att förklara något. Ta en enkel sak som sicklecellanemi. Enligt människors (iaf amerikaners) idé om raser är det självklart och politiskt neutralt att ”sicklecellanemi drabbar svarta”. Men i verkligheten är det bara så i den grad att en persons uppfattade ”svarthet” överlappar med deras procent av genetiskt ursprung i ett malariadrabbat område – och dessa matchar verkligen inte alltid perfekt.

            Vagheten om vad skillnaden består i blir en tänjbar svart låda, där alla våra perceptioner får plats. Och det gör att vi aldrig till 100% tvingas möta som ett faktum att alla ”rasskillnader” i livskvalitet, prestationer, inflytande osv skulle kunna utrotas genom politiska åtgärder.

            Därför skulle jag inte haka upp mig på att antirasister dömer ut ”att dela in mänskligheten i raser”. Jag tror dock jag förstår din sida av saken – att politiskt antirasistiskt fokus aldrig ska handla om ev vetenskap kring raser, för vi vet sedan länge att de stora skillnaderna inte handlar om det, vi vet mycket väl hur exploateringen funkar, och det finns inget tänkbart **etiskt** rättfärdigande för att exploatera någon människa eller grupp. Punkt slut, resten är förvillande sidospår. Men som sagt, jag tror personligen att såna här föreställningar har rätt stort inflytande på vår politiska framtid.

   2. Svar från Hans Norebrink:

      Detta är svåra saker eftersom ordet ras är så inflammerat. Men allt liv är släkt, alla djur mer släkt med varandra, ytterligare alla däggdjur mer släkt med varandra. Mest släkt är människan med schimpansen och bonobon (dvärgschimpansen).

      Alla djur som kan fortplantas sig med varandra OCH få fertil avkomma tillhör i stort en och samma djurart (det är lite mer invecklat). Häst och åsna är två olika arter men så nära varandra att de kan få avkomma, men den blir steril. Teoretiskt sett skulle möjligen människa och schimpans kunna få en steril avkomma, men jag hoppas att ingen prövar.

      Alla arter har undergrupperingar, subgrupper, olika populationer inom arten. Det gäller förstås även djurarten människa. Men olikheterna mellan olika subgrupper måste vara stora för att dessa subgrupper ska kvala in till beteckningen ”ras”.

      Om de mänskliga subpopulationerna är tillräckligt olika varandra kan de kallas raser, men som jag förstår det lutar det åt att vi människor är så genetiskt lika att våra olika folkgruppspopulationer INTE kan kallas raser. Men jag tar inte ställning i frågan eftersom det inte är en tyckarfråga utan en forskningsfråga.

      Ras som begrepp KAN förstås teoretiskt tillämpas på människor Anders, precis om på alla andra djurarter. Den vetenskapliga forskningsfrågan är förstås OM de mänskliga populationerna är olika nog för att kallas raser. Det är en objektiv forskningsuppgift att komma överens om.

      Vetenskapen är oense, men jag tror majoriteten lutar åt att mänskliga raser INTE finns. Jag bara noterar detta. Varför ta ställning i en kunskapsfråga?

      Rasist är en som anser att raser eller förmenta raser inom mänskligheten är olika värda. Att tro att det existerar mänskliga raser har inge med rasism att göra. Har jag gjort mig förstådd nu?

3. Vad jag kan se har dit påstående inget samband med den länkade studien som ju säger att det finns genetiska skillnader mellan folkgrupper som gör att sjukdomsrisken för en viss sjukdom kan vara större i den ena. Däremot är vetenskapen så vitt jag kunnat följa med helt överens om att genetisk blandning är bra.

4. Ras är en definition och utifrån hur man väljer att definiera skulle man sedan kunna dela in i raser. Utifrån definitionen, som kan ses som ett axiom, går det sedan att ”vetenskapligt” visa om någon tillhör en ras eller en annan. Vad jag förstår har ingen – när det gäller människosläktet – lyckats att komma upp med en definition, som är allmänt accepterad. Så länge denna allmänt accepterade definition saknas (och en hel del talar för att så kommer att förbli fallet) blir hela diskussionen ganska meningslös.

   1. Svar från Hans Norebrink:

      Människan är en djurart bland alla andra djurarter. Djurarter kan fortplanta sig med varandra, men de innehåller olika undergrupper som utvecklats lite olika. Ofta för att de skiljs åt av olika klimat och geografiska barriärer.

      Dessa skillnader mellan alla djurarter (som människan är fast många i detta och många andra sammanhang i praktiken vill förneka vår djuriskhet) kallas om de är tillräckligt stora för underarter, subarter eller raser.

      För alla djur, inklusive djuret människan, är arter enkla att definiera, medan ”raser” år svåra att definiera. Hur stora ska skillnaderna vara för att det ska kunna kallas en subart, en underart, en ras? Det är en vetenskaplig forskningsfråga att reda ut detta bland oss djur, människan som alla andra djur.

      Det finns i detta sammanhang en slags samhällsvetenskaplig och politisk imperialism där man har mage att kritisera naturvetenskaplig forskning för att deras forskningsresultat vad gäller djuret människan inte alltid passar vad samhällsvetarna vill tro.

      Där anknyter man till den gamla mosiga kristna kritiken mot darwinismen. Man menar att vetenskapsmännen kommer med åsikter, inte fakta. Sådant kan visserligen ske men i interaktionen mellan forskare i hela världen rensas sådant otyg ut.

      Hans Norebrink

      1. Forskning, naturvetenskaplig som samhällsvetenskaplig, innebär att man ställer upp en hypotes, som sedan visas. Visandet kan antingen, ske genom en stringent matematisk bevisföring, genom empiriska data eller en kombination av dessa. Dock, det enda som visas är att den uppställda hypotesen, utifrån vald vetenskaplig metod, är riktig. För att en vetenskap skall vara relevant kräver det att den uppställda hypotesen är relevant, det är i detta som svårigheten med begreppet ”ras” ligger.

         För mig är begreppet ”ras” primärt en definitionsfråga som saknar ett objektivt svar. Vad det ytterst handlar om är genuppsättningar, som utvecklats hos olika geografiskt relaterade populationer av människor som fortplantat sig med varandra. Vi talar här om mycket långa utvecklingsperioder och dessutom – sist men inte minst – i vår globala värld kommer sannolikt människor att allt mer fortplanta sig mellan olika traditionella ”genpopulationer”. Följden blir att de forskare som söker definitionen för begreppet ras i allra högsta grad skjuter på ett ”rörligt mål”.

         Det är möjligen relevant att diskutera ”ras” i termer av hundar och andra sällskapsdjur som fortplantas genom en planerad och kontrollerad avel. Här blir definition mer strikt. Dessbättre har vi människor, med undantag för mörka perioder i vår historia, andra urvalsgrunder.

         För människan är fortsatt rasbegreppet, för gemene man, i huvudsak en fråga om hudfärg av den enkla anledningen att den är synlig. Till hudfärgen har sedan rasister under historien, utan egentlig grund, relaterat egenskaper – bra och dåliga – vilket resulterat i förfärliga ideologier, som inte haft minsta gott med sig.

         Hudfärg, som klassificeringskriterium av människor är inte särskilt intressant utom möjligen för tillverkare av solskyddskrämer.

   2. Svar från Hans NOrebrink:

      1. Det finns objektivt sett ganska lätt identifierbara djurarter – det är de som kan fortplanta sig med varandra och få fertil avkomma (det finns mer detaljer i detta). Människan är en sådan djurart.

      2. Varje djurart innehåller i sig undergrupper som bildats av historiska, geografiska, miljömässiga och slumpmässiga skäl, vilka har isolerat olika grupper, bildat olika genpopulationer inom gruppen/arten.

      3. Har dessa genpopulationer tillräckligt stora skillnader sig emellan kallas de underarter, subarter eller raser. Art är lätt att objektivt avgränsa. När det gäller underarter/subarter/raser är det svårare, mer subjektivt. Det är samma problematik inom alla arter, inklusive djuret människan.

      4. Om nu ordet ras blockerar tanken kan man förstås använda enbart uttrycken subarter eller underarter. Det förändrar inget i sak.

      5. Människan är en ovanligt genetiskt lika djurart. Därför är det oklart om man kan prata om underarter & subarter & raser. Det är en knivig bedömningsfråga. En fråga för forskarna. Som jag uppfattar det menar de flesta forskare i dagens kunskapsläge att det inte finns fog för att tala om mänskliga raser & underarter & subarter.

      6. Däremot står det helt klart att det finns mänskliga undergrupper, subpopulationer, vilka släktmässigt och genetiskt skiljer sig från varandra. En grov indelning ger khoisan, svarta, vita, gula, svarta i Oceanien/Australien. Sedan kan man dela in i allt mindre grupper.

      7. Eftersom människans ursprung är Afrika har alla människor ett afrikanskt ursprung. Alla var då mörka för att skydda sig mot solen i brist på päls. Vid utvandringen till Europa och Asien anpassade sig människorna där evolutionärt och fick ljus hud för att få mer D-vitamin från den där ”ineffektivare” solen. Det finns en annan nyare förklaring till hudljusningen också som jag inte kommer på nu.

      8. Afrikaner och svarta i Asien/Oceanien är alla svarta för att skydda sig mot solen. Trots hudlikheten är dessa dock inte släkt med varandra. Däremot sammanfaller vad gäller khoisan (brun), Afrikasvart, gul och vit hudfärg med genetiskt släktskap. Där visar hudfärgen tillhörighet till olika släktgrupperingar av mänskliga subpopulationer.

      9. De tre huvudgrupperingarna med en vit pool i Europa & Mellanöstern & Indien, en gul pool i Östasien & Amerikaindianer och en svart pool i subsahariska Afrika är klart påvisbara idag. Detta även om de flyter samman i gränsområdena. Till och med i det rasblandade Amerika kan man fortfarande tydligt urskilja vita, svarta och gula/indianer som grundgrupperingar. Men den blandade befolkningen växer allt mer, vilket kallas mestisering.

      10. Troligen och förhoppningsvis leder dagens allt tätare globala kontakter mellan folkgrupperna till att de mänskliga undergrupperna blandas allt mer så att rasistiska åsikter och idiotteorier om ”rasrenhet” kan slängas på historiens sophög.

      PS. Inte bara solskyddstillverkare intresserar sig för hudfärg. Det gör även de som tillverkar medel för att bli brunare. Omvänt bland mörkare folkgrupper tillverkar vitningsmedel för att få en ljusare hudfärg. Gräset är alltid grönare på den andra sidan.

      Hans Norebrink

5. Svar från Hans Norebrink:

   Till Hakro807: Jag skriver ju angående rasblandning att det är bra som jag ser det, alltså som jag förstått saken, utan att ha något direkt vetenskapligt belägg.

   Jag noterar dock att INTE den svarta subgrupperingen i Afrika, men däremot den vita och gula subgrupperingen i Eurasien har neanderthalgener i sig (ännu en grundskillnad mellan svarta och icke-svarta). Detta ska ha varit bra för att skydda mot kyla och mot sjukdomar som neanderthalarna redan hade utsatts för och skapat motståndskraft mot.

   När det gäller vår människogrupp Homo sapiens så är de i relation till neanderthalare, denisovaner och Floreshobbitarna definitivt fyra olika RASER. Att rasblanda Homo sapiens och neanderthalare var alltså generellt bra. Det stärkte vår ras Homo sapiens. (Den vita ”rasen” är alltså rasblandad, men inte den svarta, vilket nazisterna med sina rena-raser-teorier kan äta upp!)

   Eftersom vidare indianerna först upplevt Ut-ur-Afrika-flaskhalsen (flera utvandringar), och sedan Över-Berings-sund-flaskhalsen (tre övergångar) så är de den folkgrupp med minst genetisk variation (och de svarta förstås de som har mest). Detta gjorde att indianerna var genetiskt mycket lika varandra, vilket gjorde att väldigt många dog av nya europeiska sjukdomar. De hade ju inte så stor variation av gener att vissa slumpmässigt kunde ge resistens (som alltid några får – som vissa mot aids i Afrika).

   En tragedi att miljoner indianer dog. Men å andra sidan. När vissa indianer sedan överlevde och många blandade sig med vita till mestiser, och svarta till sambos (vita och svarta är mulatter) så fick de ju mer motståndskraft. Vilket JAG tycker kan kvala in som en bra rasblandningseffekt i en värld som blivit global (indianerna kunde i längden inte ha överlevt utan skydd, förr eller senare skulle de ha fått kontakt med den Gamla världen och dess sjukdomar).

   Sedan menar jag som sagt att ”rasblandning” (subgrupperingsblandning) är politiskt och socialt bra eftersom det luddar till gränserna mellan olika subgrupperingar och på sikt kanske gör dessa gränser så vaga, flytande och gradvis ”övergångiga” att rastanken blir meningslöst. Ju mer blandning mellan olika subgrupper av människor, desto lättare att skapa någon form av global människoidentitet, och ju lättare att bekämpa rasism, som jag ser det.

   Om allt fler bland vänner och släkt har blandade människor (biologiskt och kulturellt) ju lättare att bli färgblind, som jag ser det. Att gifta sig med och skaffa barn med invandrare och individer med rötter i andra mänskliga subgrupperingar rekommenderar jag därför å det varmaste. Bättre integration kan det inte bli!

   Sen kan det ju tänkas som du antyder att viss ”ras”blandning kan vara dålig, kanske sjukdomsmässigt. Men jag tycker ändå fördelarna överväger.

   Från Historia och Vetenskap 1/13: ”De första moderna människorna var, när de lämnade Afrika, dåligt utrustade att stå emot nya sjukdomar. Genom att para sig med neanderthalare och andra arkaiska människor fick de emellertid gener, som gjorde den motståndskraftiga gentemot sjukdomarna. Därför överlevde de och spred sig efterhand över hela jordlotet”. Detta enligt en studie av mikrobiologiprofesor Peter Parham vid Stanford School of Medicine i USA. Olika folkslag världen över har olika stort antal procent HLA-gener från neanderthalare och andra arkiska raser.

   Från Forskning och Framsteg tror jag (odaterad notis jag sparat): ”Kvinnor tänder på män med främmande immunsystem…Det är en fördel eftersom mamman och pappan därigenom kan ge sina barn den största möjliga variationen av HLA-antigener och på så sätt ett starkare immunsystem.”

   Hans Norebrink

6. Svar från Hans Norebrink:

   Jag kan bolla tillbaka; Läs vad jag skriver innan du svarar. Jag säger ju tydligt att raser kanske finns, kanske inte på FLERA ställen. Jag skriver dock att jag kanske lutar åt att de inte finns eftersom människor är så genetiskt lika varandra över hela världen. Men att detta är en fråga för vetenskapen att avgöra, ingen tyckarfråga. Jag tar ju precis upp detta att det som du säger ”inte finns vetenskaplig konsensus om begreppet mänskliga raser har någon validitet eller inte”.

   Jag skriver ju också att det finns övergångar mellan subgrupperingarna, med blandningar på Afrikas horn, på Madagaskar och i Centralasien (plus gränsområdet mellan Indien och Kina). Men tänk dig en triangel med röd, gult och blått i spetsarna som gradvis blandar sig med varandra i mitten av triangeln. Betyder det att de tre färgerna inte finns? Samma med de tre stora mänskliga subgrupperingarna vit, gul och svart. De finns även om de blandar sig med varandra.

   Och vad gäller blandningarna mellan svart och vit så är den ju just på Afrikas horn och inte så gradvis. Mellan Somalia och Kenya är det en tydlig gräns, liksom mellan norra Sudan och Sydsudan (vilket gjorde att de splittrades i två länder). Afrikasvart och Asiengul blandas i Gamla världen bara på Madagaskar (mer i Amerika i modern tid, de senaste 500 åren, mellan vita och ”indian-gula”, och på Nya Guinea och gränsområden, mellan asiengula och asiensvarta).

   DÄREMOT är det delvis en gradvis övergång mellan vita och gula mellan Mongoliet och Ungern, där bland annat Djingis Khans horder spred sina gener över vida ytor.

   Sedan håller jag inte med om din inställning till debatt. I en demokrati är alla lika värda och har samma rätt till yttrandefrihet, oavsett hur skolade de är i olika ämnen. Alla har en röst oavsett hur mycket en kan om exempelvis nationalekonomi och statskunskap. Som du resonerar skulle bara experter kunna diskutera!

   Jag är inte skolad i ”rasforskning” men läser med intresse vad jag stöter på då och då. Menar du att man måste hålla munnen om man i varje ämne som diskuteras inte är grundskolad och uppdaterad på den senaste forskningen? Hur eländig skulle inte en sådan demokrati se ut!

   Det finns som sagt flytande övergångar mellan ”raser”/subgrupperingar av människor. Hur dessa subgrupperingar ser ut finns det också olika åsikter om. Dessutom är varje subgrupp i sin tur delad i mindre subgrupper så kanske man ska tala om säg trettio mänskiga subgrupper istället för tre? Det är också en forskarfråga.

   Mer kunskap om detta och därmed eventuellt nya subgupperingsindelningar skapas kontinuerligt alltmedan det mänskliga genmaterialet kartläggs världen över. Så kanske det inte kommer att kunna delas in i tre huvudgrupper längre – plus några mindre grupper.

   Utan att vara expert kan jag dock inte hålla med om att jag är ansvarslöst okunnig i frågan. INTE HELLER håller jag med om att de subgrupperingskategorier (”raskategorier”) jag använder är gamla och överspelade. Jag hänvisar till följande:

   Forskning och framtid 10/12: ”Khoisanfolken bildade en egen släktgren redan innan människan utvandrade från Afrika. De klicktalande Khoisanfolken i södra Afrika härstammar från den tidigaste förgreningen på alla nu levande människors släktträd. Förgreningen skedde för ungefär 100.000 år sedan, långt innan den moderna människan började spridas utanför Afrika. Det rapporterar en internationell forskargrupp som letts från Uppsala universitet”. Publicerad i tidskriften Science.

   Jag kan också lägga till att den svarta subsahariska gruppen (Afrika söder om Sahara) talar ”negroafrikanska” språk, uppdelat i sudanspråk i norr och ”bantuspråk” i söder. Khoisangruppen talar paleoafrikanska språk, uppdelat i ”hottentottska” och ”buschmanspråk”. (Citationstecknen är för att visa att dessa gamla idag oacceptabla begrepp numera troligen alla har nya värdigare namn, som jag inte kommer på just nu).

   Center for GeoGenetik vid Köpenhamns universitet skriver i en studie i Science Nordic, refererad i Göteborgs-Posten den 20 november 1914 att de kartlagt ”när skiljelinjen mellan de folkslag som blev européer respektive asiater uppstod…tror forskarna att denna skiljelinje uppstod någon gång mellan 37.000 och 45.000 år sedan.

   En studie i Public Library of Science refererad i Göteborgs-Posten den 8 maj 2013 säger att: ”Så gott som samtliga folk i Europa är mycket nära släkt med varandra. Enligt en ny genetisk studie har nästan alla människor på kontinenten samma ursprung för bara1000-2500 år sedan…analyserna visar att de flesta av oss är förbluffande nära släkt med varandra…Européerna är de facto som en enda stor homogen familj”.

   En annan studie i Public Library of Science refererad i Göteborgs-Posten den 26 oktober 2013 har rubriken ”Virus bekräftar människans historia till hundra procent”. Det handlar om ”ett vanligt herpesvirus som följt med oss sedan vår art uppstod i Afrika.” Den bekräftar människas släktträd.

   Alla afrikanska virusstammar är närbesläktade, liksom de från Europa, Östasien och Amerika ­ ”en återspegling av de olika folkgrupperna på jorden.” ”Virusets arvsmassa visar att utvandringen från Afrika ägde rum för 50.000-60.000 år sedan…Den definitiva splittringen mellan de europeiska och asiatiska virusstammarna ägde rum för drygt 30.000 år sedan, vilket också stämmer bra överens med analyserna av vårt eget dna…invandringen i Amerika skedde för cirka 15.000 år sedan.”

   I Svenska Dagbladet den 31 augusti 2013 refereras ett internationellt forskarteam lett av svensken Svante Päbo. Den har en karta med den mänskliga subgrupperingen. Eftersom frågan är så känslig kallar man de vita ”fransman”, de gula ”kines” och de svarta ”afrikan” (fel eftersom det finns arabiska afrikaner norr om Sahara). Skissen visar följande:

   Först delas vi upp i Homo floresiensis (hobits) och alla andra mänskliga raser. Sedan avsplittras de raser som något senare i sin tur blir neanderthalare och denisovamänniskor.

   Vi andra bildar Homo Sapiensrasen som först delas upp i svarta och övriga subgrupper. Sedan avsplittras melanesier, och något senare vita och gula subgrupper. Vita, gula och melanesier har neanderthalgener i sig. Melanesier även denisovagener.

   I boken ”Evolution Människans historia” sidan 177 delar man upp de mänskliga populationerna i Afrikaner, Européer, Asiater och Australier. De skriver ”Trots att människor kan se väldigt annorlunda ut är mer än 99 procent av våt genetiska kod identisk”. Det talar ju för att subgrupper är ett bättre begrepp än ras när det gäller den mänskliga djurarten.

   Nazisterna laborerade med begreppet ”arier” som överlägsen ”ras”. Det skulle inkludera den indoeuropeiska språkgruppen (inklusive nordindier, iranier och kurder). Alltså en undergrupp till subgruppen vita. Och alltså definitivt ingen ras.

   Hans Norebrink

7. Svar från Hans N:

   Har inga större invändningar mot detta. Bara, jo, jag anser att ras och rasism är infekterat politiska begrepp. Men det reaktionära och farliga är tanken att vissa ”raser” och folkgrupper är underlägsna andra.

   Det är inte den OBJEKTIVA släktskapsindelningen i tre mänskliga huvudgrupper som är problemet. Det är den SUBJEKTIVA ovetenskapliga faktafelaktiga uppfattningen att vissa grupper är bättre än andra. ”Ras” är inte problemet, RASISM är det.

   Sedan verkar det ju som om de mänskligs skillnaderna inte är stora nog att kallas raser utan bara släktmässiga undergrupper (som i stort sammanfaller med hudfärg). Men kommer detta faktum att stoppa rasismen? Inte en chans, de bryr sig inte om fakta.

   Lite grann liknar denna debatt viss feministisk diskussion. Ras och kön sägs vara sociala konstruktioner som skapar rasism och sexism. I själva verket finns det bara en gränslös glidande skala mellan kategorierna, sägs det. Själva uppdelandet av människor antas också oundvikligen kopplat till att en grupp är överordnad de andra.

   Det är fel. Uppdelningen är inte problemet. Olika värdering av grupperna är det.

   Hans Norebrink

Kommentarer är stängda.