Idag har den slutliga officiella statistiken över antalet lagföringsbeslut (fällande domslut i tingsrätten och lagföringsbeslut hos åklagare) och intagna i kriminalvård 2014, samt återfall i brott 2008, publicerats av Brå. Statistiken beskriver händelser i rättskedjans senare del och påverkas därmed av inflödet från myndigheter tidigare i rättskedjan, som polis och åklagare.
Antal lagföringsbeslut, efter lagföringstyp, åren 2005-2014. Källa: Personer lagförda för brott
Lagföringsbeslut
År 2014 fattades 110 000 lagföringsbeslut, vilket är en minskning med 6 730 beslut (6 procent) jämfört med 2013. Samtliga typer av lagföringsbeslut minskade – domsluten med 6 procent (till 60 700 domslut), strafföreläggandena med 6 procent (till 32 500 beslut) och åtalsunderlåtelserna med 5 procent (till 16 800 beslut).
Minskningen bestod till stor del av lagföringsbeslut om misshandel (inklusive grov misshandel) och olika typer av trafikbrott. Antalet lagföringsbeslut med misshandel som huvudbrott minskade med 15 procent (till 6 400 beslut). Det får nog anses vara en mycket kraftig minskning som står i direkt motsatsförhållande till hur folk i gemen uppfattar verkligheten. Det betyder nämligen att våldet i samhället minskar.
År 2014 fattades 21 400 lagföringsbeslut där huvudbrottet var brott mot narkotikastrafflagen. Det är en ökning med 3 procent (jämfört med 2013), och en återhämtning till 2011 års nivåer.
Antalet domslut med huvudpåföljden fängelse minskade med 3 procent (318 beslut), till totalt 10 900 domslut under 2014.
Den genomsnittliga strafftiden ökade enligt Brå från cirka 8,4 månader till cirka 8,8 månader. Även straffmassan (det totala antalet utdömda fängelsemånader under ett år) ökade, med två procent, till 97 600 månader. Både den genomsnittliga strafftiden och den totalt utdömda strafftiden påverkas av de strafftider som döms ut. Hårdare straff har det blivit alltså. Vilket faktiskt inte är så bra vilket ni kan se nedan när det gäller återfall i brott.
Kriminalvård
År 2014 intogs 8 940 personer i kriminalvårdsanstalt, vilket är ungefär samma antal som 2013. Eftersom brottsligheten samtidigt minskade visar också detta på att straffen blivit hårdare.
Antalet personer som påbörjat intensivövervakning med elektronisk kontroll under 2014 är 6 procent lägre än motsvarande antal 2013. Antalet har minskat kontinuerligt sedan 2008.
Återfall i brott – slutlig statistik 2008
År 2008 återföll 40 procent i brott inom tre år från ingångshändelsen enligt Brå. Andelen personer som återfaller i brott har minskat svagt över tid; jämfört med 2003 har andelen minskat med 2 procentenheter.
Andelen som återfaller i brott har enligt Brå:s redovisning minskat i nästan samtliga påföljdskategorier sedan 2003 (avser mest ingripande påföljd i ingångshändelsen). Störst minskning kan ses för dem med åtalsunderlåtelse (?9 procentenheter), men även för dem med påföljden sluten ungdomsvård och rättspsykiatrisk vård har det skett en tydlig nedgång mellan 2003 och 2008. Andelen som återfaller har minskat med 7 procentenheter i båda dessa kategorier.
Ju mildare straff, ju mindre återfallsrisk. Ju mindre allvarligt brott, ju mindre återfallsrisk. Bland de som fått mild straff minskar dessutom andelen som återfaller i brott rejält.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Brottslighet, Kriminalvård, Återfall i brott, Brå, Lagföring, Åtal, Åtalsunderlåtelser, Domslut, Strafförelägganden, Domstolar, Dömda, Kriminalvården, Brott, Våld, Rättsväsen, Lagstiftning, Samhälle, Politik
