I början av oktober stoppade Finansinspektionen verksamheten i en lite så kallad nischbank, Trustbuddy. Ett företag som lånat ut pengar till förhållandevis höga räntor till folk som egentligen inte borde fått låna pengar alls. Men sådant ocker är inte olagligt och inte en anledning till att Finansinspektionen agerade. Det drabbar ju bara vanligt folk.
Anledningen till att Finansinspektionen agerade är istället att Trustbuddy handlat felaktigt, kanske olaglig med långivarnas pengar. Den typen av lurendrejeri är inte tillåtet. Sådant drabbar ju stora banker och rika människor. Dessutom har Trustbuddy bedrivit verksamhet som kärvt tillstånd utan att ha något tillstånd. Därför utfärdade Finansinspektionen ett föreläggande den 12 oktober om att Trustbuddy måste upphöra med sin tillståndspliktiga verksamhet som pågått sen lång tid tillbaka.
Trustbuddys verksamhet utgör en form av webbaserad kreditförmedling där lån förmedlas mellan privatpersoner eller från företag till privatpersoner. Trustbuddy utgör således mellanman och förbindande länk mellan privatpersoner eller företag som långivare, och privatpersoner som låntagare. Verksamheten utgör enligt bolaget ett alternativ till traditionell långivning från banker och andra kreditinstitut.
Utöver att ta emot och vidareförmedla långivares medel till låntagare tillhandahåller Trustbuddy administrativa och operativa funktioner bland annat genom att genomföra kreditprövning av potentiella låntagare, fördela långivarnas medel enligt en riskspridningsmodell och genom att tillhandahålla kontorelaterade tjänster som bland annat
Den 1 juli 2014 trädde lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter (LVK) ikraft och Trustbuddy ansökte den 30 december 2014 om tillstånd för att förmedla krediter. Den 27 april 2015 informerade Finansinspektionen bolaget om att den verksamhet som bolaget beskrivit i ansökan också bedömdes som tillståndspliktig betaltjänstverksamhet.
Verksamhet där medel tas emot och hålls avskilda, exempelvis genom att medel deponeras på ett klientmedelskonto, för att därefter överföras till en låntagare alternativt tillbaka till en långivare, betraktas av Finansinspektionen som utförande av en betaltjänst. För att tillhandahålla betaltjänster krävs tillstånd av Finansinspektionen
Finansinspektionen begärde i jul 2015 även att Trustbuddy skulle inkomma med redogörelse för när den tillståndspliktiga betaltjänstverksamheten skulle upphöra. Den 27 maj 2015 redogjorde bolaget på ett möte med Finansinspektionen för att bolaget istället avsåg inkomma med en ansökan om tillstånd att tillhandahålla betaltjänster enligt lagen om betaltjänster (LBT). Den 8 juli 2015 inkom Trustbuddy med ansökan om tillstånd att tillhandahålla betaltjänster.
Den 8 oktober 2015 inkom Trustbuddy till Finansinspektionen med uppgifter om missförhållanden i bolaget. Dessa missförhållanden bestod enligt rapporten från företaget av:
- Trustbuddy har allokerat kapital från nya långivare till befintliga lån som konstaterats utgöra ”icke-presterande lån”
- Trustbuddy har förfogat över långivares medel som inte ska vara tillgängliga för utlåning på ett sätt som strider mot avtalet med långivare
- Trustbuddy har lämnat krediter i eget namn.
Finansinspektionen skickade till slut, den 12 oktober, ett föreläggande till Trustbuddy om att upphöra med att tillhandahålla betaltjänster. redan den 7 oktober stoppades all handel med TrustBuddys aktier på börsen First North.
Oegentligheterna i Trustbuddy har dessutom varit av sådan art att Trustbuddys ekonomi underminerats och bolaget har gått i konkurs:
Kortfattat har Trustbuddy lånat ut pengar mot långivarnas vilja, vilket gör att det saknas 44 miljoner kronor. Samtidigt finns 37 miljoner kronor i portföljen som inte kan hänföras till någon särskild långivare.
– Långivarnas kapital har använts utan tillstånd. Dessutom har gamla dåliga lån flyttats till nya långivare, och det är inte okej, säger Simon Nathanson, ordförande i Trustbuddys styrelse till TT.
Sedan tillkännagivandet har styrelsen och ledningen utvärderat alla tillgängliga alternativ för att hitta en hållbar lösning för alla parter, skriver bolaget.
Men efter vidare utredning visar det sig att situationen är ännu mer komplex och det kommer inte att vara möjligt att fortsätta att bedriva verksamheten i någon form.
Trustbuddys lånestock uppgår till ungefär 300 miljoner kronor och omkring 3 500 långivare berörs av konkursbeskedet.
Bolaget skiljer sig från de etablerade bankerna då de har verkat utan ett riktigt tillstånd av Finansinspektionen. Dessutom omfattas inte långivarna av insättningsgarantin.
I Trustbuddys styrelse satt vid konkursen Simon Nathanson som styrelseordförande, Søren Brinkmann, Tove Mette Dramstad och Torsten Örtengren som ledamöter. VD var Philip Mikal som tidigare varit VD på företaget Klarna AB. Mikal tillträdde som VD i Trustbuddy så sent som i augusti 2015 och har alltså varit en av de som larmat om missförhållandena i företaget.
Simon Nathanson blev styrelsemedlem och styrelseordförande i Trustbuddy AB hösten 2014 och uppger att han är chockad över hur företagets tidigare ledning agerat:
“Jag har jobbat länge i finansbranschen men har som tur varit inte stött på något liknande tidigare. Jag är faktiskt chockad. De ansvariga har uppträtt på ett väldigt oansvarigt sätt”, säger Simon Nathanson.
Han blev ordförande i Trustbuddy för knappt ett år sedan och har tidigare bland annat varit vd för börshandelsbolaget Neonet.
De misstänkta oegentligheterna i Trustbuddy upptäcktes först i onsdags.
“Ledningen kontaktade mig och övriga styrelsen. Vi tog då omedelbart kontakt med övervakningen på Nasdaq (Stockholmsbörsen) och informerade Finansinspektionen”, säger Simon Nathanson.
Enligt ledningen har bolaget använt långivarnas kapital ”i strid mot deras instruktioner”. Det har lett till att det uppstått en brist mellan insatt kapital från långivarna och de tillgängliga medlen på klientmedelskontot på 44 miljoner kronor. I klartext innebär det att 44 miljoner kronor av långivarnas pengar saknas.
Nathanson har tidigare varit styrelsemedlem i Neonet och blev styrelsemedlem i fondkommissionären Mangold i april i år. På grund av problemen i Trustbuddy lämnade han dock nyligen detta uppdrag liksom flera andra uppdrag i mindre företag.
Även övriga nämnda medlemmar av styrelsen i Trustbuddy tillträdde hösten 2014. Søren Brinkmann är advokat som arbetar på och är partner i Magnusson Law, Tove Mette Dramstad är från Norge med bankerfarenhet och Torsten Örtengren är en svensk finansiell rådgivare.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Finansinspektionen, Simon Nathanson, Philip Mikal, Trustbuddy AB, Konkurs, Lånefiffel, Konsumentkrediter, Betaltjänster, Ekonomi, Brott, Samhälle
Ett svar på “Konkurs i nischbanken Trustbuddy”
Kommentarer är stängda.