Klimatrisker när permafrosten försvinner

När temperaturen på jorden ökar så försvinner områden med permafrost och växtlighet breder istället ut sig.

– Men den ökade biomassan av växtligheten kompenserar inte för de ökade utsläpp av växthusgaser som blir följden av att permafrosten försvinner, säger Ulf Molau, professor vid Göteborgs universitet i ett pressmeddelande.

Ny forskning visar att antaganden i de stora klimatmodellerna brister menar forskarna från bl.a. Göteborgs universitet. Den biomassa, det vill säga levande växtlighet, som ersätter permafrosten på tundran kompenserar inte för de ökade utsläpp av växthusgaser från framförallt koldioxid och metan, som är en följd av den globala klimatuppvärmningen.

? De här motverkande krafterna, till exempel genom fotosyntesen, är mindre än forskarna hittills trott och det är svårt att räkna på dem korrekt i de globala klimatmodellerna, säger Ulf Molau vid institutionen för biologi och miljövetenskap, Göteborgs universitet.

Han är en av 85 forskningsledare i världen som bidragit med kunskaper från studier och fältarbeten till den forskningsartikel som nyligen publicerats i den vetenskapliga tidskriften Environmental Research Letters där klimatförändringar, permafrost och biomassa är i fokus.

När permafrosten försvinner från tundran dräneras enligt artikeln marken. Den torka som följer är större än vad forskarna tidigare räknat med. Även i Sverige syns effekter av de här förändringarna då små grunda sjöar avdunstar när permafrosten försvinner och marken dräneras. Den ekologiska balansen förändras eftersom sjöarna är viktiga för växter och för renbete.

Trädgränsen förflyttas inte heller så hastigt norrut, eller uppåt i fjällen, som forskarna tidigare trott vilket innebär att skogsstillväxten inte blir så stor som antagits i olika klimatmodeller.

En annan effekt av att permafrosten försvinner är att angreppen av skadeinsekter ökar när temperaturen blir högre. Även skogsbränder och bränder på tundran ökar när permafrosten försvinner.

När forskarna jämförde klimatscenarier fann de stora skillnader. En inriktning mot en tvågradig global temperaturökning jämfört med att inte vidta några åtgärder innebar att 65-85 procent av ökningen av koldioxidutsläppen skulle kunna undvikas. Speciellt betyder denna skillnad i åtgärdsnivå mycket i Arktis.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Svensson on Patreon!
Become a patron at Patreon!