Dom kan mycket väl ersätta de och dem

Det är min uppfattning att de talspråkliga dom mycket väl kan ersätta de skriftspråkliga dem och de. Inte för att folk har dåliga kunskaper när det gäller det skrivna språket utan för att skrivet språk ska var så likt det talade som möjligt. Följaktligen är jag för att bokstäverna c, q, x,och z ska avskaffas. De ord som stavas med en bokstav som inte finns i svenska alfabetet men däremot i det engelska, ska stavas med enkel-v. Sykel, okk, taks, ksylofon, sebra, soologi, vebb.

Sen måste naturligtvis en upprensning bland alla olika stavningar av sje-ljuden ske. Sjö, sky, skjorta, stjärna, chaufför, kära, tjära, kjol, På bohuslänska uttalas flera av dessa sjeljud olika, på svenska bara på två sätt.

Jag tycker inte att de och dem ska finnas kvar bara för att de finns i andra språk och jag tycker inte de och dem ska finnas kvara bara för att vi har en skola som inte lär ut det svenska språket på ett bra sätt eller omvänt. Slaget är inte heller förlorat om vi bestämmer oss för att hädanefter skriva dom istället för de och dem. Det är bara en språklig förändring. Sånt måste ske regelbundet för skriftspråk och sker hela tiden när det gäller talspråk.

Men jag tycker också det ska finnas grammatiska regler och stavningsregler. De är små. Vi skyddar dem. Vilka är det som är små? Barnen. Vi skyddar barnen. Vi skyddar dem. Barnen är små. De är små. De är beroende av oss. Vi är vuxna. Barnen skyddas av vuxna. De skyddas av oss.

Det är nästan alltid så att talspråkliga dom ska ersättas av de. Det är ovanligare att talspråkliga dom ersätts med dem. Dessutom kan ordet de också vara en artikel för att ange bestämd form. Olydiga barn. De olydiga barnen. I en sådan mening som den sista kan det aldrig vara dem.

Stavningsregler och grammatiska regler är något som gäller för alla personer. Så länge tidningar har stavningsregler och grammatiska regler ska deras journalister följa dem. Det görs ofta inte då många unga journalister inte vet när de ska använda de eller dem. Jag har också noterat att allt fler unga journalister inte heller kan använda orden vi och oss på ett korrekt sätt. Där kan de inte skylla på att det finns en talspråksform som förvirrar. De har helt enkelt dåliga språkkunskaper. De är dåligt skolade. Någon borde sätt dem på skolbänken igen.

Det finns också många andra sätt att skriva fel. Vi gör det alla. Det är olyckligt för författarna när det sker i en text om riktigt korrekt språk. En text om vikten av att behärska grammatik coh vikten av språkliga regler. Som när Aleksandra Boscanin I GP skriverEtt språk med underförstådda regler, snarare än officiella, gör det svårare att tillägna sig. Den meningen är inte korrekt. Det hon vill uttrycka kan skrivas korrekt på följande sätt: ”Ett språk med underförstådda regler, snarare än officiella, blir svårare att tillägna sig” eller ”Ett språk med underförstådda regler, snarare än officiella, gör det svårare att tillägna sig språket”. Den senare meningen är dock klumpigare än den första.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , ,

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!