Christine Bülow och Ulla Skoog har skrivit en artikel i GP om att bygga på ett miljövänligt, klimatvänligt och grönt sätt i Göteborg. Det är intressant, välmenande, i huvudsak bra men också innehållande en del underligheter.
Till exempel är det helt fel att två tredjedelar av de gamla husen i Haga bytts ut mot nya hus. Det är snarare omvänt, två tredjedelar av de gamla husen står kvar. Däremot är det så att två tredjedelar av alla lägenheter finns i nya hus. Det beror på att flera stora nya hus ligger i utkanten av Haga, mot Linnégatan, är höga och har väldigt många lägenheter. På Husargatan har gamla bostadshus byggts om till kontor. Antalet lägenheter i gamla hus har alltså minskats utan att husen rivits. På andra platser där gamla hus rivits har de ersatts av kontor och utbildningslokaler samt parkeringshus, så är det vid Sprängkullsgatan och Södra Allégatan och Bergsgatan.
Skoog och Bülow skriver att produkter med asbest var ett undermåligt material. Som byggmaterial är det faktiskt allt annat än undermåligt. Det är mycket bra. Värmeisolerande, outslitligt, lättskött. Dessutom är det ett naturmaterial. Men det är farligt för dem som arbetar med det. På samma sätt är det med linoljefärg. Det är ett jättetrevligt och bra material men det är inte nyttigt för den som arbetar med det. Dessutom skulle ingen människa med normal inkomst ha råd att betala för något som yrkesmålare målat med linoljefärg. Att måla med sådan färg tar 2-5 gånger så lång tid som att måla med moderna vattenbaserade färger. Linoljefärg är också hopplös när det gäller mögel och alger om den används utomhus. Den blir snabbt svart- eller grönprickig.
Att bygga traditionellt och hållbart i trä och tegel ger bättre hus än 1970-talets betongbyggen och senare tiders enstegstätade fasader. Men det betyder inte att allt gammalt alltid är bättre som exempelvis eternit (asbestinblandad betong) från 1940- och 1950-talen som var ett mycket bra byggmaterial men sämre för hälsan eller linoljefärg.
I stort har Skoog och Bülow rätt. Det måste byggas mer traditionellt. Både vad det gäller byggmaterial, byggmetoder och utseende. Det borde byggas som Vasastan, inte som Sannegården och Eriksberg, som Majorna och Haga, inte som Kvillebäcken och Rannebergen. Med tegel och trä, med så mycket naturmaterial som möjligt. Det måste byggas mer mänskligt och mer miljövänlighet. Mindre byggbolag måste få större utrymme precis som det vara förr. Ett byggbolag i Vasastan kunde bygg ett hus, inte ett helt kvarter (det förekom dock det också), idag är det oftast ett byggbolag som bygger ett helt kvarter eller en hel stadsdel.
Och självklart är det viktigt att återskapa en levande grön blandstad. Mycket viktigt. Den kan se ut som Heden eller Gamlestan. Men trähusen ska nog vara högre än tre våningar. Det skulle ge fler invånare på samma yta, dvs mer likna gamla förhållanden då folk hade mycket mindre lägenheter. Vill vi återskapa en levande blandstad måst befolkningstätheten vara lika hög som förr. Det kräver högre hus för att få plats med lika många lägenheter som förr.
Men naturmaterial är inta alltid bra ur all aspekter (asbest och det naturliga lösningsmedlet terpentin är inte så nyttiga saker).
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Grön stad, Levande stad, Haga, Arkitektur, Stadsbyggnad, Göteborg, Miljö, Klimat, Christine Bülow, Ulla Skoog, Byggande, Miljövänligt, Haga, Asbest, Eternit, Klimatvänligt, Trä, Tegel, Betong, Samhälle, Politik
