Viktigt med landsbygd?

Organisationen Hela Sverige ska leva har gjort en egen opinionsundersökning via Novus. Enligt den instämmer 9 av 10 i påståendet att det är viktigt med en aktiv landsbygdspolitik. Samtidigt instämmer 8 av 10 i påståendet att det är storstäderna som gynnas av den rådande politiken. Det är omöjligt att dra några långtgående slutsatser av detta. Beroende på hur frågorna och svarsalternativen utformas kan den som frågar få de svar den vill ha. Vi som inte är Novus eller Hela Sverige ska leva har inte tillgång till frågorna och har därmed ingen aning om de är ledande eller inte. Vi vet inte heller inte hur undersökningen gått till, telefon eller webb?. Självanmälda respondenter (svarande) eller slumpvis utvalda? Inte heller känner vi till bortfallet när det gäller antalet svarande.

Speciellt viktiga anses frågor om service, jobb, kommunikationer och infrastruktur vara enligt Hela Sverige ska leva.  Det är även i städer de viktiga frågor så det är i sig inget konstigt att de hamnar högt i en undersökning om svenskars syn på landsbygden. Företrädare för Hela Sverige ska leva har följt upp undersökningen med en artikel i Dagens ETC där de skriver:

Siffrorna talar för sig själva, och de sänder en viktig signal till våra politiker att på ett större allvar ta tag i landsbygdsfrågorna och tydligt visa att de har en ambition att utveckla hela landet och bryta landsbygdens utanförskap.

Vilka är då de viktigaste frågorna för landsbygden idag? Arbetstillfällen, service såsom skola, post och matbutiker, kommunikationer både i form av exempelvis kollektivtrafik och bredband samt fungerande infrastruktur hamnade högst upp på listan hos de som svarade på undersökningen.

Det är inte förvånande att dessa frågor listas som de viktigaste – vi har under många år arbetat med att skapa modeller för servicepunkter och hitta nya tekniska lösningar för att vården ska kunna göras mer tillgänglig, även för de som har långt till en vårdcentral eller ett sjukhus. Lokala krafter bildar föreningar och tar över driften av nedläggningshotade skolor och lanthandlar.

Att siffrorna talar för sig själva är som vi sett inte helt korrekt och bland de frågor som listas som viktiga är fler saker som är viktiga för alla. Nån fungerande postgång finns inte heller i städer, kollektivtrafiken är också dålig i många städer (Göteborg är ett typexempel) osv. Postgången fungerar inte då den är privatiserad och ska gå med vinst.

Matbutiker är ju en rent kommersiell verksamhet och finns inte befolkningsmässigt underlag för en butik så finns det ingen butik. Finns inget underlag i form av ung befolkning finns det heller inga skolor. Att lösa den hör typen av problem genom att tillskjuta offentliga medel är inte rimligt.

Glesbefolkade trakter kan inte få bra kollektivtrafik, det gäller också glesbefolkade och utbredda städer som Göteborg. Finns inga småbarn så behövs det inte skolor och finns det inget underlag för en affär så finns det ingen affär. Det här handlar inte om politik utan om var folk bor. Bor folk inte på landet så finns det ingen service där. Det spelar ingen roll vad svenska folket tycker om det för tyckande förändrar inget.

Först och främst behövs det jobb. Finns det inga lokala företagare så finns det inga jobb. Finns det inga jobb så försvinner unga bofasta. Med dem försvinner underlaget för daghem och skolor och för livsmedelsaffärer. I viss glesbygder klarar sig livsmedelsaffärer på sommarens turister, men på många håll finns ingen turism. Samhället och politiken kan inte lösa detta. Det är inte värt våra skattepengar att ge folk möjlighet att bo på landet.

Redan idag subventioneras dessutom boende på landet genom reseavdrag som ger möjlighet för rika och välmående att bo där och arbeta i staden. Denna typ av boende ger inget underlag för butiker och skolor. Rika skickar sina barn till privatskolor och handlar i stan.

De lösningar som företrädarna för Hela Sverige ska leva presenterar som lokala krafter bildar föreningar och tar över driften av nedläggningshotade skolor och lanthandlar fungerar förstås ibland. Men bara om det faktiskt finns barn och nån typ av underlag för en affär. Finns inte dt så hjälper inte sådant.

Ett exempel på en avfolkningsbygd utan underlag för en hel del service är ön Knippla i norra delen av Göteborg kommun. Där finns inte längre några arbetstillfällen lokalt, inget fiske kvar och sen mycket länge är varvet borta. Pendling till Göteborg är besvärligt och tar nästan 2 timmar (kortare tid till Volvo). Befolkningen har halverats sen 1960 till 300 och numera finns ingen skola kvar då där inte finns några barn. De bofasta på ön är nästan bara äldre. Där finns inga bostäder för som inte är förmögna eller äldre som haft huset i hela livet förutom några få hyresrätter. Livsmedelsaffären och restaurangen överlever på grund av sommargästerna, badgästerna och turisterna på sommaren. Att jag valde Knippla som exempel beror på att ön kan jämföras med en annan liten ö i närheten och ännu lite längre från Göteborg. Rörö.

På Rörö finns förskola, skola, livsmedelsaffär och restaurang med mera. Det är en liten ö med 270 invånare. I motsats till Knippla finns det arbetstillfällen på ön (fisket är levande och huvudsysselsättning) vilket leder till att det går att bo kvar som ung och som ung familj. Kommunen ville en gång i tiden lägga ner skolan då underlaget är litet. Då gick ö-borna samman, samlade in pengar och byggde en ny skola ihop md en förskola och sporthall. Sen hyrde de ut den till kommunen för en billig peng mot att de anställde personal. De utövade påtryckningar mot kommunen och demonstrerade. Livsmedelsbutiken överlever på grund av fisket och turismen på sommaren. Den är ett kooperativ som ägs av de flesta på ön (alla som vill vara delägare) och resultatet av att det inte fanns några privata handlare som ville driva butik på ön på 1970-talet. På Rörö finns också tre hyreshus och ett till ska byggas. Ett hyreshus har alltid funnits, i det växte jag upp, där bor idag mest sommargäster vad det verkar. Två andra har tillkommit senare, dels ett boende för äldre där min mamma och min syssling bor. Nu är ett fjärde på gång då yrkesfiskarna vill att unga ska kunna bo kvar på ön så att det finns arbetskraft till de stora fiskebåtarna och har tagit initiativet till det nya hyreshusbygget,

Rörö visar att det går att skapa en levande landsbygd med hjälp av lokala krafter och samarbete, men att det också krävs ett lokalt ekonomiskt underlag. Arbetstillfällen, lönsamma företag samt barn och familjer som boende. Utan dessa ingredienser går det inte. Det spelar därvidlag ingen roll vad svenska folket tycker och vi har inte råd att skapa levande landsbygd genom subventioner i stor skala. Det hela är inte ett politiskt problem i första hand utan ett ekonomiskt och befolkningsmässigt problem som inte kan lösas genom politiska beslut.

Det är viktigt med landsbygd. Det är ändå där vi kan producera mat. Men det är upp till oss själva om det ska finnas en levande landsbygd. Det går inte att förvänta sig att samhället ska lösa problemen för det har samhället inte råd med. Men vissa saker kan säkert samhället göra ändå. Avprivatisera posten och göra det till en samhällsfunktion istället för en kommersiell verksamhet. Gynna kooperativa lösningar för livsmedelsbutiker och skolor genom lämplig lagstiftning etc. Gynna svensk livsmedelsproduktion. Avskaffa subventioner av riks boende på landet vilket skulle sänka priser på hus och boende och gör det ekonomiskt lättare att leva på landsbygden. Se till att bostadsbristen i städerna försvinner så att bostadspriserna kan gå ner. Med mera.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , , , , , , , , ,

About these ads