Brå om vad som fungerar på kort sikt när brottslighet ska bekämpas

Hårda tag är inte att rekommendera när det gäller att bekämpa ungdomsbrottslighet på gatorna menar Brå i en ny rapport. Istället måste de repressiva polisiära insatserna kombineras med sociala insatser. När det gäller välkända tungt kriminella kan det dock löna sig md hårdbevakning. Båda dessa sker återfinns bland de fem åtgärder som Brå menar är fungerande:

  • Polisen bör koncentrera sina insatser till platser och tider där mest brott begåtts, så kallade hot spots.
  • Resultaten blir bättre när repressiva polisiära insatser kombineras med insatser av social karaktär. Renodlat avskräckande och straffande åtgärder mot ungdomar från rättsväsendets sida kan snarare ha negativa effekter.
  • Det kan vara effektivt att fokusera på högaktiva kriminella och hårdbevaka dem i kombination med att de erbjuds sociala insatser.
  • Så kallad situationell prevention kan minska tillfällena till brott.
  • Lokalt dialogbaserat polisarbete, i samverkan med andra, kan öka de boendes förtroende för polisen.

Fler poliser har enligt rapporten inga större effekter, framförallt inte på våldsbrotten. Det har inte kunnat påvisas att fler poliser i ett område eller generellt ger några som helst effekter på brottsligheten. En viss effekt vad det gäller tillgreppsbrott, dvs stölder och inbrott, kan dock finnas. Däremot spelar det stor roll hur polisen arbetar, dvs arbetar de vid tider och på platser där det begås många brott kommer antalet brott att minska. Specialsatsningar som är inriktade på hårbevakning av högaktiva kriminella tycks också fungera bra, men bara om de kombineras med sociala insatser.

Situationell prevention är att minska antalet tillfällen till brott. Det handlar bl.a. om förebyggande verksamhet som att bygga upp social aversion mot brott, minska grupptryck och utsatthet för grupptryck samt fasta installationer som portlås, larm, åtkomstkontroller. Även saker som att minska trångboddhet är en del av detta då det innebär färre ungdomar på gatan och fler hemma vilket ger minskade möjligheter att begå brott.

Kameraövervakning har dock inte visat sig ha någon effekt för upplevd trygghet och våldsbrott och det enda område där kameraövervakning haft resultat är på parkeringsplatser där det minskar antalet bilinbrott. På öppen narkotikahandel , skadegörelse och liknande har forskare inte kunnat se nån effekt. Bättre gatubelysning är däremot effektivt liksom social kontroll (grannsamverkan) vad det gäller främst skadegörelse och inbrott.

Lokalt dialogbaserat polisarbete har visat sig öka tryggheten, men inte kunnat knytas till minskat brottslighet. I områden med mycket stora social problem och mycket hög brottslighet (sådana områden finns inte i Sverige) fungerar det inte alls. Misstron mot polisen i dessa områden är så stor att någon dialog inte kan byggas upp.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , , , ,

Advertisements