Privatisering, avreglering och fritt skolval har lett till en skola som skapar och ökar segregationen i samhället. Det har lett till en skola som verkar splittrande och som ger olika möjligheter beroende på klass (socioekonomisk bakgrund). En ny avhandling i barn- och ungdomsvetenskap ger en bild av en total misslyckad reform.
– Det mesta i avhandlingen pekar mot att reformen slagit fel. Det finns en del individuella fördelar för elever och föräldrar, men på ett kollektivt plan är skolvalsfriheten selekterande, säger läraren och lärarutbildaren Anna Ambrose.
– I en av intervjuerna säger en rektor att skolvalet är fritt för de redan priviligierade. Det är ett konstaterande som ganska väl sammanfattar problematiken med skolvalsfriheten.
– Den har svårt att hävda sig i konkurrensen med andra skolor för att den ligger där den ligger. När ett område har dåligt rykte smittar ryktet av sig på den lokala skolan. Den blir en bortvalsskola redan innan föräldrar har hunnit ta ställning till om det är en bra eller dålig skola i övrigt. Pedagogisk profilering och betygsresultat har långt mindre betydelse än skolans geografiska läge, rykte och elevsammansättning, säger hon.
Anna Ambrose har i sin avhandling studerat hur ungdomar, föräldrar och skolans personal i tre sinsemellan närbelägna Stockholmsskolor upplever och resonerar kring skolvalet. Detta i relation till skolornas geografiska läge, elevunderlag, rykte, pedagogiska profiler och tillgänglighet.
Studien visar att en skolas geografiska läge har stor betydelse för en skolas möjligheter. Den av studiens tre skolor som ligger i ett socialt utsatt område är på många sätt dömd på förhand på grund av fördomar, rasism och klassförakt.
Skolan med många elever som har familjebakgrund från andra länder får dålig status och tillskrivs en mängd negativa och dåliga egenskaper baserat på fördomar. Skolor belägna i socioekonomiskt starka områden tillskrivs däremot en rad positiva egenskaper utifrån läge och elevsammansättning. Avhandlingen visar att det är hur föräldrar och ungdomar tänker om de elever som går på skolan, i kombination med var skolan ligger, som är det viktigaste när en skola väljs.
Avhandlingen visar också att skolorna gör ett urval av elever, oavsett om den är kommunal eller fristående:
– Om skolan hade möjlighet att säga nej till elever som behöver extra stöd så gjorde man det, med hänvisning till exempelvis platsbrist och långa kötider. Det blir till ett dilemma hos lärarna och skolledarna där de slits mellan en moralisk vilja att göra det rätta samtidigt som de vet vikten av att hålla budget, säger Anna Ambrose. Ansvariga politiker måste därför ta en ordentlig funderare över relationen mellan att marknadsanpassa utbildning och ge samtliga elever en likvärdig utbildning, menar hon.
Privatiseringen och avregleringen av skolan har lett till en mer segregerad skola, en sämre skola och olika utbildning beroende på klass. Idag finns ingen likvärdig utbildning i Sverige. Det finns en segregerande skola där de som redan har det bra fått det ännu bättre. Lösningen är avprivatisering och mer reglering.
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Segregation, Skolval, Avreglering, Anna Ambrose, Fria skolvalet, Skolpolitik, Utbildning, Klass, Privatisering, Samhälle, Politik
Ett svar på “Fria skolvalet skapar segregation och klyftor”
Kommentarer är stängda.