I slutet januari i år placerade nazister ut en bomb på en flyktingförläggning i Lilleby i Göteborg. Av en ren tillfällighet upptäcktes bomben innan den exploderade. Några veckor innan exploderade en bomb på en flyktingförläggning i Järnbrott i Göteborg. En person som arbetade på anläggningen skadades allvarligt. Några månader tidigare placerades en bomb utanför en vänsterlokal i Kommendantsängen i Göteborg. Enligt polisen var det ren tur att ingen skadades när bomben exploderade. Tre terroristdåd det senaste halvåret.
För mindre än två år sen attackerade en högerextremistisk ensamvarg på en skola i Trollhättan med många invandrare. Han dödade tre personer.
De fyra nämnda våldsbrotten är de senaste terroristdåden i Sverige innan Rahkmat Akilov körde in en lastbil på Drottninggatan i Stockholm. Ändå nämns de inte i media när terrorismen i Sverige diskuteras. Anledningen är uppenbar. Terrordådet i Trollhättan utfördes av Anton Lundin Pettersson, varken muslim eller invandrare. Rasist och högerextremist. Då är det som om terroristdådet inte existerar i media och i makthavares medvetande.
De tre misstänkta för bombdåden, terroristbrotten i Göteborg, heter Viktor Melin, Anton Thulin och Jimmy Jonasson. De är alla tre organiserade nazister och har genomfört en organiserad bombkampanj i Göteborg. I media är det som om det aldrig hänt och för polisen verkar mer av ungdomligt okynnesbrott än terrorism. Så här långt ses inte den organiserade bombkampanjen riktad mot vänstern och flyktingar som terrorism. Utan som allmänfarlig vårdslöshet och försök till mord i fallet med bomben i Järnbrott.
För mig är den radikalt annorlunda hanteringen av terroristdåden i Göteborg och Trollhättan jämfört med Stockholm ett helt tydligt bevis på den inbyggda rasism som finns i den svenska statsmakten, speciellt inom dess våldsapparat, dvs polisen och militären. Samma sak präglar media. Ett våldsdåd utfört av en Rakhmat Akilov ses som mycket värre än ett våldsdåd utfört av en Anton Lundin Pettersson i media och bland makthavare. Men de borde ses som lika allvarliga. Något som America Vera-Zavala skriver bra om i GP:
Jag är lika rädd för Anton Lundin-typer som för Rakhmat Akilov-typer. Jag är rädd för deras ideologier och för vad deras galenskap kan göra för skada, jag är rädd för deras hat och förakt och hur de anser sig stå över oss andra och ha rätt att ta andra människors liv. Och jag är rädd för att vi inte drog några politiska slutsatser alls efter attacken i Trollhättan och att vi nu redan dragit alldeles för många.
Athena Farrokhzad skriver också bra om ämnet i ETC:
Jag vill skriva att det inte var åtta år sedan det senaste terrorattentatet, jag vill skriva kommer ni ihåg Ahmed Hassan som dödades i en svärdattack i Trollhättan, han var också ett barn, var är hans nations tysta minut.
Jag vill skriva var är hashtagen för alla nedbrända flyktingförläggningar.
Läs också:
Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om Rakhmat Akilov, Anton Lundin Pettersson, Anton Thulin, Viktor Melin, Jimmy Jonasson, Terrorister, Nazister, Rasister, Högerextremister, Islamister, Terrorism, Högerextremism, Rasism, Nazism, Stockholm, Trollhättan, Göteborg, Våld, Brott, Bomber, Samhälle, Politik
