Poliser avskedas sällan när de gör fel

Förra året avskedades en polis och tre civilanställda inom polisen. Det framgår av en rapport från Personalansvarsnämnden vid Polismyndigheten (PAN). Under 2016 kom det in 79 ärenden till nämnden.

Två civilanställda assistenter avskedades efter att ha dömts till villkorlig dom för förskingring, den ena i tjänsten och den andra på fritiden. En tredje assistent avskedades efter att ha dömts till villkorlig dom för ringa dopningsbrott, ringa vapenbrott, bidragsbrott och grovt bidragsbrott.

Dessutom avskedades en polismästare efter att ha dömts till dagsböter för sexuellt ofredande. Händelserna inträffade på en personalfest och uppmärksammades av flera olika medier. Polischefen dömdes till 80 dagsböter för fem fall av sexuellt ofredande som riktats mot personal som jobbade under honom.

Totalt tog PAN upp 43 ärenden där domstol eller åklagare begärt yttrande om huruvida en polisanställd kommer att förlora jobbet om de fälls för brott eller får strafföreläggande. 39 av fallen avskrevs, de flesta på grund av att åtalet ogillats eller för att nämnden gjort bedömningen att det inte finns grund för avsked vid en fällande dom.

48 anställda meddelades disciplinpåföljd. Av dessa fick 31 en varning och 17 löneavdrag. 11 ärenden skrevs av.

– PAN har flera syften. Inte minst viktigt är att använda den kunskap och de erfarenheter som nämndens verksamhet ger i förebyggande syfte, säger Lotta Gustavson, vice ordförande i nämnden.

En polis som fått strafföreläggande efter att ha framställt ett falskt platsprotokoll vid en hastighetskontroll fick dock behålla jobbet. Ett klassiskt fall av poliskorruption i det lilla. Nämnden konstaterade att mannen inte agerat för egen vinnings skull, utan att brottet var resultatet av en ingivelse att hjälpa en god vän som befann sig i en pressad ekonomisk situation. PAN menar dock att det finns anledning att se allvarligt på händelsen eftersom polisen utnyttjat sin ställning som polis på ett sätt som riskerar att skada allmänhetens förtroende för polisen.

Polismyndighetens personalansvarsnämnd, PAN, avgör om en polisanställd ska avskedas, sägas upp, få disciplinpåföljd eller stängas av från sin tjänst. PAN prövar också överklagade beslut om skiljande/avstängning och disciplinpåföljd från polisutbildningen.

PAN består av rikspolischefen, tre ytterligare företrädare för Polismyndigheten, två representanter från arbetstagarorganisationerna och två riksdagsledamöter. Innan ett ärende prövas i PAN har det i beretts av gruppen för skiljande- och disciplinärenden, GSD, i den polisregion där den anställde är placerad.

PAN är alltså ett exempel på hur polisen utreder sig själva, friar eller fäller. Eftersom brottsutredningar mot poliser görs av poliser så blir det flera led av prövningar av polisers misstänkta brott och förseelser som utreds av poliser. Det är inte rimligt att de fungerar på det viset. Systemet borde göras om.

Intressant?
Läs även andra bloggares åsikter om , , , , , ,

Advertisements