Jan Guillou har skrivit en kolumn om klasspolitik och identitetspolitik i Aftonbladet. Med utgångspunkt från en tweet av Expo-medarbetaren Bilan Osman kritiserar han det senare i skarpa ordalag och menar att det hon uttrycker är rasism:
Hökmark hade gett sig in på det för grabbar i vår ålder pigga initiativet att studera pågående debatt i så kallat sociala medier som Facebook och Twitter. Han hade därvid gjort förskräckliga fynd som exempelvis yttrande av Expomedarbetaren Bilan Osman: ”För var dag som går så pallar jag inte med vita människor.” Formuleringen måste tolkas som att skribenten för var dag som går får allt svårare att tolerera vita människor.
[…]
Förklaringen bottnar i det perversa förhållandet att viss rasism, den som Bilan Osman representerar, har blivit politiskt korrekt inom stora delar av den europeiska vänstern och bland amerikanska liberaler. Klasskampen har alltmer försvunnit från dagordningen och ersatts med ras och religion. Det leder till att exempelvis mångmiljardären Oprah Winfrey skall betraktas som förtryckt underklass på grund av sin hudfärg, historisk orättfärdighet skall gottgöras genom statyvältning (i Sverige groteskt nog Carl von Linné) och att två helt olika system för politisk moral uppstått, ett för vita och ett helt annat för icke-vita. Idiotordet ”rasifierade” har uppfunnits för att beteckna de icke-vita och rasistiskt förakt från ”rasifierades” sida mot de av arvsynd belastade vita blir en sorts senkommet självförsvar. Enligt den logiken blir det helt i sin ordning att Bilan Osman föraktar min hudfärg, eller min ”ras” men skandal om jag riktade samma argumentation mot henne.
Den citerade tweeten från Osman är inte ett engångsexempel, det finns många fler som exempelvis att hon ”börjat känna förakt för vitheten” och formuleringar om hur man ”hatar vita människor” eller att ”vita är fega och sjuka”. Det handlar utan tvekan om rasism och intolerans. Dessutom handlar det om medvetna yttranden som splittrar de fattiga i Sverige. Yttranden och åsikter som splittrar arbetarklassen, gynnar Sverigedemokraterna och ökar stödet för dem. Den här typen av åsikter är inte radikala, de är inte vänster, de är inte socialistiska. De är högerextrema och banar väg för fascismen.
Bilan Osman och hennes åsiktsfränder fungerar i verkligheten som fanbärare av Sverigedemokraternas världsuppfattning. Vit är vit kan aldrig annat bli. Svart är svart och kan aldrig annat bli. Inget har de gemensamt och det enda som kan finnas mellan människor med olika färg på skinnet är hat. Det är kontentan av Osmans åsikter så som de uttrycks i de citerade styckena. Det är djupt rasistiska tankegångar som försvårar kampen för all människors lika värde, lika rättigheter och lika skyldigheter.
