När det gäller hur mycket narkotika det finns i Sverige finns dt flera olika rapporter och sifferserier som bedömningen kan utgå från., Det är sådant som beslagsstatistik från polisen och tullen, domar för narkotikabrott, självskattningsundersökningar (Skolundersökningen om brott (SUB), Nationella trygghetsundersökningen (NTU), CAN:s drograpporter, Stockholmsenkäten etc), CAN:s drogprisundersökning med mera.
I narkotikaprisundersökningen från CAN görs prisbedömningar av poliser i alla delar av Sverige. Det som undersöks är främst priser på gatunivå men även priser på grossistnivå. Bedömningarna som CAN sedan gör och de slutsatser de drar är mycket osäkra men eftersom de är i överensstämmelse med liknande undersökningar i Västeuropa kan vi nog anta att de i stort är korrekta.
Undersökningen ger också en bild av var olika typer av narkotika är vanligt och vilken typ av narkotika so är vanligast. Fokus i rapporten ligger på cannabis (hasch, marijuana), amfetamin, kokain, heroin och ecstasy men även tramadol berörs.
Vad som är tydligt är att narkotika generellt är vanligare i storstadsområden men att Göteborgsområdet skiljer sig ganska mycket från Stockholmsområdet och från Malmöområdet genom att narkotika generellt är mindre vanligt i Göteborgsområdet än i de andra två storstadområdena. Det gäller allt narkotika förutom hasch och amfetamin men speciellt gäller det heroin, ecstasy (MDMA) och LSD som är mycket ovanligare i Göteborgsområdet enligt denna undersökning. vad gäller heroin och LSD är Göteborgsområdet på samma nivå som resten av landet utanför storstäderna men när det gäller ecstasy är det mycket ovanligare i Göteborgsområdet än någon annan stans i Sverige.
Fyra narkotikasorter rapporteras från alla delar av Sverige, hasch, amfetamin, marijuana och kokain. Marijuana och kokain har blivit vanligare de senaste 20 åren efter att ha varit ovanliga innan dess. Hasch och amfetamin har vanliga så länge undersökningen gjorts (sen slutet av 1980-talet).
Gatuprisutvecklingen har i absoluta tal varit oförändrad för hasch, marijuana, ecstasy och LSD sen 1990-talet medan priset sjunkit för amfetamin, kokain och heroin. Kokainpriset gick främst ner under 1990-talet och har legat i stort sett still sen år 2000. Det betyder att realpriset för samtliga nämnda typer av narkotika minskat sen 1988 då undersökningen startade men sen år 2000 har realpriset bara minskat marginellt för kokain medan det ökat marginellt för hasch och ökat för marijuana.
Samtidigt har styrkan hos hasch och marijuana ökat kraftigt de senaste årtiondena så i praktiken är hasch och marijuana i verkligheten billigare idag än för 20 år sen. För övriga typer av narkotika finns inga sådana generella förändringar. Samtidigt uppvisar grossistpriserna ingen förändring för någon narkotikasort vilket tyder på att lönsamheten i gatulangning av narkotika generellt minskat förutom möjligen för hasch och marijuana.
Att priser går ner kan bero på sämre efterfrågan, ökat utbud, sämre kvalitet, fler leverantörer, konkurrens, priskrig och många andra saker och att priser går upp kan bero på minskat utbud, ökad efterfrågan, bättre kvalitet, en leverantörs monopolställning med mera.
CAN har också gjort ett försök att beräkna omsättningen inom svenska narkotikahandel fördelat per narkotikasort. De sorter som ingår i undersökningen av detta är hasch, marijuana, amfetamin, kokain, heroin och ecstasy. De har vid beräkningarna som basera spå mängden beslag dragit av en uppskattad transittrafik. Detta är naturligtvis mycket osäkra siffror och de påverkas mycket kraftigt av enstaka stora beslag. Något som betyder att beräkningarna för kokain för innevarande år kommer att bli helt felaktiga då huvuddelen av allt beslaget kokain i år kommer från två jättebeslag i Uddevalla som sannolikt inte alls har med den svenska knarkmarknaden att gör överhuvudtaget.
Med utgångspunkt från dessa beslag tror jag också att CAN underskattar transittrafiken och följaktligen också överskattar den svenska narkotikamarknaden, framförallt när det gäller kokain. Sverige är det enda nordiska landet som har direkta fartygsanlöp från Colombia och Centralamerika och dessutom går nästan all containertrafik genom svenska hamnar till de övriga nordiska länderna med undantag av Finland och Island.
CAN:s uppskattning är att det under perioden 2015-19 konsumerats 7,4 ton hasch, 3,8 ton marijuana, 2,6 ton amfetamin, 0,6 ton kokain, 0,2 ton heroin och 905 000 ecstasytabletter. Omsättningsmässigt är det mer jämnt fördelat då priserna för heroin och kokain är mycket högre per gram än för hasch, marijuana och amfetamin. Handel med hasch beräknas omsätta 765 miljoner kronor, amfetamin 642 miljoner, kokain 522 miljoner, marijuana 466 miljoner, heroin 217 miljoner och för ecstasy 117 miljoner kronor. Amfetamin är 4-5 gånger så vanligt som kokain.
Cannabis står alltså totalt för 45% av omsättningen i svensk narkotikahandel, amfetamin för 24%, kokain för 19%, heroin för 8% och ecstasy för 4%. I EU (plus Norge och Turkiet) så det annorlunda ut, amfetamin är där mycket ovanligare medan kokain och heroin är mycket vanligare. Även cannabis är mindre viktigt för narkotikahandeln än i Sverige. Av omsättningen i EU (plus Norge och Turkiet stod cannabis för 39 %, kokain för 31 %, heroin 25%, amfetamin 3% och MDMA/ecstasy för 2%.
