Ryskt vaccin är bättre än de flesta andra vacciner mot covid-19

Det är troligt att det ryska sputnik-vaccinet är bättre än många andra liknande vacciner mot covid-19. Detta enligt forskning som bedrivits av flera forskare på Umeå universitet, i samarbete med andra forskare Nederländerna och Tyskland. Bland forskarna märks bl.a. Niklas Arnberg, Lars-Anders Carlsson, Karim Rafie och David Persson.

Vissa av vaccinerna mot covid-19 tar sig in i cellerna med hjälp av ett annat protein och en annan väg än man tidigare hade trott. Detta kan enligt forskarna förklara varför vissa av de så kallade vektorbaserade vaccinerna kan vara bättre än andra.

– Man kan säga att detta kan vara en förklaring till varför vissa så kallade adenovirus-baserade vacciner är mer effektiva än andra vacciner som bygger på samma princip. Upptäckten kan också hjälpa oss att identifiera lämpliga typer av adenovirus som kan användas som vaccin mot olika typer av infektionssjukdomar i framtiden, säger Niklas Arnberg, professor i virologi vid Umeå universitet, i ett pressmeddelande.

Det handlar om att vissa vacciner mot covid-19 använder ett adenovirus som vektor, dvs vaccinet åker så att säga snålskjuts på adenoviruset när det tar sig in i kroppen. Vaccinet liftar med adenoviruset. Fram tills nu har uppfattningen varit att alla adenovirus använder ett liknande protein som spikproteinet, ett fiberprotein, för att öppna cellerna.

De flesta adenovirus orsakar i vanliga fall luftvägsbesvär, men de olika adenovirustyper som används i vacciner har dessförinnan förändrats så att de är ofarliga. Adenoviruset i vaccinet transporterar in en gen i kroppens celler. Väl inne i cellen aktiverar genen på naturlig väg skapandet av coronavirusets spikprotein. Det är protein av samma slag som ”spikarna” utanpå coronaviruset. Cellen som producerar spik-proteinet aktiverar immunförsvaret som då skapar antikroppar mot spikproteinet.

Det som forskarna nu har upptäckt är att det adenovirus som kallas för Ad26, och som ingår i de vacciner som tillverkas av Johnson & Johnson men även i det ryska så kallade Sputnik-vaccinet, öppnar och infekterar cellen genom att istället använda ett annat slags protein. Detta virus använder ett hexonprotein som ”nyckel” för att öppna en ”dörr” i cellen som består av molekylen CD46.

Detta är en nyhet i sig, men med potential att bli ännu större. Tidigare har åsikten bland forskare varit att hexonproteins huvudsakliga funktion är att skydda virusets arvsmassa. Eftersom det finns många fler hexonproteiner på ett adenovirus innebär det att de adenovirus som använder hexonproteiner som dörröppnare sannolikt binder till och tar sig in i celler mer effektivt än de adenovirus som använder fiberproteiner.

Upptäckten förklarar också varför antikroppar som bildas mot adenovirus framförallt binder till hexonprotein. Vinsten av upptäckten blir på så sätt dubbel. Det öppnar dels upp för att välja ut adenovirus som använder just hexonprotein som dörröppnare, även mot andra typer av infektionssjukdomar. Man kan även tänka sig att de adenovirustyper som används, och eventuellt kan anses som förbrukade på grund av att vi har antikroppar mot dessa, kan omformas och återanvändas.

– Detta handlar om grundforskning. Som all annan grundforskning kan förhoppningsvis även denna forskning på sikt hjälpa oss att få fram verktyg som hjälper oss att bättre hantera infektionssjukdomar och pandemier, säger Lars-Anders Carlsson

I arbetet har forskarna bland annat i laboratorieförsök använt sig av den nobelprisbelönade gensaxen CRISPR-Cas9 för att manipulera celler, och visar att hexonproteiner binder till ”dörren” CD46. Den molekyltypen finns på alla celler i hela kroppen, vilket också är positivt. Det innebär att de vektorvacciner som har hexonproteiner som binder till CD46, kan leverera sin vaccinkomponent till alla celler och därmed effektivt aktivera immunförsvaret.

Kontentan detta i viss avseenden lite medicin-tekniska resonemang är att de vacciner som tillverkas av Johnson & Johnson och det ryska Sputnik-vaccinet troligen är bättre och effektivare än andra vacciner.

Läs också:

Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!