Den nya folkbokföringslagen skulle sätta stopp för organiserad brottslighet och välfärdsfusk. Nu visar en granskning av tidningen Hem & Hyra att det istället är hemlösa och andra utsatta som har åtalats. Drygt hälften av alla åtalade i landet har åkt fast i Göteborg.
Folkbokföringslagen skrevs om 2018 och det blev då straffbart att folkbokföra sig på fel adress. Syftet var att bättre kunna komma åt den organiserade brottsligheten, handeln med svartkontrakt och människor som fuskar med bidrag. Men nu visar en granskning av tidningen Hem & Hyra att endast 11 av de 123 åtal som väckts är relaterade till bidragsfusk.
Bild från Hem & Hyra
– Den nya lagen har istället drabbat hemlösa och andra utsatta som gjorts till kriminella och fått sina liv förstörda, säger Tony Haddou (V) riksdagsledamot, i ett pressmeddelande.
I över 50 av de 123 fallen handlar det om människor som är hemlösa. Resterande fall har antingen kopplingar till hotbild mot personen i fråga, separation, skilsmässa och några få fall knutna till andra typer av brottslighet.
– Vänsterpartiet tänker inte acceptera att regeringen gör livet ännu värre för de redan utsatta. Vi lägger därför ett utskottsinitiativ i riksdagens skatteutskott där vi föreslår att regeringen skyndsamt ska lösa den här frågan, säger Haddou.
Utskottsinitiativet ska behandlas i riksdagens skatteutskott 25 mars. Läs det här.
Drygt hälften av alla åtalade i landet har åkt fast i Göteborg. Inget tyder emellertid på att fusket är vanligare i Göteborg än någon annanstans. Det tycks snarare bero på prioriteringar och effektivare samarbete mellan myndigheter. I alla fall enligt åklagaren Alexander Malmgren:
Sedan lagskärpningen sommaren 2018 har polisen skrivit över 3?000 anmälningar om falska adresser runt om i landet. Samtidigt som 200?000 personer tros vara registrerade på fel plats är antalet åtal alltså ynka 123. Hotet mot det värdefulla folkbokföringssystemet är med andra ord långt ifrån avvärjt. Frågan är om lagen verkligen är en effektiv metod. En som borde veta är Alexander Malmgren i Göteborg. Som landets absolut mest erfarne åklagare på området är han en nyckelperson i kampen mot adressfusket. Att rättsfallen är så många i Göteborg tolkar han som att stadens åklagarkammare arbetat systematiskt och haft bra kontakter lokalt med andra myndigheter. Men han, adresspiraternas fiende nummer ett, är ändå bekymrad.
Jag tror att förklaringen är en annan. Nämligen att antalet hemlösa är högre i Göteborg än i andra städer. På grund av att fattigdomen är större i Göteborg än på många andra platser. Klassklyftorna större och djupare.
Grundproblemet är dock brist på bostäder. Något som orsakats av en obefintlig bostadspolitik och alldeles för litet bostadsbyggande. Vilket i sin tur är resultatet av politiska beslut av framförallt borgerliga regeringar men även av sosseregeringar. Det är sådant som avskaffade av räntesubventioner för byggande, vinstkrav på allmännyttiga bostadsbolag, privatiseringar och försäljningar av allmännyttiga bostadsföretags fastighetsinnehav, avregleringar av bostadsmarknaden med mera.
När folk inte har nån bostad måste de skriva sig på en boxadress eller hos nån där de i verkligheten inte bor. För annars får de ingen post, myndigheter kan inte få kontakt med dem och arbetsköpare inte nå dem.
– Jag skäms över att myndigheterna prioriterar denna fråga i Göteborg. Vi borde istället lägga resurserna på att hjälpa dessa personer ur hemlöshet och bygga hyresrätter med rimliga hyror och som folk har råd med, säger Maj Karlsson (V), riksdagsledamot.
Läs också: En socialistisk bostadspolitik
