Företrädare för ett assistansbolag misstänks för att tillsammans med brukare och assistenter ha lurat Försäkringskassan och Göteborgs kommun på över 43 miljoner kronor. Brotten har enligt åklagarna pågått mellan 2012 och 2020 och varit systematiska.
Av de 22 åtalade är tre häktade. Det rör sig huvudsakligen om grovt bidragsbrott, grovt bedrägeri och grovt penningtvättsbrott. Hela ärendet började rullas upp när Försäkringskassan för några år sen granskade assistansersättningen för en person i Vänersborg.
Utredningen visar att brukarna har simulerat sjukdom eller kraftigt överdrivit allvarliga sjukdomstillstånd för att lura myndigheterna.
– Förundersökningen har visat på en lönsam och cynisk hantering. De misstänkta har inte dragit sig för att med hjälp av juridiska ombud gång på gång begära överprövning, för att få ändring i de fall då kommunen eller Försäkringskassan har satt stopp för utbetalningar. Men stoppen har varit få eftersom myndigheternas kontrollfunktioner och rutiner för att tackla detta delvis brustit, säger kammaråklagare Petter Lundgren, i ett pressmeddelande.
Brottsligheten har möjliggjorts genom utnyttjande av fattiga arbetskraftsinvandrare. Genom ett hägrande uppehållstillstånd i Sverige har dessa personer i vissa fall jobbat för de misstänkta med andra saker än den assistans de varit anställda att ge och till en väsentligt lägre lön.
– Vi menar att allt detta har bidragit till att de misstänkta under nästan ett årtionde har kunnat tillskansa sig utbetalningar från svenska myndigheter på mångmiljonbelopp, säger kammaråklagare Petter Lundgren.
Utredningen har fokuserat på att säkra värdefull egendom i Sverige och utomlands. Runt 10 miljoner har säkrats på detta sätt. Den här typen av brott är resurskrävande och åklagarna har inte kunnat få fram alla bevisuppgifter i utredningen.
– Vi är av lagen förhindrade att ta del av potentiellt avgörande bevisning. Det handlar bland annat om att vi inte får läsa av meddelanden mellan de misstänkta eftersom de är släkt eller familj. Trots att vi har misstankar om mycket allvarlig brottslighet skyddar olika typer av sekretessregler de misstänkta. Vi kan till exempel inte hämta in vissa handlingar från vården eller hålla förhör med läkare som skrivit intyg åt brukare där vi ser att brukaren inte alls är så sjuk som det påstås i läkarintygen, säger kammaråklagare Alexander Malmgren.
Under förundersökningen har tio medarbetare från polisens bedrägerisektion i region Väst ingått i utredningsgruppen. Även medarbetare från Nationella operativa avdelningen (Noa), lokalpolisområden och internationella sambandsmän har deltagit i arbetet. Ett stort antal utredningsåtgärder har genomförts, bland annat har ca 300 förhör hållits.
– Resultatet av polisens spaning i Sverige och utomlands finns med i förundersökningen. Vi har spanat både fysiskt och digitalt. Tack vare spaningen har vi kunnat positionera var olika personer befunnit sig och kunnat säkra bevisning i form av övervakningsfilm, säger utredaren Jonathan Axelsson som varit polisens handläggare i ärendet.
Det hela är en tydlig illustration hur Sveriges privatiseringar, upphandlingar och bristande reglering av vård och arbetskraftsinvandring leder till brottslighet.
Läs mer om assistansfusk och assistansbedrägerier
