Det första polisövergreppet i Göteborg var när Hvitfeldtska gymnasiet där flera hundra demonstranter och seminariedeltagare bodde omringades och stängdes in av polisen torsdagen den 12 juni 2001. Detta kom att bli den utlösande orsaken för de många polisövergrepp, oroligheter och kravaller som skulle följa under de följande dagarna. Polisövergreppet och polisens våld kom att sätta tonen. Det var vad som skapade våldet under de så kallade Göteborgshändelserna.
Torsdagsmorgonen
Cyklar ner mot Hvitfeldtska ungefär klockan halv 8 på morgonen. Allt är mycket lugnt på skolan. Går en sväng inne i skolan. Allt lugnt och stilla.
Vidare med cykeln mot Lagerhuset. Hjälper till lite i boendedisken och ringer lite samtal. Magnus dyker upp med information om att polisen omringat Hvitfeldtska. Han och jag har flera kontakter med polisen om detta. Skickar upp folk till skolan för att kolla läget. Ger AP (ett amerikanskt nyhetsteam) tillstånd att filma i Lagerhusets incheckningslokal. Samtidigt som jag nås av rapporterna från Hvitfeldtska ser jag också poliser samlas runt lagerhuset och Syndikalistiskt Forum. Efter kontakt med kontaktgruppen hos polisen försvinner de därifrån.
Polisen provokationer
Polisbil kör rakt in på Hvitfeldtska onsdag kväll trots att uppgörelsen med polisen omfattar att Göteborgsaktionen själva ska sköta all säkerhet på skolorna. Polisbilen avvisas utan våld.
Inringning av Hvitfeldtska gymnasiet torsdag med start kl 11.00. Polisen placerar ut containrar de beställt flera veckor innan runt skolan. Ungefär 500 människor hamnar innanför polisens containermurarna. Ledde till kravaller i Vasaparken initierade av maskerade ungdomar. En katastrofal utveckling blev resultatet med polisens stormning som utlösande faktor för våld och kravaller. Detta ingripande fick självklart också konsekvenser för de kommande dagarna.
Åter på Hvitfeldtska
Äter lite och beger mig upp mot Hvitfeldtska för att se om jag kan genomföra ett planerat möte med demofunktionärer. Nu är klockan cirka halv två. Väl framme vid avspärrningarna vi Molinsgatan pratar jag med polisen om mitt ärende. Jag blir släppt igenom den första linjen med ridande poliser men stoppad vid nästa linje. Då ringer jag Nordenstam och säger att jag vill in för att genomföra mitt möte. Han säger att han kommer att höra av sig inom 20 minuter. Jag väntar mellan polislinjerna, det dröjer nog 30 minuter innan han hör av sig igen. Då meddelar han mig att jag ska ta mig runt till andra sidan skolan, vid Viktor Rydbergsgatan, där flera av mina kamrater samlats. Jag lämnar Molinsgatan och meddelar folk att jag ska få komma in på det avspärrade området. Klockan är nu cirka halv tre.
Väl på andra sidan ser jag att inte bara mina kamrater finns där, utan också polisens kontaktgrupp. Mina kamrater är Helena T och Hans A från Attac samt Tord B (MJV/Göteborgsaktionen). Efter en diskussion om vilka som ska gå in för att sköta förhandlingarna blir det jag, Tord och Hans som går in. Vi får övertala Helena om att stanna utanför. Nordenstam ger oss omedelbart som vi går iväg ett första bud från polisen, ”Alla får gå ut om de låter sig visiteras”. Vi får också information om att vi kan ta det lugnt, att det inte är bråttom att få fram ett positivt resultat. Uppe vid infarten till Hvitfeldtska sätter polisen upp kravallstaket och polisens bud meddelas till de som redan nu vill komma ut men som nekats av polisen. Ungdomar börjar gå ut under överinseende från oss tre förhandlare. Därefter går vi in mot själva skolan. Efter att ha gått hela den långa gatan passerar vi två barrikader av bänkar, stolar och annan bröte som de innestängda lagt upp. Mellan dessa finns två högar med gatsten. Inget av detta fanns på morgonen när jag passerade skolan.
Inne på skolgården är det mycket lugnt, folk spelar flöjt och en stor grupp sitter och diskuterar. Vi tre förhandlare kontaktar så fort vi kan Annicka som finns på skolan. Vi fyra har en kort diskussion om läget och inser snabbt att problemet är YaBastas skyddsutrustning som de vill ta med ut. I övrigt är troligtvis kraven acceptabla för de flesta därinne. Vi går ut till stormötet på gården. Där sitter ungdomar och diskuterar i en mycket demokratisk ordning. Mötet leds av en kille i långa dreads. Han kallas av folk för mötesunderlättare men funkar som vad jag skulle kalla mötesordförande. Han fördelar ordet och håller ordning på talarna och manar regelbundet till att vi måste komma till ett beslut. Beslutet blir att acceptera de villkor som ställts men kräva att slippa bli visiterade samt att kräva att YaBasta ska få ta med sig sin utrustning. Dessutom beslutas att alla måste få gå, annars går ingen ut. Några få vill inte lämna utan vill försvara skolan till varje pris. Beslutet fattas efter ganska långa diskussioner.
På vägen ut till mötet ringde min far. Han har suttit i polisstyrelsen och är bekant med Håkan Jaldung. Han har fått reda på att Jaldung inte kommer att hålla eventuella överenskommelser och säger att jag inte kan lita på polisen och Jaldung. Jag bestämmer mig för att ändå arbeta för att försöka få ut så många som möjligt.
Vi tar kraven till staketet och polisen. Hela tiden passerar ungdomar ut genom kravallstaketen. Polisen accepterar efter en kort diskussion att YaBasta ska få ta med sin utrustning ut men gör inte avkall på visiteringskravet. Efter en ny runda med aktivisterna inne på skolan accepteras detta bud tveksamt av de instängda och av YaBasta.
Efter detta gäller förhandlingarna hur visiteringen ska gå till och hur bilar ska kunna komma ut. Överenskommelse nås om att först kan de som går komma, sen kan bilarna följa därefter och köra till Chalmers parkering där folk kan hämta sina grejer från bilar och bussar. Nu deltar även Anton från YaBasta i förhandlingarna. Ya Basta erbjuds att visiteringen ska ske i skymundan så de inte ska känna sig chikanerade. Detta erbjudande har YaBasta svårt att ta men de lutar åt att acceptera det. Tillbaka hos polisen med detta erbjudande upptäcker vi att Nordenstam försvunnit. Vi får tillbaka honom men han meddelar bara att hans förhandlingsmandat är borta.
Polisledning och åklagare har beslutat att alla som finns inne på skolan ska gripas. Vi meddelar detta till de innestängda och Hans och jag beslutar att lämna området. Tord stannar kvar. Göran Nordenstam ska hjälpa oss två ut. Innan vi går ut pratar jag en stund med JP och några andra om läget. Vi hjälper en sista flicka ut från skolan. För Hans går det bra, men när jag klättrar över staketet trycker två poliser in mig i kravallstaketet med sina sköldar. Efter en stunds palaver får Nordenstam loss mig.
Jag, Hans och Nordenstam går upp mot Terrassgatan där det redan står ett antal civilspanare och ett antal civilpersoner. Göran Nordenstam uttrycker sin förtvivlan över den väg utvecklingen tagit. Vi studerar nu de innestängdas lilla demonstration (kanske 300). De ställer upp sig och tågar mot kravallstaketen på samma sätt som de tänkt göra utifall de blivit utsläppta. Först Ya-Basta, sen Gävle LS med fanor och banderoller och därefter vad som brukar kallas ”black block” och sist övriga. Många står också på höjderna som omger den lilla infartsgatan. Cirka fem meter från kravallstaketen stannar de. Några minuter går, därefter gör YaBasta flera stycken utbrytningsförsök. Kravallstaketen ger vika och det ser ut som det är fritt fram. Jag försöker teckna till Annicka när jag får syn på henne därinne att det står mängder med poliser bakom containrarna som polisen ställt upp runt skolan. En kvinna går sakta fram och tar en titt bakom containrarna. Vi ser Tord dyka upp igen. Han pratar med polisen, grips och förs bort. Hans rusar ner för att få honom fri igen. Tord går in på skolområdet igen efter att han släppts. Allt är lugnt. Civilspanarna runt mig är mycket intresserade av mina telefonsamtal.
Jag hör civilspanare och andra poliser diskutera en inbrytning från polisen och hur den ska gå till. Det är viktigt att säkra höjderna bredvid vägen säger dom. Alla som finns kvar på skolan ska gripas är en annan information som jag hör. Allt är fortfarande lugnt och jag beslutar att lämna området för att fullgöra mina skyldigheter i Bushdemon. Klockan är nu omkring 17.00.
Totalt greps och omhändertogs cirka 350 personer inne på Hvitfeldtska. Under dagen greps och omhändertogs ytterligare cirka 1 000 personer på andra platser, främst i och omkring Vasaplatsen men även på många andra håll i stan. Mycket få kom dock att åtalas för någonting, bara nåt tiotal personer.
Läs mer:
- Rapport från Göteborg 2001 (januari 2002). Publicerad i boken ”Göteborgskravallerna och processerna” av Erik Wijk.
- Sex dagar i Göteborg 2001, dagbok från Göteborgshändelserna
- Polisen startade kravallerna i Göteborg 2001
- Hans Abrahamsson – en delad värld
- Göteborgskommitténs utredning
