Antisemitismen (rasism mot judar) har under efterkrigstiden (sen 1945) varit svag och ganska obetydligt i Sverige. Forum för levande historia (FFLH) har gjort en undersökning med anledning av hysterin i media (framförallt i DN) om en påstådd ökning av antisemitismen i Sverige.
Resultatet från undersökningen visar att stödet för traditionella och förintelserelaterade antisemitiska föreställningar försvagats mellan 2005 och 2020 samtidigt som andelen som tar avstånd från denna typ av föreställningar ökat. Även stödet för antijudiska motiv och hållningar som uttrycks i en kontext som rör Israel har minskat. Enligt undersökningen kan endast 5% av den svenska befolkningen anses ha antisemitiska åsikter. Det finns dock fler som kan ha fördomar om judar när det gäller vissa saker. Närmar bestämt 28% kan sägas ha enstaka antisemitiska fördomar men enligt FFLH kan de inte sägas vara antisemiter.
Det finns inte heller nån skillnad på personer födda i Sverige med en eller två föräldrar födda utomlands och personer födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar. Pratet om en ökande antisemitism bland muslimska invandrare är alltså dumheter. Personer födda i Sverige med en inrikes född förälder och födda i övriga Norden är mer positivt inställda till judar än personer födda i Sverige med två inrikes födda föräldrar medan personer födda utanför Europa har en jämförelsevis mer negativ inställning till judar.
Utvecklingen i Sverige liknar utvecklingen i resten av Västeuropa där antisemitismen också minskar i alla undersökta länder. I Ungern har antisemitismen däremot ökat och i Polen finns ingen minskning. Ungern och Polen har också en större andel med antisemitiska åsikter medan Sverige har en låg nivå jämfört med de flesta länder. Inte heller i andra länder går det att hitta ett samband mellan antisemitism och invandring från Mellanöstern.
Vissa frågor i enkäten är dock problematiska. Exempelvis ska de svarande ha en åsikt om frågan ”Judarna har stort inflytande över medierna”. Svaret på den frågan är nej på det generella planet men i Sverige är svaret faktiskt ja. Familjen Bonnier är judisk (utan att vara speciellt religiös eller troende) och dominerar helt svensk medieutgivning. Om någon svarar ja på frågan så anses det dock vara antisemitiskt vilket det i en svensk kontext naturligtvis inte är. Samtidigt så beror ju inte Bonniers makt över media på att de är judar utan på att tillhör överklassen i ett kapitalistiskt land. Med tanke på frågornas utformning är det nog så att antisemitismen i Sverige överdrivs i rapporten från FFLH.
”Judarna utnyttjar nazisternas judeutrotning (förintelsen) i ekonomiska och politiska syften” är att annat påstående som de svarande ska tycka om. Att svara ja på den frågan klassas som antisemitism, men samtidigt är det uppenbart att det finns enstaka judar som använder sig av förintelsen för att vinna fördelar. Om förintelsen inte hade ägt rum hade sannolikt den judiska staten Israel inte existerat. Israel kan därför ses som ett resultat av att judar utnyttjat förintelsen eller som ett resultat av västvärlden dåliga. Israek kan också se som ett resultat av antisemitism i västvärlden som då sett till att bli av med de judar som levt västvärldens länder genom att uppmuntra dem ett flytta till Israel. Att judarna som grupp skulle utnyttja förintelsen för att få fördelar i dagens läge faller däremot på sin egen orimlighet. Jag skulle svara nej på bägge frågorna som jag berört men de som svarar ja behöver inte på nåt sätt vara antisemiter.
Politisk återfinns antisemitism i huvudsak inom extremhögern och högern dvs bland de som sympatiserar med sverigedemokraterna moderaterna och kristdemokraterna. Bland de som sympatiserar med centern, miljöpartiet och vänsterpartiet är antisemitismen är andelen personer med antisemitiska åsikter låg. Det gäller även i frågor som relaterar till Israel. Det finns alltså inget som helst fog för de vanliga mediedumheterna om ”vänsterns antisemitism”. Varken när det gäller Israelkritik eller nåt annat.
Antisemitism som helhet är dock något vanligare bland muslimer än i andra befolkningsgrupper. Men inställningen till staten Israel har ingen betydelse för det. Bland de som är födda utomlands är antisemitism vanligare än i befolkningen i övrigt men det gäller inte för deras barn som är födda i Sverige. Det finns fler med antisemitiska åsikter bland äldre än yngre och bland lågutbildade än bland högutbildade. De som är antisemiter är oftast också sexister, islamofober och invandrarfientliga.
De som tror att antisemitismen i Sverige ökat har grundläggande fel. Den har minskat i hela befolkningen oavsett ursprung och religion (dock minskat lite mindre bland muslimer). De som tror att vänstern har antisemitiska åsikter har grundläggande fel. De som tror att antisemitism främst finns bland ungdomar har fel.
De som främst är antisemiter är högerextremister, dvs fascister och nazister såsom exempelvis medlemmar och sympatisörer med sverigedemokraterna och nazistorganisationer. Men även många moderater och kristdemokrater ärt antisemiter.
FFLH:s undersökning visar en tydlig minskning av antisemitismen i Sverige. Men de som gjort den är för fega att säga det. De säger att de inte kan svara på den frågan utan vill bara säga att antisemitiska attityder och åsikter minskat i Sverige. Men det är ju faktiskt samma sak som att antisemitismen minskat. Varför författarna, Henrik Bachner och Pieter Bevelander, bakom rapporten och FFLH inte vågar säga det är helt obegripligt.
Rapporten använder tyvärr också en metodik som är mycket svårbegriplig för folk. Det verkar som detta främst syftar till att försöka visa att antisemitism är mer omfattande än vad den egentligen är och att visa att det är ett svårt problem i samhället, vilket det verkligen inte är. Antisemitism är ett marginellt problem i Sverige även om det i vissa sammanhang är ett stort problem för de judar som drabbas av antisemitiskt våld, antisemitisk förföljelse och antisemitiska fördomar.
