Allt färre misstänkta brottslingar

Andelen brottsmisstänkta i befolkningen har minskat under åren 2007–2018. Detta såväl bland personer med inrikes som med utrikes bakgrund, visar en ny studie från Brå. Andelen brottsmisstänkta har minskat i samtliga studerade befolkningsgrupper.

Under perioden 2007–2018 har andelen brottsmisstänkta minskat i de studerade grupperna. Bland inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar har andelen brottsmisstänkta minskat från 1,6 till 1,4 procent. Bland inrikesfödda med en utrikesfödd förälder har den minskat från 3,3 till 2,6 procent. I gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar har andelen brottsmisstänkta minskat från 5,3 till 4,7 procent. Slutligen har den bland utrikesfödda har minskat från 4,0 till 3,6 procent.

För vissa brottstyper har andelen misstänkta däremot ökat under 2007–2018. Till exempel har andelen misstänkta för narkotika­brott ökat i samtliga undersökta grupper. För dödligt våld har andelen misstänkta ökat i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar.

Grupper med överrisk att bli misstänkt

I Brås studie ingick även att undersöka de olika studerade gruppernas så kallade överrisk att misstänkas för brott, det vill säga deras risk jämfört med en referensgrupp.

Störst andel brotts­misstänkta finns bland inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, följt av gruppen utrikesfödda. Skillnaderna, mellan de olika gruppernas risk att misstänkas för brott, beror bland annat på skillnader i gruppernas åldersfördelning. Exempelvis finns det en större andel unga personer i gruppen inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar, jämfört med inrikesfödda med två inrikesfödda föräldrar. Andelen misstänkta för brott är generellt sett större bland unga än bland äldre.

– När vi jämför de olika grupperna med referensgruppen, som utgörs av inrikesfödda personer med två inrikesfödda föräldrar, så ser vi att överrisken ligger kvar på ungefär samma nivå 2018 som 2007, säger David Shannon, enhetschef på Brå, i ett pressmeddelande.

Att registreras som brottsmisstänkt är 2,5 gånger så vanligt för utrikesfödda som för inrikes­födda med båda föräldrarna födda i Sverige. För inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar är det drygt 3 gånger så vanligt som för inrikesfödda med båda föräldrarna födda i Sverige.

– Även om inrikesfödda med två utrikesfödda föräldrar har en relativt hög överrisk, så är de en liten grupp i befolkningen, och de står för en relativt liten andel av samtliga registrerade brott, säger David Shannon.

Studien

Studien är i huvudsak en beskrivande kartläggning och egentligen visar den ingenting nytt. I en del analyser tas dock hänsyn till skillnader mellan grupperna gällande vissa bakgrundsfaktorer: Ålder, kön, disponibel inkomst, utbildningsnivå och kommuntyp. Dessa analyser visar att variationer i åldersfördelningen mellan de olika grupperna är en viktig faktor.

Bland utrikes­födda samt i synnerhet inrikesfödda med utrikesfödda föräldrar är det en högre andel yngre personer, och unga misstänks generellt för brott i högre utsträckning än äldre. Analyserna visar att överriskerna också till viss del hänger ihop med skillnader i de olika gruppernas inkomst- och utbildningsnivåer.

Personer med invandrarbakgrund har genomsnittligt lägre inkomster, kortare utbildning, sämre hälsa och bor oftare trångt. Allt detta är riskfaktorer för brottslighet.

Om hänsyn tas till ålder, kön och klass försvinner större delen av skillnaderna mellan utrikesfödda och inrikesfödda. Faktiskt mellan alla de undersökta grupperna. Den resterande skillnaden kan förklaras med rasism inom polis och rättsväsen. I verkligheten så är invandrare och deras barn alltså inte all på något sätt brottsligare än andra. Det är fortfarande så att kön (män är brottsligare än kvinnor), klass (fattiga är brottsligare än rika) och ålder (unga är brottsligare än gamla) har en mycket större betydelse för vem som begår brott än ursprung, kultur, religion och etnicitet.

Läs mer:
Liked it? Take a second to support Anders_S on Patreon!
Become a patron at Patreon!