Världen är tyvärr ännu inte mogen för en internationell demokrati. Nationalstaten är fortfarande en nödvändig politisk nivå för verklig folkmakt. Liksom för nationellt försvar mot nyliberalismens privatiseringar, globaliseringar och attacker mot sociala välfärdsåtgärder vunna genom flera generationers kamp.
Nations matter
Det skriver författaren Craig Calhoun i sin bok ”Nations Matter – Culture, History and the Cosmopolitan Dream” och föreslår att vi inte försöker önska bort nation och nationalism, utan istället omvandla dem i positiv riktning. Verka för en sorts ”god” progressiv nation(alism):
- Trots allt ont som begåtts i nationalismens namn, så kan den inte beskrivas som enbart ett ”moraliskt fel”, menar Craig Calhoun och fortsätter:
- Den nationella vi-känslan är avgörande för demokratin. Den skapar den solidaritet som behövs för ekonomisk rättvisa och social inkludering.
- En nationella stat har potentialen att överbrygga etniska och andra söndrande klyftor i samhället. En stark nationalstat underlättar också för investeringar i den offentliga sektorn.
Solidaritetsgemenskaper
Nation(alism) är en svårdefinierad känsla, försöker jag att sammanfatta. Objektiva kriterier räcker inte för att definiera nation och nationalism. Det handlar i grunden om historiskt framvuxna och/eller politiskt skapade solidaritetsgemenskaper.
Att ett avgränsat kollektiv människor subjektivt upplever en vi-känsla och en samhörighet som ”etni”, folk eller nation. En upplevelse av att vara lika, att höra ihop, och därför en vilja till nationellt självbestämmande. Att i en nation leva med och ledas av ”våra egna”.
Idag uppfattas den moderna nationalism ofta som ”ond” och högerpopulistiskt. Men när den växte fram för drygt 200 år sedan sammanföll kampen för demokrati och nationellt självbestämmande med varandra. Båda handlade om ”folkmakt”.
Och även kampen för att införa socialism, och senare bygga socialism tog nationella former. Det svenska socialdemokratiska folkhemmet hade socialistiska inslag, och var en form av vänsternationalism.
Progressiv nationalism
På 1900-talet har vi upplevt flera progressiva former av nationalism: anti-kolonial, anti-imperialistisk, anti-fascistisk, nationell frigörelse från förtryckande imperier efter första världskriget. Vietnams nationella kamp mot USA-imperiet är den mest uppmärksammade och enligt min mening mest lyckade nationalistiska och sociala befrielsekampen!
Från sitt ursprung i den franska revolutionen och i den tyska romantiken kring år 1800 blandades och föddes den moderna nationalismen som en storskalig form av tidigare småskaliga identiteter i by och region. Nationalismen som politisk ideologi menade att politik/stat och kultur/nation borde sammanfalla.
I grunden förstår jag nation(alismen) som ett nutida och ”naturligt” utryck för att människan evolutionärt, biologiskt, mentalt och psykologiskt är en samhällsbyggande social varelse.
Vår socialitet är medfödd, och idag ”uppskalad” till den högre nationalstatsnivån – vilket skett via en slags kreativ ”social konstruktion”, som skapat ”Den föreställda gemenskapen” med många människor vi aldrig träffar (bok av Benedict Andersson).
Nationalism
Nation(alismen) som fenomen är alltså något som är svår att utrota eftersom den anknyter till våra medfödda känslomässiga identitära och kollektiva rötter av gemenskapsliv och vi-behov. Till vår sociala mänskliga natur.
Därför är det bättre att vi på den politiska vänstersidan istället för att vända den starka vi-kraften ryggen, arbetar för en ”god” inkluderande nationalism som innefattar minoriteter och invandare, och som samarbetar fredligt med sina forna fiender och grannländer. Som exempelvis det nordiska samarbetet mellan våra godartat nationalistiska syskonländer.
Idag ser vi tvärtom att den ”onda” formen av nationalism växer i Europa och i världen. Vid nästa års val får vi troligen en reaktionär högervriden blåbrun regering med monopol på de nationella känslorna, den nationella kraften. Mot den farliga och skrämmande utvecklingen borde vi sätta en anti-rasistisk röd vänsternationalism.
Hans Norebrink
Läs mer:
