Känslan att saker och ting bör vara rättvisa kan såväl människor som andra djur som lever i grupp känna. I psykologiska djurförsök blir schimpanser upprörda och arga om andra får mer eller godare mat än de själva.
– Ska det löna sig att vara med i en grupp så måste det vara till nytta för dig själv. Därför är det viktigt att jämföra dina belöningar med andras, säger Darby Proctor, tidigare apforskare (primatolog) vid Emory-universitetet i Atlanta, USA. Numera vid Florida Institute of Technology.
Forskarna använde det så kallade ultimatumspelet: En apa får indirekt tillgång till säg 10 bananer, och sedan erbjuder hen en annan apa 1-10 bananer. Kommer de överens får de båda sina bananer.
Delar de ungefär på hälften är allt frid och fröjd. Båda får bananer och är nöjda. Men ger den första apan för få av de 10 bananerna till den andre apan så blir denne förbannad. För att straffa snåljåpen säger den nej till den andre apans orättvisa förslag på banan-uppdelning, och då får ingen apa några bananer.
Orättvisa ger protester
I varje fall protesterar schimpanser över orättvisa uppdelningar. Och rättvisa uppdelningar är inte ovanliga. Det står lite olika här i texter från olika forskare jag hittat på nätet. Människor och apor protesterar dock i alla fall båda och kräver rättvis jämlik uppdelning – men aporna kanske trots det accepterar färre bananer?
Människor – vuxna som barn – reagerar ungefär som de arga aporna, men starkare. De blir upprörda över orättvisa uppdelningar av (här) pengar, och hämnas då på den osolidariska motparten genom att stoppa hela utdelningen av pengar. Istället för att nöja sig med få pengar så ser den till att ingen får några pengar alls.
Det här visar enligt forskarna på att såväl människor som schimpanser – och troligen även andra sociala djur som lever i grupp protesterar mot ojämlika uppdelningar av materiella resurser (som pengar, mat, bananer) för att istället kräva rättvisa!
Men detta resultat går emot vad nationalekonomin och i stort även de borgerliga partierna tror och säger om människans natur:
Alltså att vi bara är själviska individer som vill ha mesta möjliga av ekonomiska resurser. Istället är vi beredda att i rättvisans namn offra exempelvis pengar (i försök) med människor).
Nationalekonomin använder här termen ”rationella maximerare” för att beskriva vad de kallar (den kyligt rationella) ”ekonomiska människan”. Men då har den påstått vetenskapliga nationalekonomin fel. Krav på rättvisa kan vara viktigare än pengar och prylar för oss människor.
Andra försök
Jag skrev i en tidigare artikel om ultimatumspelet och andra försök som tvärtemot visar att schimpanser är rationella maximerare som accepterar få bananer och struntar i rättvisan. Där hamnade jag i en som det verkar pågående vetenskaplig debatt med olika resultat. Vilket delvis verkar bero på hur många gånger forskarna spelar ultimatumspelet med apor.
Jag raljerade och skämtade då över att högerns och nationalekonomins teoretiska tankefigurer rationella maximerare och ekonomiska människor bara fanns hos schimpanserna, inte hos människor: Min titel var ”Den ovetenskapliga aphögern”.
Men enligt andra forskare kräver alltså schimpanser rättvisa – precis som vi människor. gör. Det anser professorerna Frans de Waal och Darby Proctor. Samt evolutionsbiologen Manfred Milinski i Tyskland.
Om det är på det viset blir det ju fel av mig att kalla nationalekonomer för aphögern, som jag gjorde i mitt förra inlägg! Jag ber då aporna, nationalekonomerna och den politiska högern om ursäkt!.
Jag kan ju inte avgöra vilka forskare som har rätt – det får framtida enighet (konsensus) bland forskarna avgöra. Så går ju vetenskap till. Man argumenterar och forskar fram olika åsikter, som sedan debatteras tills den sanna sidan blir rådande vetenskapliga fakta (för tillfället).
Djur som kräver rättvisa
Vi människor är då enligt de andra nya forskarna (jag refererar till) inte unika som enda djur som kräver rättvisa. Det gör även schimpanser och troligen även många andra sociala djur. Det kan indikera att redan den apliknande varelse som för 6-7 miljoner år sedan delades upp i människor och blivande schimpanser/bonoboer hade en känsla för rättvisa.
– Resultaten tyder på att människans sinne för rättvisa har en lång (evolutionär) utvecklingshistoria, och att människor och schimpanser kan dela en utvecklad känsla för rättvisa som är gemensam för många samarbetande (kooperativa) arter, skriver forskarna i den vetenskapliga tidskriften PNAS (”Proceedings of the National Academy of Sciences of the United States”).
Dessa resultat är ju än värre för nationalekonomins och högerns teorier om mänskliga resursegoister. Såväl dagens människor som dagens schimpanser – och som troligen även forntidens ”apmänniska” för många miljoner år sedan (och kanske ännu längre tillbaka i historien) krävde rättvisa.
Hans Norebrink
# Det var lite krångligt att sammanställa dessa motstridande resultat. Jag ber om ursäkt om jag i någon mån misslyckades med att förklara klart nog.
Läs mer: Den ovetenskapliga aphögern
