Påståenden som att utsläppen från ett kilo nötkött motsvarar att köra en bensinbil 12-15 mil är helt ovetenskapliga eftersom de inte tar tillräcklig hänsyn till skillnaderna i vilka gaser de släpper ut. Om man fryser metanutsläppen på nuvarande nivå kommer de att bidra marginellt till fortsatt temperaturökningarna, medan fortsatta koldioxidutsläpp på dagens nivå leder snabbt mot kraftigt ökade temperaturer.
Att minska förbränningen av fossila bränslen är och förblir det centrala för att minska den framtida globala uppvärmningen. Som grädde på moset får man kraftigt minskade metanutsläpp på köpet.
Bortsett från alla andra svagheter som finns i livscykelanalyserna gör omräkningen av metanutsläpp till koldioxidekvivalenter resultaten gravt missvisande. Detta leder till att påståenden som att utsläppen från ett kilo nötkött motsvarar att köra en bensinbil 12-15 mil är rent nonsens och att jämförelser mellan olika livsmedels klimatpåverkan är felaktiga.
Problemen med livscykelanalyser
När man gör livscykelanalyser för klimatpåverkan har man oftast uttryckt metanets klimatpåverkan i ”koldioxidekvivalenter” genom användning av metriken GWP-100. Problemet med detta är tiden och gasernas livslängd i atmosfären. I ett kort tidsperspektiv orsakar metan mycket kraftigare uppvärmning än koldioxid, men eftersom metan bryts ned snabbt i atmosfären är effekten kortvarig, medan koldioxidens utsläpp ackumulerar år från år. Den verkliga uppvärmningseffekten av metan skiljer sig dramatiskt från de värden GWP-100 ger i alla lägen utom när metanutsläppen ökar i en viss stabil och jämn takt. På senare tid har detta uppmärksammats i en rad vetenskapliga artiklar (till exempel Cain et al 2019 och Smith et al 2021).
Enligt GWP-100 motsvarar konstanta metanutsläpp en kraftig fortsatt uppvärmning, medan den verkliga effekten på klimatet är nästan obefintlig*.
Om utsläppen minskar blir bristerna i GWP-100 ännu mer tydliga. Enligt GWP-100 skulle, säg halverade, metanutsläpp fortsatt bidra till kraftig global uppvärmning år efter år, medan den verkliga effekten är att de skulle leda till en mycket snabb temperatursänkning. I själva verket är minskade metanutsläpp att jämföra med negativa koldioxidutsläpp.
Den senaste IPCC rapporten ägnar mycket utrymme åt de olika metriker (sätt) att uttrycka metanets klimatpåverkan på och konstaterar att GWP-100 för att uttrycka metanets klimatpåverkan på mycket sällan ger rätt resultat. (kapitel 7. sid 124-125). IPCC:s egna klimatmodeller använder sig inte av denna typ av koldioxidekvivalenter.
Vad betyder detta i praktiken?
Låt oss titta på korna, eftersom de ofta står i skottgluggen och metan är deras främsta bidrag till den globala uppvärmningen enligt GWP-100 beräkningar: Svenska kors metanutsläpp bidrar inte till växthuseffekten.
Gunnar Rundgren
*) Enligt de senaste beräkningarna krävs en årlig minskning av utsläppen på 0,3 % för att metanets klimatpåverkan skall vara noll.
Ursprungligen publicerat på Trädgården Jorden.
Läs också:
- Svenska kors metanutsläpp bidrar inte till växthuseffekten
- Falsk metanmatematik – koldioxidekvivalenter
- Samma antal kor är klimatneutralt
- Kornas planet – Kons heta andedräkt
