En artikel i Dagens ETC om den eventuella bristen på gas som kallas analys är faktiskt nästan helt obegriplig. Det beror delvis på att karln som skrivit den helt klart inte behärskar språket. I vilket fall som helst är artikeln fylld med märklig svenska och konstiga meningar. Artikeln heter ”Därför är det brist på gas i Europa”.
För det första behövs inte en hel artikel för det. Det är brist på gas för att efterfrågan ökat medan produktionen inte ökat. Samma med elpriset. Ökad efterfrågan, men produktionen hänger inte med. Det är lätt att förstå. I artikeln staplas mening efter mening, stycke efter stycke, med dessa grundläggande påståenden i olika varianter. Någon analys ser jag inte tillstymmelse till utan bara staplade självklarheter.
Konstgödsel
Dessutom förekommer en massa felaktigheter i artikeln. Att konstgödsel huvudsakligen skulle tillverkas av luft är till exempel trams. Kvävegödsel tillverkas av väte och kväve. Vätet tillverkas idag med utgångspunkt från metan vilket är huvudingrediensen i naturgas såväl som biogas. Det kan tillverkas från vatten och det gjordes förr men det kräver mängder med el. Kväve utvinns från luften varefter ammoniak produceras från väte och kväve. Ammoniak är råvara för kvävekonstgödsel (nitrater). Nitrater kan också produceras genom att tillvarata skit från fåglar (guano) eller genom gruvbrytning (salpeter).
Kvävegödsel är dock bara en del av konstgödslet. Det behövs också fosfater (fosfatgödsel) och kaliumgödsel. Fosfater och råvarorna till kaliumgödsel fås från gruvbrytning. Bara en del av konstgödslet tillverkas alltså från luft. Det mest problematiska konstgödslet är fosfatgödsel. Tillgångarna är ändliga och de kommer att ta slut inom en ganska snar framtid. Att kvävegödsel blir dyrare är ett marginellt problem sammanhanget.
Ingen analys och märkligt språk
I gödselsammanhanget förekommer också en av de märkligaste meningarna i artikeln; ”Här har vi en av de formula som ligger till grund för vår livsmedelsförsörjning.” Vad betyder det och varför det konstiga ordet formula istället för det korrekta formler. Dessutom använder författaren detta språkliga missfoster till ord flera gånger i artikeln.
I slutet på ordstaplingsartikeln kommer den så kallade analysen som inte är en analys utan bara påståenden utan innehåll. ”Fast lösningen på det är nog inte att förnybar energi ska ta över och driva de gamla systemen och expansionen vidare. Det kan den förnybara energin inte göra.” Varför kan den inte det?
Vidare ”Den kan göra något annat. Driva en annan sorts ekonomi. En småskalig lokalt baserad ekonomi.” Är det sant? Varför skulle det fungera så?
Och ”Rysslands datja-system där den småskaliga lokala livsmedelsproduktionen står för hälften av landets behov. Närodlat. Närproducerat. Saker som görs för att hålla länge. Skomakare och skräddare”. Är det ens sant?
Industrin
”Så den förnybara energin kommer och går med årstiderna och vädret. I en annan sorts ekonomi har vi anpassat oss till det. Fabriken går igång när det blåser och solen skiner. Det behöver inte vara svårare än så. Det går alltid att göra saker på andra sätt.” Nej det går inte.
En stor del av alla fabriker måste vara igång hela tiden (massafabriker, pappersbruk, kemiska fabriker, stålverk osv). Andra måste vara igång nästan hela tiden (ex. mejerier) eller på vissa tider varje dygn (ex. bagerier), eller periodvis dygnet runt (ex. kvarnar, sockerbruk) för att vi ska kunna få färsk mat.
En så kallad analys kan inte bara bestå av ett staplande av trossatser för då är det ingen analys utan religion. Lösa påståenden utan belägg är ingen analys. Den aktuella artikeln av Stefan Koch är faktiskt ingenting annat än nonsens. Förklarar ingenting och analyserar ingenting. Belägger ingenting. Han bör dessutom läsa på om verkligheten.
Läs mer:
