Antalet anmälda rån mot personer under 18 år mer än fördubblades i Sverige under perioden 2015–2019, och de som misstänks är i huvudsak 15–20 år. Även den självrapporterade utsattheten för rån ökade kraftigt bland ungdomar under den aktuella perioden. Det visar en ny rapport från Brå.
– År 2020 minskade antalet anmälda ungdomsrån något, troligtvis till följd av covid-19-pandemin. Minskningen har dock endast skett i storstäder och storstadsnära kommuner. I övriga landet har antalet anmälda rån fortsatt att öka, säger Sara Jonsson, utredare, Brå.
Storstäder
De flesta ungdomsrån sker i storstäder och storstadsnära kommuner, där också ökningen har varit störst de senaste åren. Den procentuella ökningen är däremot störst i mindre städer och landsbygdskommuner. Allt fler ungdomar uppger också att de känner oro för att utsättas för rån. Något som är särskilt tydligt bland pojkar.
– Även om rån är en ganska liten del av den totala ungdomsbrottsligheten är det ett mycket allvarligt brott. Att bli utsatt för rån är en traumatisk upplevelse som kan ta lång tid att bearbeta, säger Maria von Bredow, utredare, Brå, i ett pressmeddelande.
Ungdomsrånen sker vanligtvis efter skoltid mellan 15 och 22, i områden där det finns större köpcentrum och gallerior, knutpunkter för kollektivtrafiken, skolor och idrottsanläggningar. De flesta rån sker i närheten av andra människor, och vanliga byten är mobiltelefoner, märkeskläder och trådlösa hörlurar.
Pojkar
Majoriteten av de som misstänks för ungdomsrån är pojkar i åldern 15–17 år från socialt utsatta områden. De har därmed också utländska bakgrund. Motiven till ungdomsrånen är vanligtvis behov av pengar. Andra orsaker är status inom den egna gruppen, spänning eller en bakomliggande konflikt mellan misstänkt och brottsutsatt. Närmare hälften av alla ungdomsrån begås av en person som blivit misstänkt för ungdomsrån mer än en gång. De som är utsatta för rånen är i huvudsak pojkar från mer välbeställda områden.
Även om misstänkta pojkar utgör en majoritet har andelen flickor som misstänks för ungdomsrån ökat. Från fyra procent till åtta procent under perioden 2015–2019. Särskilt tydlig är ökningen i polisregion Stockholm. Kartläggningen visar att karaktären på de rån, där minst en flicka finns med som misstänkt, delvis ser annorlunda ut än när misstänkta är enbart pojkar.
– De är ofta under 15 år och är, till skillnad från när enbart pojkar misstänks, vanligtvis inte okända för de brottsutsatta. Det förekommer dessutom förhållandevis mycket hot, våld, maktutövning och förnedringslag i samband med dessa rån, säger Anna Öström, utredare, Brå.
