Det påstås att halverad köttkonsumtion skulle vara vägen ut ur klimathelvetet, köttskatt och vegonorm förs fram som medel för frälsning. ”Ät mindre kött och mera grönt och rädda klimatet” är en fras som upprepas överallt. Men den är inte mera sann för det.
Man refererar till forskning som visar att växthusgasutsläppen från vår mat kan minska med 75% om folk slutar äta kött och dricka mjölk. Den forskningen stämmer inte om vi pratar om maten som äts, eftersom stora delar av matens växthusgasutsläppen sker efter jordbruket. Det kommer jag utveckla mer i en kommande artikel.
Men den stämmer inte heller om man ser till vad folk faktiskt kommer att äta om de slutar äta kött, något jag diskuterar nedan.
Utsläpp, protein och kalorier
Oftast blir vi serverade siffror på utsläpp per kg vara, men det är en ointressant siffra. Mer intressant är att ställa utsläppen i relation till den energi och det protein vi behöver från maten. Animalieprodukterna ger oss idag ungefär en tredjedel av alla kalorier och ungefär 60 procent av allt protein. Det är som proteinkälla som animalierna har störst värde, men jag har tagit med energi här också för det är ändå energibehovet som ger oss de konstanta signalerna att äta. Om man skall ersätta kött i en måltid vill de flesta bli mätta, snarare än att få i sig en viss mängd protein.
Det andra som är intressant är vad folk faktiskt äter och kommer att äta om de slutar äta kött och dricka mjölk. Det finns inget som talar för att de som slutar äta kött minimerar sina växthusgasutsläpp genom att t.ex äta korngryn och kokta sojabönor. Tvärtom finns det en risk i att de har invaggats i föreställningen att det viktiga är att inte äta kött och att allt annat är bättre.
Nötkött
I tabellen nedan har jag räknat ut växthusgasutsläpp för ett genomsnittligt dagligt intag av kalorier och protein.
Att ersätta nötkött med rotselleri ger ett resultat, men att ersätta kyckling med aubergine eller avokado ett helt annat. Att ersätta mjölk med vattenledningsvatten är onekligen klimatsmart men man får ju ingen näring från vatten. Att ersätta den med soja eller havredryck har en liten effekt. Spannmål är mycket klimatsmart, bröd är fortfarande mycket bra, men färsk pasta ger ungefär lika stora utsläpp per protein som nötkött.
Man kan se att potatis och bröd är produkter med mycket låga utsläpp för både kalorier och protein. Rotfrukter är också bra som kalorikälla, och ger hyfsat med protein (ändrat 12/2). Kycklingköttet ligger i topp vad gäller protein i förhållande till utsläpp och är bättre än både tofu och quorn. Skillnaderna mellan mjölk och soja eller havredryck är inte särskilt stora, alla tre har låga utsläpp i förhållande till proteininnehållet.
Vi ser att det egentligen är nötköttet som sticker ut som den animalieprodukt som har mycket stor klimatpåverkan. Men trots det släpper det ut mindre växthusgaser per protein än ”grönsaker”.
Man kan givetvis ha en del invändningar mot tabellen. Vissa matvaror kan konsumeras direkt (dryckerna och brödet t.ex.) medan andra (köttet, potatisen m.fl.) skall lagas till och de kommer därför att orsaka vidare växthusgasutsläpp innan vi äter dem. De har olika svinn i hanteringen, man skalar bort rätt stora delar av rotsellerin och folk slänger mycket bröd och mjölk. Därför är även denna tabell en förenkling.
Jag har heller inte tagit hänsyn till proteinkvaliteten. Flera vegetabilier har en mindre gynnsam aminosyrasammansättning, men eftersom folk inte kommer att få hela proteinintaget bara från vitt bröd eller potatis är det svårt räkna in det i en sådan här sammanställning.
Produktionssätt
För vissa produkter spelar produktionssättet stor roll. Nötkött från svensk mjölkproduktion ger lägre utsläpp, svenskodlade tomater i biobränsleeldade växthus ger lägre utsläpp. För vissa kan man föra fram att de produceras på ett bättre sätt eller att de skulle kunna produceras på ett bättre sätt. Men om man resonerar så med en produkt kan man resonera så med alla. I slutänden kan till och med nötköttsuppfödaren klimatkompensera sin produktion och därigenom redovisa noll-utsläpp.
De nyaste köttersättningsprodukterna finns inte med därför att det saknas oberoende forskning på deras växthusgasutsläpp. Jag har valt att använda det normala sättet att redovisa växthusgasutsläpp, även om jag är starkt kritisk till det, i mitt tycke, ovetenskapliga sätt man räknar om metanutsläpp till koldioxidekvivalenter.
Det ensidiga fokus på köttkonsumtion som finns i klimatdebatten är olyckligt och tar bort fokus från andra viktiga frågor både inom livsmedelskedjan och utanför. Ett ensidigt klimatfokus på maten kan också leda till andra oönskade effekter. Nötköttsuppfödning har potentialen att vara ett mycket resurssnålt, miljövänligt och djuretiskt tilltalande alternativ. Ett ensidigt klimatfokus ger argument åt fortsatt industrialisering av djurhållningen samt ökad import sojabönor. Båda alternativen är dåliga.
Gunnar Rundgren
PS
För transparensens skull kan det vara värt att nämna att vi odlar grönsaker och har fem dikor på vår lilla gård, dvs vi ägnar oss åt de två mest klimatskadliga jordbruksprodukterna. Vi odlar förvisso lite potäter också.
Den skarpögde kanske ser att mjölk, bröd och potatis har en bra balans mellan kalorier och protein förresten, dvs för att få i dig dagsbehovet av protein så får du också i dig dagsbehovet av kalorier. Medan om du äter grönsaker för att täcka kaloribehovet kommer du garanterat få proteinbrist och om du äter nötkött för att bli mätt så har du konsumerat väldigt mycket protein.
Någon kommenterade att vi kanske inte behöver så mycket protein. Det är nog sant, vi överkonsumerar både proteiner och kalorier i Sverige – i genomsnitt vill säga. (tillägg 10 februari)
Ursprungligen publicerat på Trädgården Jorden
