Förändringar i jordbruksmarkens kolförråd kan ha stor inverkan på mjölkens klimatavtryck. En forskargrupp från SLU har undersökt hur kolförrådet har förändrats i svensk jordbruksmark under en tioårsperiod. Det visade sig att det har ökat på både mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar. Allra störst var ökningen på mjölkgårdar. Den positiva klimateffekten där motsvarade 1,4 ton koldioxid per hektar och år bara i matjorden.
Kalvar på naturbete. Bild: Mårten Svensson
Globalt sett innehåller marken mer kol än världens vegetation och atmosfär tillsammans. Det betyder att även en liten ändring i kolförrådet kan ha en betydande effekt på jordbrukets klimatpåverkan.
Inom den miljöövervakning av svensk åkermark som bedrivs vid SLU sedan mitten av 1990-talet görs återkommande jordanalyser på fasta provplatser, bland annat avseende kolhalten. Forskarna kombinerade data från denna mark- och grödoinventering med uppgifter om gårdarnas driftsinriktning på respektive provtagningsplats. På så sätt kunde de få ett mått på hur markens kolinnehåll har förändrats över tid och de utvärderade sedan vilken effekt kolinlagringen kan ha på den svenska mjölkproduktionens klimatpåverkan.
– Vi analyserade halten av organiskt kol i marken och dess förändringar under 10 år på mjölkgårdar och jämförde det med andra gårdstyper, säger Katharina Meurer, en av författarna bakom studien, i ett pressmeddelande.
Mer kol i marken på mjölkgårdar än på växtodlings- och grisgårdar
Forskarna jämförde matjordsprover från två inventeringar på 159 mjölkgårdar, 86 nötköttsgårdar, 318 växtodlingsgårdar och 13 grisgårdar, tagna på samma platser under åren 2001–2007 och 2011–2017.
– Kolhalten i matjorden ökade på såväl mjölk-, nötkötts- och växtodlingsgårdar, men ökningen på mjölkgårdar var betydligt större än på övriga gårdar, berättar Thomas Kätterer, en annan författare bakom studien. I genomsnitt ökade markens kolförråd på mjölkgårdarna med 0,4 ton kol per hektar och år. Störst kolförråd fanns på mjölk- och nötköttsgårdarna.
Det visade sig också att markens kolhalt hängde samman med hur mycket vall som fanns på gården. Det tyder på att de högre halterna av organiskt markkol beror på en högre andel fleråriga växter på de här gårdarna.
Minskade koldioxidutsläpp på mjölkgårdarna
Kolinlagringen i matjorden minskade mjölkgårdarnas klimatpåverkan med 1,4 ton koldioxid per hektar och år. Enligt forskarnas beräkningar motsvarar detta en minskning på ca 0,22 kg koldioxid per kg mjölk när klimatnyttan fördelades mellan mjölken och köttet från mjölkkorna.
– Minskningen av mjölkens klimatavtryck på grund av kolinlagring i matjorden är större än vad många tidigare studier kommit fram till genom modellering. Den motsvarar ungefär en sjättedel av alla växthusgasutsläpp från typisk svensk mjölkproduktion, säger Pernilla Tidåker, som också är medförfattare.
– Vår studie visar att det är viktigt att ta hänsyn till förändringar i inlagrat organiskt kol på gårdarna när vi bedömer svenska mejeriprodukters klimatpåverkan. Kolinlagring kan ha en stor inverkan på mejeriprodukternas klimatavtryck, avslutar Pernilla.
Om studien
Studien är en del av projektet ”Den mångfunktionella mjölkgården: Indikatorer och verktyg för ekosystemtjänster och biodiversitet” som leds av Pernilla Tidåker och är en del av forskningsprogrammet ”Hållbar produktion och konsumtion av mjölk”. Programmet finansieras av Stiftelsen Lantbruksforskning och koordineras av SLU Future Food.
Läs mer:
- Fiktiva utsläpp från ekologiskt jordbruk
- Svenska kors metanutsläpp bidrar inte till växthuseffekten
- Har IPCC fel om jordbrukets utsläpp av växthusgaser?
- Betesbaserad mjölkproduktion minskar utsläpp
- Naturbeteskött bättre än kyckling
- Kornas planet – Kons heta andedräkt
- Är det slöseri att ha djur?
- Koll på kolet, rapport
- Vad äter djuren?
- Hur stor del av skördarna äter djuren?
- Koll på kolet
