Ukrainakrigets mest svårartade konsekvens – förutom allt våld, övergrepp och mänskliga tragedier i själva stridszonen – är nog hur det påverkar livsmedelsförsörjningen för världens fattigare befolkning. Ukrainas bördiga marker har kallats ”Europas kornbod” och är – liksom Ryssland – av avsevärd betydelse för den samlade globala livsmedelstillgången.
Spannmålsexport
Växtodlingsåret 20/21 var Ryssland med 39 miljoner ton världens största exportör av vete, samtidigt som Ukraina exporterade 17 miljoner ton. Sammantaget stod dessa länder för nästan 30 procent av världshandeln med vete.
Därtill är Ukraina en stor exportör av majs (23,9 miljoner ton 20/21), medan Ryssland endast stod för 4,0 miljoner ton. Dessutom är landet en betydande exportör av korn, havre, raps- och solrosolja. I frågan om solrosolja handlar det om över 50 procent av världsmarknaden, vilket är problematiskt, främst för att vi nu istället kan räkna med en markant ökad global efterfrågan på den betydligt mer miljöskadliga palmoljan. Totalt beräknas Ukrainas livsmedelsexport årligen mätta 400 mil- joner människor över hela vår värld.
De ovan angivna siffrorna kommer från en artikel i tidningen Jordbruksaktuellt (9/3). I en uppföljande artikel, (4/5), noteras dock att den ryska exporten av vete ”i princip är oförändrad” i förhållande till före kriget där de stora importörerna Egypten, Turkiet och Iran fortsätter att handla ”i vanlig takt”. Däremot ser det mycket mörkare ut för Ukrainas livsmedelsexport.
Blockad av Ukraina
Vanligtvis sker 90 procent av dessa transporter från hamnar vid Svarta havet, vilka redan vid krigets början blockerades av Ryssland. Idag beräknas att runt 20 miljoner ton spannmål ligger fastlåst i dessa hamnar. Ryssland har också gjort detta enorma lager till ett förhandlingsmynt gentemot omvärlden runt de sanktioner som pålagts landet:
”Ryssland är villigt att öppna upp en humanitär korridor för fartyg som exporterar mat från Ukraina i utbyte mot att vissa sanktioner släpps”, klargjorde Rysslands vice utrikesminister Andrej Rudenko så sent som i förra veckan.
Matbrist och svält
Ytterligare ett hot på sikt är att striderna på många håll i Ukraina försvårar – eller till och med omöjliggör – jordbruksarbetet. I samband med vårbruket betydde det att en tredjedel mindre areal än vad som är brukligt besåddes. Att sakernas tillstånd menligt påverkar situationen för många av världens fattiga är också tydligt.
Allra värst verkar läget vara i krigets Jemen, ett land som under normala omständigheter importerar lejonparten av sitt spannmål från just Ukraina. Enligt World Food Programme (WFP) står nu sju miljoner människor inför ett omedelbart svälthot. ”Fyra ton spannmål behövs i Jemen, men WFP kan bara tillhandahålla 25 procent av behovet”, enligt Richard Rogers, landchef för Jemen.
Regimen i Kreml bollar hänsynslöst med miljoner människors liv när man inte villkorslöst öppnar upp Ukrainas hamnar vid Svarta havet för export av livsmedel. Frågan är om inte den ryska regimen med sitt cyniska agerande gör sig skyldig till brott mot mänskligheten.
Anders Karlsson
Tidigare publicerat i Internationalen
