Det finns ett stort antal planerade gruvor i Sverige. En del är helt nya gruvor som exempelvis den guldgruva i Fäbodliden för vilken Dragon Mining nyligen fick avslag. Andra gruvor är gamla gruvor som olika gruvbolag planerar öppna igen. En av dem är Dannemora gruva som bröts igen för några år sen men just nu är stängd. Det är en järnmalmsgruva som bara lönar sig att bryta om järnmalmspriset är högt. Andra gamla gruvor som olika företag funderar på att öppna igen är Blötberget, Håksberg, Grängesberg, Gränsgruvan, Stekenjokk och Viscaria.
Järnmalm
Grängesberg
Grängesberg var en gång en av Sveriges största järnmalmsgruvor och den gruva som lade grunden för det som fram till mitten av 1900-talet var Sveriges största gruvföretag, Gränges. Brytningen av järnmalmen i Grängesberg började redan på 1500-talet och det har funnits en rad olika gruvor i området. På 1800-talet bestod Grängesbergs gruvor av cirka 200 dagbrott och underjordiska gruvor.
Den största gruvan var det så kallade Exportfältet som började brytas i slutet av 1800-talet. Det var också den som i allmänhet kallades Grängesbergs gruva. I början av 1970-talet bröts upp till fyra miljoner ton per år i gruvan och därefter sjönk produktionen successivt fram till nedläggningen 1989.
Nu finns det återigen planer, eller har i alla fall funnits, på att öppna gruvbrytning i Grängesberg. Ett bolag, Grängesberg Iron AB startade redan 2007 för detta ändamål. Bearbetningskoncession fick de år 2011. Planen var att öppna en gruva år 2016. Så blev det inte utan bolaget höll på att gå omkull och fick rekonstrueras åren 2013-14. Nån gruvbrytning har inte startat än och kommer antagligen inte att starta i det bolagets regi. Ingen uppdatering av företagets hemsida ser ut att ha skett sen 2014. Bolaget ägs av det brittiska företaget Eurang Ltd och det är bara britter i det svenska företagets styrelse.
Gruvan i Grängesberg tycks dock numera ägas av Grängesberg Exploration AB (Grangex) vars ursprung finns i Dannemora. De har som plan att utvinna apatit för tillverkning av fosfatgödsel ur gruvans slagghögar. Dessutom ska de utvinna sällsynta jordartsmetaller.
Dannemora
Dannemora järnmalmsgruva har brutits sen minst 1400-talet, sannolikt redan från 1200-talet, och är en av Sveriges mest kända gruvor. Gruvan hade genom tiderna en mängd olika andelsägare. Antalet minskade med tiden och 1937 återstod bara 4, Fagersta Bruk AB, AB Iggesunds Bruk, AB Hargs Bruk och Stora Kopparbergs Bergslags AB. De bildade då det gemensamma bolaget AB Dannemora Gruvor. 1974 blev Stora Kopparberg ensam ägare till Dannemora gruvor. Därefter ägde SSAB gruvan mellan 1978 och 1992 då den lades ner.
2008 startades brytning igen. Nu var det bolaget Dannemora Mineral AB som drev gruvan. Detta bolag gick dock i konkurs år 2015 varvid gruvan återigen lades ner. Konkursboet köptes av Dannemora Koncern AB som idag heter Dannemora Iron AB. Moderbolag är Grängesberg Exploration Holding AB och andra bolag som ingår i företaget är Sala Bly AB och Grängesberg Exploration AB (Grangex) som äger Dannemora Iron AB. Huvudägare av Grängesberg Exploration Holding AB är Edvard Berglund Holding AB och Christer Lindqvist.
Grangex har idag planer på att återigen öppna Dannemoragruvan.
Blötberget och Håksberg
Mer aktiva när det gäller gruvplaner verkar bolaget Nordic Iron Ore AB vara. De vill återstarta gruvbrytning i Blötberget och Håksberg samt bryta malmen som finns under sjön Väsman. Nordic Iron Ore AB startades 2008 och fick sina bearbetningskoncessioner år 2011. Nån brytning har dock ännu inte kommit igång och frågan är om det nånsin kommer att ske. Men planerna kvarstår. Bolaget är svenskägt och dess större ägare tycks vara bland annat de personer som sitter i styrelsen
Gruvbrytning i Blötberget började redan på 1600-talet med den fick en större omfattning först på 1900-talet då Bergverks AB Vulcanus etablerade en större gruva och byggde upp ett gruvsamhälle med start år 1900. De tyska stålbolagen Hoesch, Krupp och Gutehoffnungshütte samt det nederländska rederiet Wm H. Müller & Co (tillsammans Lekombergsgruppen) var från 1927 huvudägare i bolaget och förblev så fram till andra världskrigets slut.
Gruvbrytning i Håksberg startade på 1740-talet. Ett flertal olika gruvor såsom bland annat Håksberg, Källbotten Ickorrbotten och Iviken har brutits i trakten. Driften av Håksbergs gruvor präglades av perioder med intensiv verksamhet och flera nedgångar med stängning. År 1913 förvärvades Norra Håksbergs Gruvaktiebolag av ett österrikiskt företag, som bildade Håksbergs Nya Gruv AB. Efter första världskriget uppstod svårigheter med avsättningen för malmen och verksamheten minskade för att helt avstanna den 1 februari 1921.
År 1937 förvärvades Håksberg, Ivikens, Ickorrbotten och Källbottens gruvor av en tysk företagsgrupp bestående av Krupp, Hoesch, Gutehoffnungshütte och Wm H. Müller & Co (Lekombergsgruppen).
Svenska staten övertog alla Lekombergsgruppens gruvor vid andra världskrigets slut. De såldes sen till Stora Kopparbergs Bergslags AB. Senare blev det då statliga SSAB ägare. Källbottens gruva lades ner 1965 och 1979 lades Blötberget, Iviken, Ickorrbotten och Håksbergs gruvor ner.
Vid de nya järnmalmsgruvorna planeras både ny järnmalmsbrytning och bearbetning av slagg för utvinning av apatit och sällsynta jordartsmetaller.
Koppargruvor
Stekenjokk, Gränsgruvan och Viscaria är gamla koppargruvor som det finns planer på att öppna igen.
Gränsgruvan
Gränsgruvan ligger nära Ludvika i likhet med Blötberget och Håksberg. 1947 påbörjades malmbrytning I Gränsgruvan av Boliden men den lades ner nästan direkt. 1965 öppnades gruvan igen. Driften lades 1978. Boliden när numera planer på att eventuellt öppna gruvan igen.
Stekenjokk
Stekenjokks gruva i den svenska fjällkedjan i Vilhelmina kommun öppnades 1978 av Boliden. Den lades ner redan 1988. I gruvan bröts kopparmalm och zinkmalm. Idag har företaget Bluelake Mineral AB lösa planer på att försöka öppna gruvan igen. Bluelake Mineral äger också Nickel Mountain AB, Vilhelmina Mineral AB, Mezhlisa Holding AB och Mezhlisa Resources AB. I Norge har de bolagen Joma Gruver AS och i Finland Palmex Mining Oy. Även idag handlar det om koppar- och zinkmalm som ju i allmänhet också innehåller bly, guld och silver.
Troligen har Bluelake Mineral AB som tidigare hette IGE Resources och Nickel Mountain Group AB främst utländska ägare. Bolaget har i många år varit ett spekulationsobjekt bland mindre seriösa investerare. Det är i huvudsak ett prospekteringsbolag.
Viscaria
Gruvbolaget LKAB beslutade 1980 att starta Viscaria koppargruva. Tre år senare var produktionen igång. År 1985 såldes verksamheten till finländska Outokumpu Oy, som drev gruvan till 1996, då den lades ner på grund av vikande kopparpris. Det var norra Europas största koppargruva med underjordsbrytning.
Det australienska gruvföretaget Avalon Minerals hade planer på att återigen öppna Viscaria för gruvdrift då priset på koppar har ökat. Arbetet avstannade i januari 2009 till följd av finanskrisen men bolaget uppgav samtidigt att målet fortfarande var att öppna gruvan år 2011. Så skedde aldrig. Det svenska börsnoterade bolaget Copperstone Resources AB köpte gruvan 8 mars 2019.
Copperstone Resources AB har uttalat att vilja öppna Viscariagruvan år 2022 eller 2023. Huvudägare i Copperstone Resources AB är rika svenskar som låter JRS Asset Management AB förvalta aktierna, Thomas von Koch, RoosGruppen AB och Joheco AB.
Läs mer:
- Fängelsestraff för styrelseledamöter i IGE Resources
- IGE Resources och gruvan i Rönnbäcken
- Att plundra ett gruvbolag – Alluvia och IGE Resources
- IGE Resources – inga gruvor blir av
- Märkliga affärerna fortsätter i Amarant, Alluvia och IGE Resources
- Gruvbrytningstillstånd till bluffbolag och finansiella härdsmältor
- Prospektering efter ädelmetaller i Bergslagen
- Guldruschen i Västerbotten
- Gruvbolagen – Boliden AB
- Boliden – Sveriges stora guldproducent
- Rekordår för svensk malmproduktion 2018
- Gruvbolagen – LKAB
- Gränges
- TGOJ – Grängesbergsbolagets Järnväg, del 1
- TGOJ – Grängesbergsbolagets Järnväg, del 2
- Svensk gruvindustri – en liten historisk översikt
- Gruvboom har bytts mot gruvnedläggningar
- Ekonomiska problem i gruvbranschen
- Bergslagen får nytt liv
