Fantasyboken och filmerna ”Sagan om ringen” baseras på verkliga känslor. På den lust till makt som potentiellt lurar i oss alla – som ett evolutionärt arv. Men makt kan vara gynnsam när det gäller demokratiska kontrollerade ledare som osjälviskt tjänar folket.
Och förstås farlig när ledaren är eller blir ”maktberusad” – vad gäller det senare se exempelvis frihetskämpen Daniel Ortegas förvandling till korrupt despot. Se också Nehru, Lula, Chavez och Ben Bella. Vanligt är att vissa ledare efter att ha suttit två konstitutionella valperioder, ofta på 2 x 4 år (8 år), försöker fixa till en tredje valperiod.
Till och med den ”gode”, folkliga, socialistiska, progressive indianpresidenten Evo Morales i Bolivia anklagades för viss korruption, auktoritära tendenser, och för att försöka sitta kvar längre än ”lagligt” på presidentposten. Han fick avgå.
Makt handlar om handlingskraft och förändringsförmåga. Om att såväl bevara som att förändra det rådande samhället. Makt är alltså en potentiell ”påverkansstyrka” som i sig varken är ”god” eller ”ond”. Eller tänkbart både och.
Folket behöver ju makt för att förbättra sina villkor. Och för att erövra och försvara demokratin – som ju betyder folkmakt. Maktlöshet innebär vanmakt.
Men såväl makt för folket, som makt mot folket måste kontrolleras. Det lär oss historien – inklusive vår djupa djuriska evolutionära förhistoria. Se nedan.
”God” och ”ond” makt
Problemet är att vi i storskaliga samhällen måste delegera folkmakt till ledare, vilka när de väl har makt kan frestas att använda den till personlig vinning. Det vet vi är vanligt bland såväl storföretagsledare som allsköns politiker.
Nästan alla människor kan berusas av makt. Och okontrollerad makt kan vara mycket farlig. Viktig att begränsa och fritt granska av såväl media som av vanliga medborgare.
Den engelske 1800-talshistorikern. Lord Acton uttalade berömt att ”Makt korrumperar, absolut makt korrumperar absolut”.
Våra urdjuriska förfäder konkurrerade mellan individer. De starkaste och smartaste kunde ta åt sig mer av mat för överlevnad och sex för fortplantning. Drivkrafterna var biologiska: hunger och kåthet.Sedan började vissa av däggdjuren att samarbeta i flockar och stammar. Däribland apor och senare människor. Men samtidigt med gruppsamarbetet så levde också individkonkurrensen kvar. Hur få ihop de motsatta drifterna?
Samarbete + Konkurrens = Hierarki
Detta ”löste” evolutionen (omedvetet) genom maktformen social hierarki. De djur som var fortsatt starkast och smartast bildade en ”överklass” (alfaeliten) som genom sin fysiska och psykologiska styrka kunde skaffa sig något mer mat och sex än resten av gruppmedlemmarna.
Så undveks för det mesta individkonkurrens, och alla i flocken besparades energikrävande och potentiellt skadliga konflikter.
Alla flockdjur visste sin plats i den sociala rangordningen, och när maktstrider ändå bröt ut skedde de ofta som ömsesidiga maktuppvisningar. Om någon då insåg att den var svagare så backade den.
Rangordning & ”Klassamhälle”
Med detta uppstod en första slags primitiv form av djuriskt klassamhälle. Med en ”rik maktelit” (alfaledarna) och en ”fattig folkmassa”. Men det sociala livet med dess ojämlikhet gynnade ändå alla i flocken/stammen.
Kommer så den moderna människan (vi Homo sapiens) med hög intelligens, stark socialitet, språk som sammanbinder stammen och gör kommunikation och sociala allianser möjliga, samt vapen som maktutjämnare (”equalizers”) – som potentiella utjämnare av makten.
- Alfamakten kunde nu ifrågasättas
- Alla ville bli ”alfas” för mer makt och sex.
- Ingen ville fortsätta att vara ”underklass”.
- Men konkurrensen var hård om ”alfajobbet”
- Resultatet: varken elit eller ”underklass”
- Alla jämlika.
Men att unik jämlik solidaritet hade besegrat ojämlik hierarki var något man måste kämpa för, eftersom (makt)lusten till överklassig hierarki levde (och lever) kvar.
Det gjordes genom att ansikte mot ansikte kritisera alla tendenser till uppkomsten av nya alfapersoner. Så föddes moralen, som ju handlar om hur man ska bete sig i en grupp – inklusive straff för asociala.
Jämlikhet & Moral
Men så kommer för 10 00–12 000 år sedan de storskaliga centraliserade jordbruks- och industrisamhällena. Vapnen, kommunikationsmöjligheterna, den samhälleliga överblicken, språken, moralen genom den officiella religionen, blev monopoliserade av en rik mäktig överklass. Det enkla djuriska klassamhället återkom i ny komplex mänsklig gestalt. Baserad på samma gamla maktdrift och hierarki.
Jämlikhetstankarna levde dock kvar i bondbyarna, i folket. I olika former av kollektivt ägande och kooperativt samarbete på den lilla lokala nivån. Se fram till 1917 bondegemenskapen ”miren” i Ryssland.
Också det småskaliga folkliga samarbetet skedde ofta med religiösa förtecken Även senare i nationell skala, som exempelvis i det tyska bondekriget på 1500-talet. Med dess radikala kristna revolutionärer som ville krossa överklassmakten, och med folkmakten som kraft bygga en slags ”gudomlig socialism” här på jorden.
Kommer så det moderna urbana industrisamhället med vetenskap före religion, läskunnighet, nya tankar, nationalspråk, folkarméer, sekulärt tänkande, franska revolutionen 1789, demokrati, liberalism, socialism, välfärd.
1789 historisk brytpunkt
Det gamla jämlikhetsidealet blommar upp igen. Politiken blir jämlikare, men de ekonomiska klassklyftorna lever kvar. Och förvärras idag till 1914 års nivåer. Vi har fått ett blandsamhälle av såväl politisk valjämlikhet som ojämlik klasshierarki.
Försöken under 1900-talet att skapa helt jämlika samhällen, med såväl politisk som ekonomisk demokrati (socialism) misslyckades helt. Varför?
Jag menar att orsaken är att politiker, forskare, humanister, samhällsvetare, marxismen, och vänstern i allmänhet, inte har studerat historien med mänskliga ögon. De har i stora drag vägrat att ta till sig den nya växande evolutionsvetenskapen och dess djupa kunskap om människans dubbelnatur – jämlik och ojämlik på samma gång.
Och under vilka betingelser jämlikhet och hierarki växer, respektive vissnar.
Hur gynna jämlikhet?
Betingelserna i jägarsamlarsamhället gynnade vår jämlika beteendetendens. Jordbruksimperierna gynnade vår ojämlika hierarkiska tendens. Industrisamhället gynnade både jämlikhet och social hierarki. Och det nya nyliberala globala samhället verkar gynna ojämlika hierarkiska nivåer av maktkoncentration.
Här finns två saker att lära:
- Vi kan studera människans långa historia med evolutionspsykologiska glasögon, och se vilka samhälleliga betingelser som gynnar social klasshierarki respektive samhällelig jämlikhet. Och förändra samhället i den senare riktningen.
- Vi kan skaffa en ny vetenskaplig förståelse av maktbegärets starka medfödda natur, som potentiellt existerar hos alla människor (i vilande form). Och bygga ett samhälle med mesta möjliga kontroll av all makt. Börja med att se ”Sagan om ringen”.
Misslyckad ”socialism”
I den ryska revolutionen, som inledde ett knappt sekel av misslyckad socialism i världen, blev det inget seriöst av jämlik demokratisk arbetarbondekontroll av ekonomi och samhälle. Alltså äkta socialism.
Makten koncentrerades istället till en växande statsbyråkrati, till en terroristisk våldsapparat, till ett auktoritärt maktmonopolistiskt elitparti, till en ledare som övervakade att ”revolutionen åt sina egna barn”. Makten var okontrollerat totalitär.
En ny ”statskollektivistisk” klass med mer makt och rikedomar än det vanliga folket föddes när maktberusningen grep tag i och korrumperade gamla kommunister med från början goda ideal. Och kollapsen för 1900-talets realsocialism i stalinist-maoist-sovjet-modell är anledningen till mitt fokus på makt.
Jag tror att makt-kontroll-frågan ledde fram Murens fall 1989. Bristen på insikt att lust till makt ligger slumrande i oss alla – inbäddad i gener, biologi, hjärna, sociala drifter och beteendetendenser. Och makt kan urarta såsom skedde mellan DDR och Vietnam under förra seklets så kallade realsocialism.
Globalt önsketänkande
Och vi, flertalet socialister runt om i världen (inte alla), ville så gärna tro att världens första socialistiska arbetarbondestat byggdes i Sovjetunionen.
Vi lät vårt brinnande känslomässiga önsketänkande fördunkla vår egenpåstådda materialistiska ”vetenskapliga socialistiska” klassanalys av Sovjet – och i mitt fall senare Kina. Vi var godtrogna i ordets sämsta betydelse: naiv idealism.
Hans Norebrink
# Boktips: ”Hierarchy in the Forest – The Evolution of Egalitarian Behavior” av Christopher Boehm, som var professor i biologivetenskap och kulturantropologi.
