Nu behövs det en socialistisk förnyelse

Så vann då det nyliberala, nationalistiska och konservativa högerblocket. Deras valkampanj var aggressiv och djupt reaktionär. När man talade om gängvåldet knöts det hela tiden ihop med invandringen. Utomeuropeiska invandrare gjordes kollektivt ansvariga för skjutningarna. På frågan vad som måste göras åt kriminaliteten blev svaret från de blåbruna: ”Minska invandringen!” SD dammade av sitt gamla krav på ”återvandring” och twittrade om ”Enkel biljett till Kabul”.

Vilken klimatpolitik kommer med den högernationalistiska regeringen? Svaret är: Ingen. Åkesson kallar alla åtgärder för att möta klimatkatastrofen för ”självplågeri”. Det enda han vill se är ”tekniska innovationer”. Kristersson (M) har ”kärnkraft” som sin lösning på allt. Enligt dessa högerpartier behövs ingen annan omställning än att vi byter till el-bilar. De tycker att utplundringen av naturen kan fortsätta, att vi i Sverige kan fortsätta att konsumera som om vi hade fyra jordklot, att den slösande konsumtionen och produktionen ska få fortgå. Men då rusar vi vidare mot fullständig katastrof.

Den alltmer utbredda barnfattigdomen finns inte på högerns lista över vad som måste åtgärdas. I stället förbereds hårda attacker på dem som har det sämst ställt.

Moderaterna

Skattesänkningar står högt på borgarnas önskelista. Samtidigt som de förordar en gigantisk ökning av krigsrustningarna. Kristersson är glasklar: Skattesänkningar och krigsrustningar ska finansieras med ”minskade bidrag”. Och då talar han inte om RUT-avdrag och subventioner till företag. Då talar han om försörjningsstöd och A-kassa. Den alltmer utbredda barnfattigdomen finns inte på högerns lista över vad som måste åtgärdas. I stället förbereds hårda attacker på dem som har det sämst ställt.

Centern

Centerpartiets Annie Lööf såg hur den socialdemokratiska ledningen trånade efter att få slut på blockpolitiken. Hon hade stora framgångar i januariuppgörelsen. Det var en slug politik. Men Vänsterpartiets seger i frågan om marknadshyror blev en svår smäll. Lööfs listiga politik att garantera nyliberal politik genom att samarbeta med socialdemokratin fick inte heller någon resonans hos KD och M. Deras linje var att besegra socialdemokratin och styra själva, med hjälp av SD. Nu går Kristersson i Åkessons strama koppel. Efter Lööfs avgång har strömningar inom centern som delar KD:s och M:s fientlighet mot allt vad arbetarrörelse heter fått luft under vingarna.

Socialdemokraterna

När det gäller Socialdemokraternas valrörelse måste man ställa sig frågan: Hur många gånger under debatterna vi fick höra Magdalena Andersson säga: ”Jag håller med Ulf Kristersson”? Och nu, efter valnederlaget, håller hon dörren ”öppen för Moderaterna om de vill ompröva sitt samarbete med SD”. Januariavtalet gav en försmak av vilket pris S-ledningen är beredd att betala för att få ha kvar några ministerposter.

Vänsterpartiet

Det är flera frågor som måste upp på bordet inom Vänsterpartiet. Några viktiga är: Partiledarens förnekande av behovet av socialisering av bankerna och storindustrin. Uppslutningen bakom de enorma krigsrustningarna. Målsättningen att sitta i en regering trots att den skulle komma att föra en borgerlig politik.

Vänsterpartiet hade i samband med kampen mot marknadshyror opinionssiffror på runt 13 procent. I valet fick de 6,7 procent. En halvering. Det krävs en ordentlig utvärdering. Det var helt rätt att vända sig till industriarbetarna, och specifikt dem på bruksorterna. Frågan är hur man gjorde det. I stället för att försöka vinna dem för klasskampspolitik och socialistiska lösningar anpassade man sig till bristande klassmedvetenhet och obefintlig klimatmedvetenhet.

Problem med valrörelsen

Det är flera frågor som måste upp på bordet inom Vänsterpartiet. Några viktiga är: Partiledarens förnekande av behovet av socialisering av bankerna och storindustrin. Uppslutningen bakom de enorma krigsrustningarna. Målsättningen att sitta i en regering trots att den skulle komma att föra en borgerlig politik.

Men vi måste också förstå att oavsett vad vänstern gör så gör vi det i motvind. Arbetarrörelsen är försvagad och igenslammad.

Bristen på erfarenheter av kamp och solidaritet under flera decennier tar ut sin rätt. De få internationella inspirationskällorna har sinat alltför fort. Arbetarklassen är splittrad genom ökade löneskillnader och individuella lönesystem. Vi har haft en lång och målmedveten ideologisk krigföring från borgarklassens sida. En borgerlig, individualistisk syn på världen och livet genomsyrar hela samhället.

Men motståndet finns och motståndet måste byggas. I fackföreningar, sociala rörelser och inom Vänsterpartiet. Nu behövs en socialistisk förnyelse.

En ledare från tidningen Internationalen #Något redigerad pga sakfel och grammatiska fel #AS

Läs mer:
Liked it? Take a second to support Svensson on Patreon!
Become a patron at Patreon!