När BK Häcken i söndags krossade IFK Göteborg med 4-0 på Gamla Ullevi blev de den 20:e klubben bland herrarna att hemföra det svenska mästerskapet. Ända sedan 1896, då Örgryte stod som segrare, har SM ägt rum – med undantag för åren 1926-1930. Framgångsrikast är Malmö FF med 22 titlar, följt av IFK Göteborg med 18 och IFK Norrköping med 13. Bland de mer överraskande engångssegrarna kan nämnas Göteborgs 1F (1903), Fässberg (1924) samt Brynäs (1925).
Det var ett gäng unga Hisingsgrabbar som i augusti 1940 bildade BK Häcken. Tanken var först att namnet skulle bli BK Kick, men det var redan upptaget så Häcken, efter den häck som sträckte sig längs med den tomt på Tunnbindaregatan där man huserade, fick duga. Under 1940-talet klättrade den nya klubben genom seriesystemet och var 1953 nära att kvalificera sig till allsvenskan. Under 1960-talet och in på 70-talet kom Häcken därefter att pendla mellan division tre och fyra. Men i mitten av 70-talet hände något som gjorde att klubben för alltid hamnade i historieböckerna.
Gothia Cup
Det var 1975 som Häcken – tillsammans med GAIS och tidningen Arbetet – för första gången arrangerade ungdomsturneringen Gothia cup. GAIS och Arbetet hoppade av 1981, men Häcken arbetade oförtrutet vidare med det som kom att utvecklas till världens största fotbollsturnering för ungdomar. Gothias målsättning är att ”skapa en mötesplats för världens ungdomar”.
Turneringen har vuxit över alla bräddar och kan idag årligen räkna med runt 1 700 lag från ungefär 80 nationer och nästan 40 000 utövare. Gothia har blivit något av en ekonomisk grundplåt för Häcken där varje turnering ger ett tillskott på 10-20 miljoner kronor. Och tänk bara på all den grannlåt som bolltrollarna från Bolivias lag Tauichi serverade oss under 1980-talet, bland mycket annat under decenniernas lopp!
Allsvenskan
Rent sportsligt har Häcken sedan 2009 permanent legat i allsvenskan. Det föregående bästa resultatet uppnåddes 2012 med en andraplacering. Och nu – under klubbens 22:a allsvenska säsong – kom så den absoluta fullträffen. Hur kunde det gå så bra?
Som huvudtränare har norrmannen Per Mathias Högmo figurerat. Under hans ledning har en härligt temposnabb offensiv fotbollsfilosofi slagit rot. Fem konkurrenter har släppt in färre mål, men Häcken är det lag som antecknats för klart mest mål i motståndarnas nätmaskor.
Nyckeln till framgången har varit ett ytterligt konstruktivt mittfält, bestående av tvilligparet Samuel och Simon Gustafsson tillsammans med dansken Mikkel Rygaard. Och längst fram är Alex Jeremejeff – med 22 mål hittills – seriens obestridliga skyttekung. Ett tecken på den goda lagandan är därtill hur den tidigare mittfältsnestorn, Erik Friberg, anpassat sig till en permanent bänknötarposition. Inga sura miner där inte utan snarare ett outtröttligt peppande från kanten. Och på 29 matcher 18 segrar, 9 oavgjorda samt endast 2 förluster, varav remarkabelt nog ingen förlust på bortaplan, är ett facit som onekligen imponerar.
Framtiden
Vad kan vi då tro om Häcken inför kommande säsong, 2023? Lite av ett mandomsprov blir här det närmast kommande kvalet till Champions League, inte minst mot bakgrund av att svenska lag under lång tid haft så ohyggligt svårt att hävda sig, och att många sköna miljoner väntar de lag som kan skörda framgång.
Frågan är också om Häcken har kraft att hålla mot utländska klubbar ute med värvarhåven? De spelare som därvid är högvilt är nog främst Alex Jeremejeff och Samuel Gustafsson. Kruxet är att de allsvenska spelarna förvisso är välbetalda, men att en mängd utländska klubbar erbjuder än bättre villkor – och i vissa fall radikalt mer förmånliga.
Men hur som helst känns det glädjande att Sveriges till numerär överlägset största ö äntligen kan glädjas åt ett SM-tecken i den utövning som inte så sällan ges epitetet ”det gröna fältets schack”. Och för egen del håller jag inför sista omgången i allsvenskan tummarna för att Degerfors kan undgå ett nervigt och osäkert kvalspel – bollen är som alltid så underbart rund!
Anders Karlsson
